Anselme Selosse, Avize, Bourgogne, Chambolle-Musigny, chardonnay, Egly-Ouriet, Okategoriserade, pinot noir, Richard Juhlin, roséchampagne, Selosse, Winefinder, WineFinders vinbutik

Thank God It’s Friday – Selosse ‘Rosé’ …

Fram till sjuttiotalet var det mycket få firmor som kontinuerligt tillverkade rosébubbel än mer sällan årgångsbetecknade rosa bubblor. Det är svårt, för att inte säga i princip hart när omöjligt att finna rosa bubblor från innan sjuttiotalet på de stora auktionshusen i London, New York och Chicago. Préstigecuvéer i rosa förpackning började skönja dagens ljus först under åttiotalet. Personligen tycker jag att det är riktigt sexigt med stora préstigecuvéer i roséversion… Idag är det väl ingen som tvivlar på att roséchampagnen är romantikens bubblor som bröllopschampagnen framför andra? Jag arbetade under en period i mitten av nittiotalet på Hotel du Vin i Winchester, där var det inte ovanligt att vi serverade en hel låda rosa bubbel under en fredagskväll I vinbaren.

Vi dricker roséviner som aldrig förr, det gäller även roséchampagner. Det är härligt att vi upptäckt rosébubblorna. Ett glas kvalitets-roséchampagne är oslagbart gott. Och snyggt. Hela branschen ser en 20 procentig försäljningsökning de senaste 5 åren. Hur kommer det sig då att vi Sverige länge har tyckt att roséchampagne har varit en sötfruktig och aningen trist företeelse. Mja, jag skulle vilja säga att vårt kära Systembolag har haft en (Lanson Pink Label!) enda roséchampagne i standardsortimentet så pass länge att svensken duperats i tanken att detta var vad roséchampagnen verkligen stod för… Var inte rädd att upptäcka alla dessa ljuvliga roséchampagner som letat sig hit till oss i Sverige!

’where pink dreams have no end…’

Roséchampagnen görs idag i en färgskala från blekt laxrosa till mörkaste rött. En pinotdominerad roséchampagne från en odlare som Anselme Selosse i Avize  är så pass mörk att man skulle kunna tror att man fått ett glas med Campari i sin hand! Aromerna som stiger ur glaset är Chambolle-Musigny-doftande (mycket aktad grand cru-by i Bourgogne) som gör den härligt saftig och njutbar. Var gång jag dricker något av Bollingers årgångschampagner i allmänhet och deras roséchampagner i synnerhet så slås jag av hur lättillgängliga de är från dag ett. Ärligt yppiga och slående bourgognelika! Varför inte avnjuta den en ruggig fredageftermiddag i oktober i Stockholms innerskärgård?

SELOSSE ‘ROSÉ’ NV | dégorgerment 26 novembre 2010 Avize  | Champagne | Frankrike | 10 Pinot Noir 90 Chardonnay | Importör vinlistan.com | 995 KR | Druvsammansättning (Cépage): Två efter varandra kommande årgångar av chardonnay från Avize. I tidigare versioner (fram till 2002-2003) användes pinot noir från Egly-Ouriet. Efter 2005 kommer frukten från egna parceller i Ambonnay. Denna version är främst baserad på årgång 2005. Lagring på sin jästfällning i 5 år före dégorgering. Dosage: 0-4 g/l. Blygsam produktion: ca 500 lådor – 3 000 flaskor TASTINGNOTE ‘Är normlat inte speciellt imponerad då Blanc de Blancs-producener ger sig in i roséträsket!  Med bara en antydan av orangeröd färg, överskrider detta rosévin det mest i sin kategori, ett unikt vin. Jag älskar näsan med en fin mineralitet och små röda frukter. Efter att den öppnar upp sig; en touch av jod och havsvatten. Fullständigt harmonisk – som ingen annan roséchampagne från en odlare jag någonsin provat tidigare. Nästan som ett vitt vin, men med några extra lager av komplexitet, fast det hela var vackert harmoniskt. Smaken är lite mindre komplex och det behöver tid i glaset. Denna oxidativa behandling passar verkligen roséchampagne. Burgundiskt!’ | Richard Juhlin 88(92)

Sugen på rosébubbel av dignitet? I WineFinders vinbutik finns just nu DEUTZ ‘BRUT CLASSIC ROSÉ‘ för 449 sek, DEUTZ ‘ROSÉ BRUT MILLÉSIME’ 2007 för 491 sek, DEUTZ ‘CUVÉE WILLIAM DEUTZ ROSÉ’ 1999 för 995 sek

Standard
Assirtiko, Avize, champagne, Chasselas, chenin blanc, Cramant, Diebolt-Vallois, Garganega, Gault Millau, grüner veltliner, Hemmamatch, Jacques Diebolt, JACQUES SELOSSE 'VERSION INITIAL', Le Mesnil, Okategoriserade, Picolit, pinot blanc, Richard Juhlin, riesling, Schwetzinger Meisterschuss, Selosse, WineFinders vinbutik

hemmamatch – vit sparris & Selosse …

Samlade kollegorna Henri och Jean för ett arbetsmöte hemma. Efter mötet inledde vi med ett glas från magikern i Cramant, Jacques Diebolt. Vi öppnade hans DIEBOLT-VALLOIS ‘FLUER de PASSION’ 2002 TASTINGNOTE ‘Oerhört ung och blommig med en massiv ekton och stor seriositet i nuläget. Tuffa syror. Vacker rondör sommaren 2007. Senare mer rostning, ja nästan pinotlik rökighet.’ RICHARD JUHLIN 92(95)

