'lilla essinge vinklubb', Alsace, Champions League, Pappas deli, Rioja, sommelier, Stellenbosch, tempranillo, vinprovning, WineFinders vinbutik

lilla essinge vinklubb …

Under Champions League-kvällarna brukar jag och grannarna Pierre, Antoine & Pol träffas på vår lokala deli och titta på matcherna och drick en god flaska vin eller två. Senast träffades frågade Antoine om jag inte kunde sätta ihop några vinprovningar; ‘så man lär sig nåt, nån gång’.  Sagt och gjort, så drog vi igår igång ‘lilla essinge vinklubb’ på Pappas deli hemma på ön.

Första sittningen fick namnet ‘Vinprovnigens abc’. För att överhuvudtaget kunna ge sig in i vinprovningens mysterier måste vi veta vad det är vi använder till vinprovningen. Nämligen: vin och våra sinnen. Vad är då vin?

Det är mesta i vinet är vatten En liter vin innehåller mer än 8,5 deciliter vatten. Inte mycket att skåla i. Alkoholen svarar som regel för mellan 10 och 12 centiliter. I ett torrt vin ligger sockerhalten under 4 gram per liter och den feta glycerolen, som gör vinet fylligt, svarar för 1 procent. Det naturliga färgämnet i de röda druvorna utgör bara en bråkdel, men räcker ändå för att ibland göra vinet ogenomträngligt mörkt. Därmed är vi nästan uppe i en full flaska, men något vin är det långt ifrån inte.

Skillnaden mellan vin och vatten är istället ett otal syror, mineralämnen och ett oändligt antal smak- och spårämnen. Tillsammans svarar de inte för mer än en enda ringa hundradel. Ändå är det dessa sista droppar som förvandlar vattnet till vin. Man kan konstatera att vinet är solens och jordens barn, men det är människan som har fött det till världen. Men för den skull kan du inte blanda ihop ingredienserna och få fram ett fullgott vin. Vad gör då vin till vin? Vari ligger skillnaden mellan ett vin för 50 och ett för 5 000 kronor? Smakar det så mycket bättre? Och framför allt: Måste man vara expert för att kunna uppskatta ett dyrt vin?

Inte! Ett gott vin förstår de flesta sig på. Däremot kan man säga att ett billigt och enklare vin som regel är färdigt att dricka när det släpps ut på marknaden, medan ett dyrbart vin ofta kräver ytterligare lagring för att nå sin topp. Det är därför inte självklart att bra är detsamma som gott. Att förstå när ett vin är som bäst och vilka förutsättningar det har dessförinnan är betydligt svårare att förstå än vad som är gott eller inte. Vägen dit går via praktisk vinprovning och teoretiska studier, men tro inte att professionella vinprovare har bättre smak än andra. De har oftast bara större erfarenhet. Sådan kunskap kan vara dyrköpt, men behöver inte vara det.

gustibus mens dat incrementum – den sensoriska kunskapen förstärker upplevelsen

Med allt detta i bakhuvudet så är det rätt fascinerande att veta att alla viner, oavsett ursprung, färg, tillverkningsmetod, alkoholhalt och kvalitetsnivå osv. så är det inte mer än cirka 0.3-0.4 procent i vinet som påverkar hur vi rent sensoriskt kommer att uppfatta vinet. Oavsett om det vi har i glaset framför oss är en härligt sprittande Blanc de Blancs-champagne, en kompakt och förförisk Recioto Amarone de la Valpollicella eller en Vintage Port från 1934!

VINPROVNINGENS SYFTE? Vinet har olika användningsområden och syfte beroende på konsumenten. För att vidare belysa vinets roll i den kommersiella måltiden, kan man inta olika infallsvinklar vid studiet av komponenten vin. Denna kan ses ur ett antal synvinklar, beroende på vem som är betraktare, samt hur denne förhåller sig till densamme.

’Vin kan ses som komplement vid en måltid, som utbildningsinstrument, som njutningsmedel, som kvalitetshöjande livsnödvändighet, som hälsodryck, som drog, som rituellt redskap och som framgångsrik inkomstkälla för restaurangföretaget. Värderingen i begreppet beror på vem som är betraktare.’

Dricker vin gör vi alla då och då. Olika beroende på syftet. De flesta tänker sällan på hur vinet verkligen smakar. Kanske konstaterar man om det är gott eller inte. Om vinet har en uttalad ekfatskaraktär och har en mild syra som avslutas med viol och kanel i finishen bryr sig de flesta förmodligen inte om. Ändå finns det människor som ägnar inte bara sin fritid utan kanske har det som profession att leta efter olika arom- och smakkomponenter i olika viner. Djupanalyserar, beskriver och bedömer dem.

Varför prata om vinet? Räcker det inte med att dricka det och tycka om det eller inte tycka om det? Jo, givetvis gör det det. Men för att kunna förmedla sina upplevelser på ett enkelt och korrekt sätt till andra vinprovare behövs det gemensamma ord, en terminologi. Innan vi går in på terminologin är det viktigt att ställa sig frågan: vilka är det som provar vin? Det man måste ha klart för sig är att vin kommer att provas under hela dess livscykel, på olika platser, av olika människor och av olika anledningar. Några av dessa kan vara:

I vinkällaren hos producenten. Källarmästaren kommer att vara vinets skötare. Han eller hon kommer att prova vinet från det tillfället att druvan har pressats och juicen har börjat jäsa. Källarmästaren kommer att bedöma dess kondition, balans och utveckling ända fram till dess att flaskan är såld.

