Anselme Selosse, Avize, Bourgogne, Chambolle-Musigny, chardonnay, Egly-Ouriet, Okategoriserade, pinot noir, Richard Juhlin, roséchampagne, Selosse, Winefinder, WineFinders vinbutik

Thank God It’s Friday – Selosse ‘Rosé’ …

Fram till sjuttiotalet var det mycket få firmor som kontinuerligt tillverkade rosébubbel än mer sällan årgångsbetecknade rosa bubblor. Det är svårt, för att inte säga i princip hart när omöjligt att finna rosa bubblor från innan sjuttiotalet på de stora auktionshusen i London, New York och Chicago. Préstigecuvéer i rosa förpackning började skönja dagens ljus först under åttiotalet. Personligen tycker jag att det är riktigt sexigt med stora préstigecuvéer i roséversion… Idag är det väl ingen som tvivlar på att roséchampagnen är romantikens bubblor som bröllopschampagnen framför andra? Jag arbetade under en period i mitten av nittiotalet på Hotel du Vin i Winchester, där var det inte ovanligt att vi serverade en hel låda rosa bubbel under en fredagskväll I vinbaren.

Vi dricker roséviner som aldrig förr, det gäller även roséchampagner. Det är härligt att vi upptäckt rosébubblorna. Ett glas kvalitets-roséchampagne är oslagbart gott. Och snyggt. Hela branschen ser en 20 procentig försäljningsökning de senaste 5 åren. Hur kommer det sig då att vi Sverige länge har tyckt att roséchampagne har varit en sötfruktig och aningen trist företeelse. Mja, jag skulle vilja säga att vårt kära Systembolag har haft en (Lanson Pink Label!) enda roséchampagne i standardsortimentet så pass länge att svensken duperats i tanken att detta var vad roséchampagnen verkligen stod för… Var inte rädd att upptäcka alla dessa ljuvliga roséchampagner som letat sig hit till oss i Sverige!

’where pink dreams have no end…’

Roséchampagnen görs idag i en färgskala från blekt laxrosa till mörkaste rött. En pinotdominerad roséchampagne från en odlare som Anselme Selosse i Avize  är så pass mörk att man skulle kunna tror att man fått ett glas med Campari i sin hand! Aromerna som stiger ur glaset är Chambolle-Musigny-doftande (mycket aktad grand cru-by i Bourgogne) som gör den härligt saftig och njutbar. Var gång jag dricker något av Bollingers årgångschampagner i allmänhet och deras roséchampagner i synnerhet så slås jag av hur lättillgängliga de är från dag ett. Ärligt yppiga och slående bourgognelika! Varför inte avnjuta den en ruggig fredageftermiddag i oktober i Stockholms innerskärgård?

SELOSSE ‘ROSÉ’ NV | dégorgerment 26 novembre 2010 Avize  | Champagne | Frankrike | 10 Pinot Noir 90 Chardonnay | Importör vinlistan.com | 995 KR | Druvsammansättning (Cépage): Två efter varandra kommande årgångar av chardonnay från Avize. I tidigare versioner (fram till 2002-2003) användes pinot noir från Egly-Ouriet. Efter 2005 kommer frukten från egna parceller i Ambonnay. Denna version är främst baserad på årgång 2005. Lagring på sin jästfällning i 5 år före dégorgering. Dosage: 0-4 g/l. Blygsam produktion: ca 500 lådor – 3 000 flaskor TASTINGNOTE ‘Är normlat inte speciellt imponerad då Blanc de Blancs-producener ger sig in i roséträsket!  Med bara en antydan av orangeröd färg, överskrider detta rosévin det mest i sin kategori, ett unikt vin. Jag älskar näsan med en fin mineralitet och små röda frukter. Efter att den öppnar upp sig; en touch av jod och havsvatten. Fullständigt harmonisk – som ingen annan roséchampagne från en odlare jag någonsin provat tidigare. Nästan som ett vitt vin, men med några extra lager av komplexitet, fast det hela var vackert harmoniskt. Smaken är lite mindre komplex och det behöver tid i glaset. Denna oxidativa behandling passar verkligen roséchampagne. Burgundiskt!’ | Richard Juhlin 88(92)

Sugen på rosébubbel av dignitet? I WineFinders vinbutik finns just nu DEUTZ ‘BRUT CLASSIC ROSÉ‘ för 449 sek, DEUTZ ‘ROSÉ BRUT MILLÉSIME’ 2007 för 491 sek, DEUTZ ‘CUVÉE WILLIAM DEUTZ ROSÉ’ 1999 för 995 sek

Standard
Assirtiko, Avize, champagne, Chasselas, chenin blanc, Cramant, Diebolt-Vallois, Garganega, Gault Millau, grüner veltliner, Hemmamatch, Jacques Diebolt, JACQUES SELOSSE 'VERSION INITIAL', Le Mesnil, Okategoriserade, Picolit, pinot blanc, Richard Juhlin, riesling, Schwetzinger Meisterschuss, Selosse, WineFinders vinbutik

hemmamatch – vit sparris & Selosse …

Samlade kollegorna Henri och Jean för ett arbetsmöte hemma. Efter mötet inledde vi med ett glas från magikern i Cramant, Jacques Diebolt. Vi öppnade hans DIEBOLT-VALLOIS ‘FLUER de PASSION’ 2002 TASTINGNOTE ‘Oerhört ung och blommig med en massiv ekton och stor seriositet i nuläget. Tuffa syror. Vacker rondör sommaren 2007. Senare mer rostning, ja nästan pinotlik rökighet.’ RICHARD JUHLIN 92(95)