PRODUCENTEN Jacques Diebolt och hans familj är några av de trevligaste människor jag mött i Champagne. Att de producerar Chardonnayviner i absolut världsklass gör ju inte direkt saken sämre. Flera producenter i byn gör oerhört njutbara champagner, men personligen tycker jag att Diebolt tillför byn ytterligare en dimension, speciellt med de viner som inte genomgått malolaktisk jäsning och som skördats från de 65-åriga stockarna i Les Pimonts eller Les Buzons. Det finns då ett tankeväckande djup som påminner om Le Mesnil, kombinerat med Cramants krämiga struktur. Tråkigt nog är efterfrågan på Diebolts viner så stor att de tvingas sälja champagnen alldeles för tidigt. Diebolt var i stort sett okända innan de blev utnämnda till 1992 års champagneproducent av tidningen Gault Millau, sedan dess slåss världens konnässörer om de sällsynta flaskorna. Jacques senaste påfund Fleur de Passion tillhör de främsta unga champagner jag provat och 61:an och 53:an är redan legendariska. Fruktansvärt nära fem stjärnor eftersom allt Diebolt gör är perfekt i sin stil. 2002 Fleur de Passion kommer att bli legendarisk.

Vi rörde ihop en risotto på carnaroliris, vit Gotländsk sparris och svart sommartryffel.

OM SPARRIS – en av vårens verkliga primörer!

Sparris är generellt överskattad om vinfiende. Jag känner till massor av råvaror som är betydligt svårare att koppla vin till. De flesta torra vita viner klarar av sparris i de flesta former. Jag hade möjligheten att köpa svensk vit sparris i fjol, från en odling på Österlen, som var helt sagolik. Tidsmässigt i år får vi nog räkna med början av juni och inte så konstigt med tanke på årets kalla och segdragna vår. Ett normalt år börjar skörden av svensk sparris i maj. Säsongen är ack så kort, maj-juni. Här måste jag framhålla den vita sparrisen framför den gröna. I Sverige odlas sparris av ett 30-tal odlare, framförallt grön sparris på Österlen i Skåne och på Öland. På Gotland odlas också mest grön sparris, men där finns även en liten odling av den vita. Den tyska sparristraditionen är lika stark som kräfttraditionen här hemma i Sverige.

PRIMADONNAN Den överlägset bästa vita sparrisen heter Schwetzinger Meisterschuss. Det är den dominerande sorten i Tyskland och som gjort den vita tyska sparrisen världsberömd. Det finns flera sorter av vit sparris liksom det finns olika gröna sorter. Den gröna mjukskaliga sparris vi har här hemma har en vackert djupgrön färg, ger hög avkastning och är frosttålig medan Schwetzinger Meisterschuss kräver hög värme och är frostkänslig.

FÖRVARING AV SPARRIS Sparris är en färskvara. Den bör inhandlas så
nyskördad som möjligt. Det ser man bäst på den friska snittytan och på stänglarnas spänst. Med rätt hantering klarar den högst ett par dagar i kylskåp. Linda in de otvättade stänglarna, men inte knopparna, i fuktat hushållspapper och förvara dem stående i kylskåp.

KOMBINERA VIT SPARRIS MED VIN Sparris anses allmänt vara svårt att föra samman med vin, men champagne är ett lysande undantag. Sparris med hollandaisesås eller med parmesan ackompanjerad av en finstämd cuvée-champagne kan vara som att dricka våren. Undvik däremot sparris med sås som innehåller vinäger. Som vanligt är vällagrad balsamvinäger ett lysande undantag. Sparrisens grundsmak är något besk. Beskast brukar den vita grövre vara, mildast i smaken och mjällast i konsistensen är den lillfingertjocka gröna. Vin får en metallisk, skarp smak tillsammans med denna uppskattade primör. Detta torde vara anledningen till att man i klassiskt svensk gastronomi valde att servera ett svalt mineralvatten till.

Tim Hanni (pappa till Cause and effect of food & wine in combination) har identifierat vinets ovänner på ett förträffligt sätt. Några av de mest kritiska råvarorna är vinäger, ättika, citrus, tropiska frukter, vindruvor, lingon, rå sparris, ängssyra, jordärtskocka, kronärtskocka, rabarber, salt, starka kryddor och ägg. Även här går det att med rätt tillagning, smakbrygga och vinval kringgå problemen.

Många har hört att ”man absolut inte kan dricka vin till sparris”. Men ändå dricker alla vin till och tycker att det passar bra. Det finns olika bakomliggande förklaringar till detta gamla påstående. Sparris innehåller oxalsyra, men halterna är så låga att de inte anses kunna påverka vinupplevelsen. Bitterämnena i den vita sparrisen ger ibland vinet en besk smak, men inte alltid. Natriumglutamat (monosodium-L-Glutamat) är en smakförstärkare som finns i många livsmedel, bl a i sparris, tomater, buljongtärningar, aromat(!) och mycket färdig processad mat. Denna substans gör att järnet i vinet, särskilt i det sträva röda vinet, ger metallisk bismak. Men glutamaten neutraliseras av salt, t ex i det smälta smöret eller skinkan som serveras till. Stekning tycks ha en liknande effekt. Kvar blir att till kokt vit sparris utan smör servera vatten eller öl (en favorit är veteöl med fin friskhet) liksom givetvis till sparris med vinägretter. Tack vare saltet i anrättningen kan vi lugnt dricka vin till sparrisen, men vad?

Nedan följer några regionala förslag:

TYSKLAND Den tyska sparristraditionen är lika stark som kräfttraditionen här hemma i Sverige. Under maj månad pågår sparrissäsongen för fullt. Här i Sverige har vi alltid hävdat att sparris och vin skall vara svårt att kombinera. Låt mig säga som så, att om man hyllar sparrisen i hela Centraleuropa genom att anordna sparrisfestivaler, så har jag har svårt att tänka mig att man då går på den svenska linjen och dricker mineralvatten på en festival!!! Frågar man en sparris-ätande tysk – nu, mitt i säsongen – om problemet att kombinera sparris med vin så förstår han inte frågan – ’det är ju bara att ta ett gott vin, en Riesling till exempel, så blir det gott!’ Som har världens i särklass högsta konsumtion av sparris dricker man regelmässigt vitt halbtrocken (dvs halvtorrt på gränsen till torrt) vin till kokt sparris. Riesling, Sylvaner och korsningar dem emellan är vanligast. Torr Rivaner är en sparrisfavorit bland de tyska vinerna. Riesling med viss sötma (Mosel) eller Silvaner (Franken eller Rheinhessen) och Gutedel (Baden).