En broker, vinhandlare, importör eller liknande. Denna person kommer också att prova vinet innan det säljs till konsumenten. Man kommer även att prova vinet direkt från ekfaten. För den glade vinentusiasten kan detta låta riktigt romantiskt och härligt att stå nere i den fuktiga och mörka källaren och dricka livets nektar direkt från faten. Detta är tyvärr en ganska missvisande bild av verkligheten. Att prova unga viner direkt från faten är inte någon njutning. Hela munhålan skriker av obehag, då det lilafärgade och enormt syrliga och sträva vinet attackerar smaklökarna. Nej, lämna denna typ av provning till andra.

Myndigheter. Varuprover måste i många fall lämnas in till myndigheterna av producenten för att få sitt sigill eller äkthetsbevis. I Frankrike finns det regler från 1974 där den franska regeringen introducerade bestämmelser om analys och test av alla viner som sorterar under appellation controllé. Även tyska kvalitetsviner genomgår en liknande analytisk kvalitetstest. Minns glykolskandalen i Österrike i början av 1980-talet.

Négociant. Hos négocianten, vinhandlaren, i dennes källare kommer vinet att ytterligare spendera en viss lagringstid. Under denna tid kommer vinet att provas vid ett flertal tillfällen. Inköparna kommer att utgå från prisnivå, vinets stil samt utvecklingspotentialen hos vinet vid den här typen av provning.

Tävlingar. Under hart när varje vinmässa i världen så finns det tävlingar som vinproducenter kan deltaga i. Framför allt är det populärt i Kalifornien och Australien.

Branschprovningar. Restauratörer, sommelierer och journalister provar kontinuerligt viner i olika sammanhang. Dels för att förutspå vilka viner som tjänar på att lagras ytterligare eller för omedelbar konsumtion.

Vinsällskap/Vinklubbar. I den här gruppen finner vi Munskänkar, medlemmar i vinklubbar och vinintresserade privatpersoner.

Vi provade följande viner:

nv CAMILLE SAVÈS ’CARTES BLANCHE’ Bouzy | 269 kr | TASTINGNOTE ‘Vinet är mycket elegant med en fin mousse och läckra, torra aromer. Man kan smått märka att hälften av musten fått en tids lagring på ek genom sin avrundade karaktär.’ 

2010 ECHEVERRIA ’SAUVIGNON BLANC’ Curico Valley, Chile | 101 kr | TASTINGNOTE ‘Denna Sauvignon Blanc har en livligt fräsch karaktär. I både doft och smak känner man tydligt melon, gräs, fläder och citrus. Detta är en ”nya världen” variant och då smyger det sig även in lite tropiska toner.’

2008 ZIND-HUMBRECHT ’RIESLING TURCKHEIM’ Alsace, Frankrike | ca 265 kr  | TASTINGNOTE ‘ Vinet har en elegant, ung, ljus gul färg med lite gyllene toner och en typisk, mycket rik och volyminös karaktär av äpplen och honung. I munnen har vinet en klassisk intensiv riesling-smak, toner av äpple, plommon och citrus, helt torr. Rik mineralrik struktur med en lång och förvånansvärt fruktig eftersmak. Mycket klassisk stil.’

2009 KANONKOP ’PINOTAGE’  Simonsberg, Stellenbosch, Sydafrika | 214 kr  | TASTINGNOTE ‘Av de olika viner som produceras på Kanonkop så är det med sin pinotage man gjort sig berömd. Vinrankorna klänger som bushvines längs med marken när det gäller pinotage och man var först ut i Sydafrika med att producera en icke bitter pinotage. Den tidigare vinmakaren Beyers Truter menade att man inte bara skulle skörda druvan vid perfekt mognad utan även när kärnorna mognad och fått sin skiftning från grönt till brunt. Detta är en fyllig och fruktdriven pinotage med örtigt utspel.’ 

2004 FNCA de GANUZA ’RESERVA’ Rioja, Spanien | 251 kr  | TASTINGNOTE ‘I det vackra landskapet Rioja Alavesa i Baskien, med höga berg och djupa dalar, ligger bodegan Remirez de Ganuza mitt i byn, Samaniego. Bodegan som inte är så gammal, cirka 20 år drivs och ägs av Fernando Remirez de Ganuza. Bodegan är det renaste som jag sett och selekteringen av druvor som redan börjar i vingården är minitiös. Förklaringen kan vara att Fernando kommer från en charkuteri-familj, där hygienen var A och O. För sitt vin Remirez de Ganuza Gran Reserva fick man 100 poäng av Wine Spectator samt 97 poäng för Reserva. Finca de Ganuza Reserva 2004 är en ”lillebror” till de vinerna, nog så bra. Denna årgång 2004 är en av de bästa man gjort. Smakrikt, med kryddighet och bärighet, i elegant fruktig stil med silkiga tanniner. Tempranillo.’ 

De flesta av de provade vinerna kommer ur WineFinders middagslåda Premium à 1 415 sek för 6 flaskor. Ett kul sätt att få en intressant och bra prissatt vinlåda för att prova på.

Standard

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s