FRANKRIKE Chardonnay ett vanligt vin till kokt sparris. Chardonnays sockerkaksdoft och sparrisens smörsås, t ex Hollandais, funkar mycket väl ihop. Till stekt/grillad sparris rekommenderas också Chardonnay eller lätta röda viner som Beaujolais eller Pinot Noir från Alsace. Torr Chenin Blanc (Loire), Picpoul de Pinet (Coteaux du Languedoc), Torr Muscat, Pinot Blanc eller Riesling (Alsace) är andra favoriter. Om sparrisen gratineras med parmesanost blir argumenten för Chardonnay ännu starkare.

ITALIEN Jag har serverats Garganega och Picolit som utfört jobbet väl.

SPANIEN Till sparrissoppa är en torr Fino-sherry det självklara alternativet. Eller varför inte någon av de andra ypperliga sherrytyperna Amontillado eller Manzanilla? Fatjäst Godello Fermentado en Barrica icke att förakta.

GREKLAND Assirtiko (Santorini).

ÖSTERRIKE Grüner Veltliner (Wachau).

SCHWEIZ Chasselas (från Grand Cru:n Dézaley).

Passa på att njuta av Schwetzinger Meisterschuss (den sparris som gjort den färska vita tyska sparrisen världsberömd) med brynt smör, hollandaisesås eller med hyvlad parmesanost och ett gott glas med bett i syran! En annan perfekt kombo: speciellt om sparrisen serveras på traditionellt tysk manér med skinka och hollandaise och “Kratzete” (en lokal syd-västtysk typ crêpes) är en mogen, halvtorr Riesling, speciellt en Spätlese från 80-talet eller en Auslese från 70-talet!

I GLASET TILL SPARISEN? LOUIS CARILLON ‘PULIGNY-MONTRACHET’ 2009. Louis Carillon är en av min averkliga favoriter i Puligny, ja hela Bourgogne. Detta är deras ”kommunvin” där druvorna kommer från de flacka partierna inom kommunen eller från unga stockar på premier cru lägen. Samtliga viner får jäsa direkt på små franska fat och därefter vila i ett år innan vinet transformeras över till rostfria ståltankar där de olika faten blandas. Efter sex månader buteljeras vinet. Carillon tillhör den absoluta toppen i sin hemby, tack vare perfekt skötta lägen som är några av de bästa i Puligny. Premier-Cru vinerna får se 10-20 % ny ek annars används pappas gamla fat så långt de håller. Perrièren är skarp som en kökskniv medan Champ Gains har en tyngre jordmån och är därmed ett fetare vin. TASTINGNOTE ‘Vinerna kännetecknas av en utsökt balans, komplexitet och längd. Vinet har en svagt rostad karaktär och en markerad fin syra. Ett ljuvligt vin idag, men oj vad gott det blir för den som har tålamodet att vänta …’

Denna supereleganta Puligny köper du just nu i WineFinders vinbutik för 399 sek.

AVRUNDNING Trollkarlen från Avize har snabbt blivit Champagnes kultodlare nummer ett, efter att ha blivit utsedd till Frankrikes bäste vinmakare alla kategorier år 1994 av tidningen Gault Millau. Berömmelsen till trots kostar hans sällsynta viner ingenting i jämförelse med Petrus, Romanée-Conti eller Krug Clos du Mesnil. Alla viner är magiska världsklassviner. Tack för att du finns Anselme!

JACQUES SELOSSE ‘VERSION INITIAL’ dégorgerad 3 maj’10. Selosses klassiska Brut, hette tidigare ‘Tradition’. En blandning av tre årgångar. Druvsammansättning (Cépage): tre efter varandra följande årgångar av Chardonnay från Avize, Cramant & Oger. Lagring på sin jästfällning: >3 år före degorgering. Dosage: ~5 g/l. Produktion: 33 000 flaskor från de plattare delarna av vingårdarna där jorden är rikare. Pris: ca 110 US$ dollars.

TASTINGNOTE ‘Fräsch som en ishavsvind. Ekig och potent med arom av päron, äpple och orientaliska kryddor. Med 2003 som bas mer ananas och kokos i en kanske lite väl expressiv stil. 33 000 flaskor från de plattare delarena av vingårdarna där jorden är rikare.’ RICHARD JUHLIN 92(93)

Standard
Anselme Selosse, Avize, Chablis, Dauvissat, Richard Juhlin, VOUETTE & SORBÉE

Fredagens blanc de blancs – Vouette & Sorbée – 2009

RICHARD JUHLIN: Ännu en lärjunge till Anselme Selosse. Bertrand Gautherot gör biodynamiska rendruviga Selosselika viner från 4 hektar i Buxières. Nya och gamla 400 liters ekfat och dosagefri buteljering. Häpnadsväckande likhet trots att Aube är upptagningsområdet. Ett lysande bevis på vinmakeriets betydelse. Blanc d`Argile är ett specialvin gjort på sticklingar från Selosses vingårdar i Avize och Dauvissat Valmur i Chablis. Rikt chablisinfluerat men kanske ännu mer Selosseinspirerat med doft av dvärgbanan, torkad frukt, halm, paranötter och ek. Intensivt och spännande. Rosén är bourgognelik och avancerad. Enda 4-stjärniga egendomen utanför Marne.

VOUETTE & SORBÉE ‘BLANC d’AGILE’ 2009  | 100CH | 88(91) poäng

TASTINGNOTE ”Aubes mästare har gjort det igen! Ett specialvin gjort på sticklingar från Seloses vingårdar i Avize och Valmur i Chablis.Selosseliknade aromprofil, knastertorr renhet. Underbart Leclapartlik champagne med pärondominans i ungt skede. Samtidigt stramt och urtypiskt biodynamiskt vin som jag prickade in blint vid provning i dag.’

Standard
Avize, Cramant, FRANCK BONVILLE, Operakällaren, Richard Juhlin, Richard Juhlin Champagne Club, Verzenay, Veuve Clicquot, Vinothèque

’64 Veuve … ’66 Bonville …

Till lördagens andra rätt i menyn, Marulk med löksallad, jordärtsskockskräm och beurre blanc på champagne, serverades 1964 VEUVE
CLICQUOT ‘MILLÉSIME’ |  67PN 33CH RJP 94(94)  PRODUCENTEN Ingen champagne är så känd i Sverige som »Gula Änkan«. Huset grundades 1772 av Philippe Clicquot. Sonen François gifte sig med Nicole-Barbe Ponsardin, som tog över firman när hon vid 27 års ålder blev änka. Vid sin sida hade hon Comte Edouard Werlé och firmans Chef de caves Antoine Müller. Tillsammans med Müller utvecklade hon »remuage« som utfördes i så kallade »pupitres«. Med hjälp av Heinrich Bohne togs den ryska marknaden med storm. Under hela 1800-talet och ända fram till 1970 ansågs Clicquot tillhöra de fem bästa champagnefirmorna, en position man fortfarande är nära. Till att börja med gick man ihop med Canard-Duchêne, men är i dag en del av den mäktiga Louis Vuitton-Moët-Hennesygruppen. De 284 hektar som Clicquot äger i 22 byar räcker till cirka tre av de nära 18 miljoner flaskor man producerar årligen. De viktigaste byarna för La Grande Dame och årgångsvinet är Ambonnay, Bouzy, Avize, Cramant, Le Mesnil, Oger och Verzenay. Sedan 1962 arbetar man med moderna vinifikationsmetoder och ståltankar. Hittar man äldre välbevarade årgångar är de mycket lika Bollinger och Krug. Huset har ändå trots den nästan fabriksmässiga storleken lyckats bibehålla sin Pinotdominerade klassiska stil, där jäst, bröd och peppar är tydliga inslag. Jacques Peters, som är bror till François Peters i Le Mesnil och en minst lika begåvad vinmakare som denne, får tillskrivas äran för Clicquots höga kvalitet i dag. Den nye vinmakaren Dominique Demarville lär följa i hans fotspår. La Grande Dame är en elegant och storslagen champagne, men det kraftfullt nötigt och rökiga årgångsvinet ger oftast bäst valuta för pengarna. 1988 Rare Vintage är förmodligen marknadens just nu största fynd. Ett klassiskt hus!

Richard Juhlin ‘Tung och vinös med årgångens typiska mintchoklad-arom, samt en fet, lång eftersmak med lager av vanilj. En av årgångens fylligaste champagner. Ibland väldig vegetativ med toner av broccoli, grön paprika, tjära, dieselolja och tryffelolja.’ .

Denna medelålders skönhet ställdes mot 1966 FRANCK BONVILLE ‘VINOTHÉQUE’ magnum / 100CH RJP 94(94)  PRODUCENTEN Firman grundades 1947. Olivier Bonville gör i dag mycket rika, nötiga champagner i den engelska stilen. Faderns viner var kanske ännu kraftigare, men sonen gör viner med chablislik renhet. Personligen tycker jag att Bonville och De Souza är de enda odlarna i Avize som kommer i närheten av Selosse. Firman äger 20 hektar endast i Grand crugårdar varav 15 hektar i Avize, en liten del i Cramant och kronjuvelen, ägor med gamla stockar i Ogers branter. 1989 var de sista faten ersatta med ståltankar, men numera har Olivier börjat arbeta med ekfat från Bourgogne till sitt fina prestigevin Les Belles Voyes. Druvorna till roséchampagnen kommer från Paul Dethune i Ambonnay. Vinothèquevinerna är magiska.

Richard Juhlin ‘Oerhörd fräschör och djup salonlik elegans.’ 

Fortstättning följer ….

 

Standard
Ambonnay, Ambonnay Rouge, Avize, Bollinger Vieilles Vignes, champagne, Eric Rodez, Livets Goda, pinot noir, Richard Juhlin, Richard Juhlin Champagne Club, Selosse, SELOSSE 'LE BOUT du CLOS AMBONNAY', Taittinger.

årets bästa champagne?

Kan det vara så att redan den 6 januari så var jag med om att dricka årets i särklass bästa champagne? Ja det verkar inte bättre!

Mr H kom över på ett litet planeringsmöte och vi avslutade kvällen med en matbit och ett gott glas. Jag och MrH brukar alltid servera champagnerna ‘blint’. Så även denna gång. Han öppnade direkt på doften med ‘definitivt Selosse’, korrekt givetvis var det så. Jag replikerade medan han smakade på den ‘denna champagne har du aldrig druckit’. Han replikerade blixtsnabbt:  ‘Ah, någon av lieux-dits champagnerna på pinot noir.’ Rätt igen.

I GLASET – SELOSSE ‘LE BOUT du CLOS AMBONNAY’

Ambonnay / Champagne / Frankrike / Jacques Selosse  / importör: vinlistan.com / 1 595 KR / Richard Juhlin Poäng: 96(97)

100% Pinot Noir från Ambonnay. Debut i september 2011.  Produktion: ingen uppgift ännu, förmodligen mindre än 1 000 flaskor. Ren Aÿ-pinot gjord på Selosses vis är ett ljuvligt recept. Kan ni tänka er en blandning av Selosse ’N’ (Sedan 1988 separerar Anselme en liten del av vinet från sina två bästa lägen i Avize planterade med mycket gamla stockar. P.g.a. av den extrema koncentrationen vinet får, använder han 85 procent nya ekfat!) och Bollinger ’Vieilles Vignes’ så är ni nära den aromatiska och strukturella verkligheten i detta vin. Denna champagne är avsedd att fånga essensen av Ambonnay.

Richard Juhlin; Jag kan omöjligt se tillräckligt stor skillnad på detta vin och årgångstvillingen från Aÿ om man inte har dem sida vid sida. Livet blir inte mycket bättre än så här. Kanske vinet är en aning lättare än Faron, kanske frukten andas något mer hallon och något mindre blodapelsin och kokos, men jag ska låta det vara osagt. Däremot är det omisskännligt en Selosse Pinot av högsta klass.’

PROFIL: AMBONNAY GRAND CRU Ambonnay är en av de största grand cry-byarna med sina 378 hektar stora vinodlingar. Den är idag fylld av odlare som tillhör kooperativet men som ändå säljer små mängder egen champagne – Några av de bättre odlingarna i byn ägs av R-H Coutier, H. Billiot, Souttiran-Pelletier samt av de stora husen Moët, Clicquot, Mumm och Taittinger. Det är framför allt i cuvéer som Ambonnay visar sin storhet. Dess mjuka, oljiga men lite neutrala smak kan verka som en brygga mellan t ex mustig aromatisk Aÿ-pinot och knivskarp Avize-chardonnay. På egen hand förmår Ambonnay sällan nå upp till samma svindlande höjder som rena blanc de noirs från Aÿ och Verzenay. I likhet med Sillery och Bouzy vinner Ambonnays viner väldigt mycket på att vara i kontakt med ekfat. Tyvärr finns det idag enbart en odlare i byn som använder ek. Den som tvivlar på att ekfat kan tillföra en ökad komplexitet hos Pinot-viner borde prova stilla Ambonnay-vin från Krug. Geografiskt och geologiskt är Ambonnay en förlängning av Bouzys vingårdar österut. De bästa sluttningarna i byn har en syd-ostlig exponering och ligger nordväst om den pittoreska byn med sina smala gator. Precis som är fallet med Bouzys vingårdar så varierar kvaliteten kraftigt inom byn. De finaste druvorna skördas på en höjd av 150-180 meter över havet. Tyvärr för oss champagneälskare används en alltför stor del av de finaste druvorna till att göra stilla rödvin, under namnet Ambonnay Rouge.

Hektar 378 hektar

Antal producenter 63 stycken

FRAMSTÅENDE PRODUCENTER I BYN Egly-Ouriet, Eric Rodez, R.H. Coutier, Marie-Noëlle Ledru

PS. i nästa numer av Livets Goda kommer jag att skriva om Blanc de Noirs ur ett annorlunda perspektiv. Där jag sticker ut hakan och rankar världens bästa blanc de noirs-champagner under namnet ‘champagne noir 2.0’…

Standard
2003 'Le bout du Clos', 2003 'Les Carelles', Aÿ, Ambonnay, Anselme Selosse, Avize, blanc de blancs, blanc de noirs, Bollinger Côte aux Enfant, Bollinger Vieilles Vignes, Cépage, Côte de Blancs, champagne, chardonnay, Clos des Goisses, Contrast, Cramant, dosage, Egly-Ouriet, fine wine, Jacques Selosse, jästfällning, Livets Goda, Mareuil-sûr-Aÿ., Montagne de Reims, n.v. 'La Côte Faron', Oger, Origine, pinot meunier, pinot noir, Richard Juhlin Champagne Club, Richard Julhin, roséchampagne, Selosse, Selosse ”N”, Solera, Solera-system, Terroir, Tradition, Version Initial, vingårdsbetecknad champagne

allokering av Selosse

Oktober är en månad av spänning. Man sitter likt ett barn på julafton och väntar på tilldelningen av champagner från mästaren Anselme Selosse från Avize. Sent igår kväll kom ett mejl: du har fått din årliga kvot plus lite nyheter. Förutom:

n.v. ‘VERSION INITIAL’ Selosses klassiska Brut, hette tidigare Tradition. En blandning av tre årgångar. Druvsammansättning (Cépage): tre efter varandra följande årgångar av chardonnay från Avize, Cramant & Oger. Lagring på sin jästfällning: >3 år före dégorgering. Dosage: ~5 g/l. Produktion: 33 000 flaskor från de plattare delarna av vingårdarna där jorden är rikare. Pris: ca 110 US$ dollars. TASTINGNOTE; ‘Härlig näsa; kryddor, vita blommor, torkad frukt, vita och gula frukter. Man märker dess personlighet först med sin närvaro i munnen. Materialet visar sig i en mycket mogen, men inte överdriven stil. Eken är väl integrerad. Dosagen är fortfarande något närvarande i vinet, men jag ser inte det som ett problem, eftersom den är nästan helt absorberad av champagnen. Det är en fantastisk champagne, mycket välsmakande och delikat.’ Richard Juhlin Poäng: 85(92).

n.v. ‘ROSÉ’ Druvsammansättning (Cépage): Två efter varandra kommande årgångar av chardonnay från Avize. I denna version (bas 2002-2003) används pinot noir från Egly-Ouriet. Efter 2005 kommer frukten från egna parceller i Ambonnay. Denna version är främst baserad på årgång 2002. Lagring på sin jästfällning: 5 år före dégorgering. Dosage: 0-4 g/l Produktion: ~500 lådor- 3 000 flaskorPris: ca 150 US$ dollars. TASTINGNOTE; ‘Är normalt inte speciellt imponerad då Blanc de Blancs-producener ger sig in i roséträsket!  Med bara en antydan av orangeröd färg, överskrider detta rosévin det mest i sin kategori, ett unikt vin. Jag älskar näsan med en fin mineralitet och små röda frukter. Efter att den öppnar upp sig; en touch av jod och havsvatten. Fullständigt harmonisk – som ingen annan roséchampagne från en odlare jag någonsin provat tidigare. Nästan som ett vitt vin, men med några extra lager av komplexitet, fast det hela var vackert harmoniskt. Smaken är lite mindre komplex och det behöver tid i glaset. Denna oxidativa behandling passar verkligen roséchampagne. Burgundiskt!’ Richard Juhlin Poäng: 88(92).

Fick jag tilldelning av de tre vingårdsbetecknade champagnerna: Sedan 1988 separerar Anselme en liten del av vinet från sina två bästa lägen i Avize planterade med mycket gamla stockar. P.g.a. av den extrema koncentrationen vinet får, använder Anselme 85% nya ekfat! Han kommer att släppa sex nya cuvéer från och med september 2010 till 2013, samtliga rena vingårdsviner. De kommer att från: Aÿ, Ambonnay och Mareuil-sûr-Aÿ (Selosse vingård angränsar i själva verket intill till Clos des Goisses), i Montagne de Reims och Avize, Cramant och Mesnil i Côte de Blancs.

les lieux-dits – les cru blanc de blancs

2003 ‘LES CARELLES’ Druvsammansättning (Cépage): 100 % Chardonnay från den plats som kallas Les Carelles i Le Mesnil. Tillverkas i samma andra som Substance men från en enda vingård i Le Mesnil-sûr-Oger. Denna champagne är avsed att fånga essensen av Le Mesnil-sûr-Oger. Kommer att vara baserad på Solerametoden, dock är de första flaskorna en ren årgång – 2003. Lagring på sin jästfällning: >5-6 år före dégorgering. Dosage: 0-4 g/l Produktion: Endast 840 flaskor av Anselmes första rena Mesnil. Debuterar i september 2010. Pris: ca 195 US$ dollars. Tastinnote; ‘Ett fantastiskt vin med lite aprikos, kvitten, kokta stenfrukter. En hel del mineraler, mer syrapräglad än finessrik än så länge och en champagne med en enorm densitet. Givetvis syns Selosses tydliga aromatiska särprägel. Trevliga drag av honung som avslutar smaken med en mycket komplex och balanserad eftersmak. Ett enormt imponerande vin som kommer att ta lång tid på sig att uppnå full blomstring.’ Richard Juhlin Poäng: 92(95).

les lieux-dits – les cru blanc de noirs

2003 ‘LA CÔTE FARON’ (ex-contraste) Druvsammansättning (Cépage): 100% pinot noir. Ren Aÿ-Pinot gjord på Selosses vis är ett ljuvligt recept. Kan ni tänka er en blandning av Selosse ”N” och Bollinger Vieilles Vignes så är ni nära den aromatiska och strukturella verkligheten i detta vin. Denna champagne är avsed att fånga essensen av Aÿ. Lägesnamnet i Aÿ till gamla Contrast. Läget i ligger alldeles intill Bollingers Côte aux Enfant. Nu som en minisolera med vin ned till 1995. Lagring på sin jästfällning: ~5 år före dégorgering. Dosage: ~4 g/l Produktion: ~140 lådor – 840 flaskor. Debuterar i september 2010. Pris: ca 200 US$ dollars. Tastinnote; ‘Helt galet hur vinet kan vara så mineralfriskt och blodapelsindrypande citrusmättat. Anselme förklarade den närmast ökande mineraliteten i denna normalt sett mineralfattiga årgång som ett resultat av hans obsession kring att vinstockarnas rötter måste ned extremt djupt. Han menar då att han får ett koncentrat med lägre vätskemängd som alla andra men ett saltare och mer mineralpräglat vin pga de dubbelt så långa rötterna.’  Richard Juhlin Poäng: 96(96).

2003 ‘LE BOUT DU CLOS’ 100% Pinot Noir från Ambonnay. Debuterar i september 2011. Produktion: ingen uppgift ännu, förmodligen mindre än 1 000 flaskor. Debuterar i september 2012. TASTINGNOTE; ‘Jag kan omöjligt se tillräckligt stor skillnad på detta vin och årgångstvillingen från Aÿ om man inte har dem sida vid sida. Jag drack denna sällsynta nyhet tillsammans med min älskling under en bro i en porlande fors vid floden Tarn i hjärtat av centralmassivet. Livet blir inte mycket bättre än så. Kanske vinet är en aning lättare än Faron, kanske frukten andas något mer hallon och något mindre blodapelsin och kokos, men jag ska låta det vara osagt. Däremot är det omisskännligt en Selosse Pinot av högsta klass.’ Richard Juhlin Poäng: 96(96).

OUTRO… ‘Det är verkligen svårt att förstå Selosse champagner. Mycket vinösa, inte särskilt typisk champagne. Voluminösa med oxidativ stil. Man måste spendera lite tid med det i glaset att ordentligt kunna uppskatta dem till fullo. Det är alltid svårt att sätta ord på aromerna och smakerna. Du måste ta emot dessa viner som helhet och koncentrera dig noga. Men du får alltid en dos av dess fräschör tack vare den starka mineralitet och om du gillar Selosse eller inte, så lämnar den dig aldrig oberörd. Många som kommenterar Selosses viner som; Bourgogne med bubblor, och liksom Bourgogne, gynnas hans viner av ordetnlig lagring och eller luftning innna servering och givetvis att de inte serveras för kallt.’

I slutet av provsmakning med Anselme senast, sa jag till honom: ”att jag besökte honom i hopp om att förstå lite bättre hans viner, men egentligen tror jag att jag är ännu mer förbryllad än tidigare.” Han ler och säger: ”det var precis vad jag försökte uppnå”.  Jag tar farväl av mästaren från Avize och  tack för 3 timmar som jag aldrig kommer att glömma. Speciellt midsommardansen kring ekfatet som var uppställt mitt emellan parcellerna i Avize… Vill du läsa mer om Selosse kan jag rekommendera min artikel i Livets Goda Nr50.

Standard
Aÿ, Alfred Tesseron, Avize, Bistro Jarl, Château Lafite-Rothschild, Château Mouton-Rothschild, Chianti Classico, Coche-Dury, Deutz, Franschoek, Livets Goda, Michel Rolland, Origine, Pauillac, Pol Roger, Pontet-Canet, Premier Cru Classés, sangiovese, SLOSSE SUBSTANCE, Solera-system, St Julien, Substance, Testamatta di Bibi Graetz, Vinkällaren Grappe.

bortamatch en torsdag …

Min gamle vän ‘dansken’ ringde och tyckte att vi skulle samla ihop några av de gamla killarna för en torsdagssittning på Vinkällaren Grappe.

GLAS1 – 2004 DUETZ ‘MILLÉSIME’ [60PN 10PM 30CH] RJP 88(92) PRODUCENTEN Två tyskar, William Deutz och Pierre Gelderman, grundade denna anrika firma 1838 i Aÿ. Deutz drabbades hårt under champagneupproret 1911. Under lång tid drevs huset av André Lallier, som gjorde stora investeringar i andra vindistrikt. Bland dessa märks egendomen Delas i Rhônedalen, Maison Deutz i Kalifornien samt ytterligare ett mousserande vin från Loiredalen. 1993 skaffade sig Louis Roederer aktiemajoritet i Deutz. I dag drivs firman skickligt av den sympatiske Fabrice Rosset. 75% av druvorna köps in från Grand- och Premier cru-gårdar. Deutz äger själva land i fem byar. Egendomen hör till de vackraste i Champagne och även vinerna är mycket distingerade. TASTINGNOTE ‘Stilen är tillbakalutad, elegant och sofistikerad med en medelfyllig kropp och glasklar frukt samt en exemplarisk mousse. Klockren och ungt fjällbäcksklar. Upplyftande citronmelisston tillsammans med päron, blommor och ett uns gröna äpplen. Större komplexitet i den vårlika smaken. Här finns ett mineraldrivet ledtema tillsammans med den friska frukten. Lovande hantverk. Underbart drickmogen nu, men har ytterligare 15-20 års lagrinsgpotential. Ungt och distinkt idag, men har ytterligare 5-10 års lagrinsgpotential. Champagnen är alltid av hög kvalitet men har tidigare sålts för tidigt. Om man lägger undan vinet ett par år i källaren utvecklas en fin, brödig doft som tonar ner den initialt överdrivet äppelaktiga frukten.’ 499 SEK.

GLAS2 – 2007 ‘TESTAMATTA’  | Toscana [100SA] Dansken har en förkärlek för italienska viner varför det var lätt att förstå hans första val. Testamatta di Bibi Graetz är ett ungt vinföretag, som snabbt nått kultstatus. Bakom framgången står en 43-årig konstnär, som 1998 blev passionerat intresserad av vin. Han skapade vinet Testamatta, vars första årgång var 2000. Årgången därpå utsågs vid den stora vinmässan i Bordeaux till ”Bästa röda vin” – bland mer än 30.000 medtävlande. Sangiovese är druvan som ger det viktigaste bidraget till produktionen av Chianti Classico, mellan 80% till 100%. Denna mångfald används nu i alla de ledande D.O.C. och D.O.C.G. röda viner i centrala Italien. Druvan är extremt känslig för externa faktorer, såsom terräng och klimat. Det är dock ovanligt att hitta en druvsort som så troget tolkar jordmån där det växer och ändrar sitt lukt i enlighet med terrängskiftningana. Sandsten ger vinets blommiga doft, kalkrika jordar ger dofter av vilda bär och tufaeller vulkaniska jordar ger friska dofter av tobak. Men en doft av viol, är den karakteristiska och specifikatonen i Chianti Classico, som alltid är närvarande oavsett var vinrankorna växer  TASTINGNOTE ‘Stor, djup, Intensiv komplex doft av Kryddor, tobak, stall, örter, plommon och mörka bär. Smaken är fyllig och späckad med solmogen, mörk frukt, kraftiga tanniner och lång, lovande eftersmak. Fyllig smak, mycket frisk och med en imponerande tanninstruktur, inslag av mörka körsbär och örter.’ 795 SEK.

GLAS3 – 2005 CHÂTEAU PONTET-CANET’  | Pauillac  [60CS 28M 8CF 4PV] CA 1 000 SEK. En av min absoluta favoriter i Bordeaux de senaste åren. Jag kunde inte undanhålla mina vänner Bordeauxdrickarna kring bordet denna skönhet. Perfekt beläget på en grusådra strax nordväst om staden Pauillac hittar vi Pontet-Canet, en femte cru som numera ständigt ligger på samma nivå som de flesta andracru-viner. 60% ny ek gör sig påmind men alltid i bra balans med läcker frukt. Av många betraktad som Bordeaux enligt skolboken. Värt att notera är vingårdens höga andel merlot som gör vinet mjukare och mer tillgängligt i unga år än många av grannarnas viner. Slottet är beläget i den allra nordöstligaste delen av Pauillac, nära St Estephe. Till de närmaste grannarna hör bl a Rothschild vingårdar som inkluderar Château Duhart-Milon, Château Clerc-Milon och Château d’Armailhac – inte att förglömma Premier Cru Classés Château Lafite-Rothschild och Château Mouton-Rothschild. Imponerande framsteg har gjorts sedan familjen Tesseron anlitade Michel Rolland som konsult 1990. Vinerna började visa upp sin nya stil i och med årgång 1994.  Stora investeringar i både vingård och teknik har fört denna 5ème cru till toppen i Pauillac. Ett slott jag följt med glädje sedan dess. Pontet-Canet som tidigare varit ett vin i mängden har idag seglat upp i prémier cru-kvalitet. Enorm utveckling sedan 1994. Ett helt enormt mästerverk presenterades i en fruktdriven stil. Man trodde inte att man kunde upprepa kvalitén från 2009, men i jämförelse är det dött lopp. Arealen är stor och imponerande med sina 81 hektar, som idag är organiskt & biodynamiskt klassat. Det är bara Latour som slår vinet på fingrarna med sin topppoäng. TASTINGNOTE ‘Slottet har valt renhet och elegans framför massiv struktur i denna årgång, och det var ett utmärkt val. Jag är mycket förtjust i de naturliga aromer och enastående finess i tanninerna. Ett mycket moget vin; björnbär, söt Merlot-frukt på doften, med Cabernet-krydda; rik och frisk, vackert balanserad i karaktäristisk stil som är typiskt för året. Mycket fin garvsyra och en läcker kärna av söt frukt, generös, köttig, levande och raffinerad Pauillacsträvhet. Mycket fint, komplett Pontet-Canet. Utan tvekan ett av de bästa vinerna från Médoc! Igen!’


GLAS4 – 2006 STONY BROOK ‘GHOST GUM’  | Franschoek  [100CS] CA 400 SEK TASTINGNOTE ‘Ett vin som jag har ett sex-pack av hem men innan inte druckit. Bankmannen Jean Fleur de Lys hade tagit med dettavin som han hittade på French Connection i Franschoek vid sitt senaste besök. TASTINGNOTE ‘Röd färg. Nyanserad, kryddig doft med fatkaraktär, inslag av katrinplommon, läder, örter och vanilj. Smakrikt, komplext, något utvecklat vin med fatkaraktär, inslag av mörka bär, katrinplommon, örter och vanilj.’

GLAS5 – 2004 CHÂTEAU BRANAIRE-DUCRU | St Julien  [65CS 28M 4PV 3CF] TASTINGNOTE ‘Dessvärre var denna flaska en aning trött och fick stryk av att komma sist i en flight av tre andra skönheter’ ca 700 SEK

GLAS5 – SLOSSE SUBSTANCE disgorged 23 december 2009 |  [50PN 15PM 35CH] | RJP 91(94) Jag valde att servera ett litet glas medan jag ytterst försiktigt dekanterade denna stora champagne. Ögonbryn restes … dekantera en champagne? Absolut! Jag är av den åsikten att alla viner som varit i närheten av  nya ekfat behöver l för att lyfta aromspektrat (mer om detta i min artikel i Livets Goda nr59 som kommer i slutet av november). Ett nytt namn på soleravinet från Selosse. Först Solera, sedan Origine och nu Substance. Byn Avizes hela väsen i ett enda vin, utan hänsyn till vintage-variationer. Gjord av en solera som startade 1986. En viss skillnad finns ju förstås eftersom vinet förändras en aning varje år beroende på vilket det yngsta och nyaste årgångstillskottet är. Vore det inte underbart att ha en provning med alla olika solerablandningar Anselme gjort sedan han tappa de sin 86:a på ståltanken där alla vinerna blandas? Mer och mer komplex och djupgående för varje version… Mindre producenter – och förmodligen de större också – studerar och diskuterar Selosse. Alla gör det. Selosses viner är intressanta för både vinmakare, sommelierer och champagneälskare. De är mer utmanande. Smakerna och karaktärerna är helt unika. En hel del mindre producenter sysslar även de med Solera-system. Samt fler med oxidativ behandling av musten, vanligen genom mognad på fat. Men också genom att göra mer omdragningar. Det är intressant att idén inte blivit mer populärt innan eftersom champagne handlar om blandning. Många, de flesta faktiskt, har champagne som går tillbaka många årgångar i sina källare. Dessa har ofta lagrats på rostfritt stål istället för fat. Det verkar faktiskt som Solera-systemet ger en högre grad av konsekvent kvalitet än det nuvarande blandningssystemet. Förmodligen eftersom den oxidativa aspekten lyfter fram samma karaktär i viner av olika typ och stil. Det är anledningen till att den fungerar så bra i Jerez. En risk som detta tillvägagångssätt ger är att det lätt kopieras.  Man vet med säkerhet att när ett ’grande marque’ släpper en linje som är gjort på Solera kommer dess popularitet att avta. För Selosse och de som gillar denna stil, kommer detta inte får några konsekvenser, eftersom de inte ser ett egenvärde i att främja denna typ av tillverkningsstrategi. De bara använder sig utav Soleran. Det som gör deras vin intressant är faktiskt uppmärksamheten till små detaljer i vinet, omvårdnaden och viljan att prova något nytt. Druvsammansättning (Cépage): Varje år dras 22 % tillbaka från en soleran av två skillda Avize-parceller, en sydsluttning och ett östlig kulle. Här är alla Selosse årgångar representerade med start 1986. Lagring på sin jästfällning: 5-6 år före dégorgering. Dosage: 0-4 g/l. Produktion: 275 lådor- 1 650 flaskor…  TASTINGNOTE ‘Nyligen dégorgerad (juni’10). Näsan är bara helt fenomenal; full av vita blommor, ingefära, torkade persikor och halm. Smaken är strukturerad, syran är otroligt närvarande (ingen malo), avslutningen stram! Helt suverän, verkligen makalös. Denna version uppvisar absolut perfekt balans. Eller som en internationell kollega uttryckte det: Coche-Dury i Champagne-klädsel.’  ca 1 200 SEK

Efter sittning på Grappe promenerade vi i höstregnet längs Strandvägen mot Bistro Jarl. I stöket lyckades vi beställa 2000 POL ROGER ‘MILLÉSIME’  [60PN 40CH]  RJP 91(94) |  ca 550 SEK. Efter noga övervägande traskade snett över gatan till Riche och beställde in ‘one for the road’, 2000 POL ROGER ‘BLANC de BLANCS’ [100CH] RJP 91(94) . Vi rörde in oss i en snärjig diskussion med Sturehofs sommelierer om huruvida Blanc de Blancs akan anses vara sportdryck eller ej …

Standard