PRODUCENTEN Jacques Diebolt och hans familj är några av de trevligaste människor jag mött i Champagne. Att de producerar Chardonnayviner i absolut världsklass gör ju inte direkt saken sämre. Flera producenter i byn gör oerhört njutbara champagner, men personligen tycker jag att Diebolt tillför byn ytterligare en dimension, speciellt med de viner som inte genomgått malolaktisk jäsning och som skördats från de 65-åriga stockarna i Les Pimonts eller Les Buzons. Det finns då ett tankeväckande djup som påminner om Le Mesnil, kombinerat med Cramants krämiga struktur. Tråkigt nog är efterfrågan på Diebolts viner så stor att de tvingas sälja champagnen alldeles för tidigt. Diebolt var i stort sett okända innan de blev utnämnda till 1992 års champagneproducent av tidningen Gault Millau, sedan dess slåss världens konnässörer om de sällsynta flaskorna. Jacques senaste påfund Fleur de Passion tillhör de främsta unga champagner jag provat och 61:an och 53:an är redan legendariska. Fruktansvärt nära fem stjärnor eftersom allt Diebolt gör är perfekt i sin stil. 2002 Fleur de Passion kommer att bli legendarisk.

Vi rörde ihop en risotto på carnaroliris, vit Gotländsk sparris och svart sommartryffel.

OM SPARRIS – en av vårens verkliga primörer!

Sparris är generellt överskattad om vinfiende. Jag känner till massor av råvaror som är betydligt svårare att koppla vin till. De flesta torra vita viner klarar av sparris i de flesta former. Jag hade möjligheten att köpa svensk vit sparris i fjol, från en odling på Österlen, som var helt sagolik. Tidsmässigt i år får vi nog räkna med början av juni och inte så konstigt med tanke på årets kalla och segdragna vår. Ett normalt år börjar skörden av svensk sparris i maj. Säsongen är ack så kort, maj-juni. Här måste jag framhålla den vita sparrisen framför den gröna. I Sverige odlas sparris av ett 30-tal odlare, framförallt grön sparris på Österlen i Skåne och på Öland. På Gotland odlas också mest grön sparris, men där finns även en liten odling av den vita. Den tyska sparristraditionen är lika stark som kräfttraditionen här hemma i Sverige.

PRIMADONNAN Den överlägset bästa vita sparrisen heter Schwetzinger Meisterschuss. Det är den dominerande sorten i Tyskland och som gjort den vita tyska sparrisen världsberömd. Det finns flera sorter av vit sparris liksom det finns olika gröna sorter. Den gröna mjukskaliga sparris vi har här hemma har en vackert djupgrön färg, ger hög avkastning och är frosttålig medan Schwetzinger Meisterschuss kräver hög värme och är frostkänslig.

FÖRVARING AV SPARRIS Sparris är en färskvara. Den bör inhandlas så
nyskördad som möjligt. Det ser man bäst på den friska snittytan och på stänglarnas spänst. Med rätt hantering klarar den högst ett par dagar i kylskåp. Linda in de otvättade stänglarna, men inte knopparna, i fuktat hushållspapper och förvara dem stående i kylskåp.

KOMBINERA VIT SPARRIS MED VIN Sparris anses allmänt vara svårt att föra samman med vin, men champagne är ett lysande undantag. Sparris med hollandaisesås eller med parmesan ackompanjerad av en finstämd cuvée-champagne kan vara som att dricka våren. Undvik däremot sparris med sås som innehåller vinäger. Som vanligt är vällagrad balsamvinäger ett lysande undantag. Sparrisens grundsmak är något besk. Beskast brukar den vita grövre vara, mildast i smaken och mjällast i konsistensen är den lillfingertjocka gröna. Vin får en metallisk, skarp smak tillsammans med denna uppskattade primör. Detta torde vara anledningen till att man i klassiskt svensk gastronomi valde att servera ett svalt mineralvatten till.

Tim Hanni (pappa till Cause and effect of food & wine in combination) har identifierat vinets ovänner på ett förträffligt sätt. Några av de mest kritiska råvarorna är vinäger, ättika, citrus, tropiska frukter, vindruvor, lingon, rå sparris, ängssyra, jordärtskocka, kronärtskocka, rabarber, salt, starka kryddor och ägg. Även här går det att med rätt tillagning, smakbrygga och vinval kringgå problemen.

Många har hört att ”man absolut inte kan dricka vin till sparris”. Men ändå dricker alla vin till och tycker att det passar bra. Det finns olika bakomliggande förklaringar till detta gamla påstående. Sparris innehåller oxalsyra, men halterna är så låga att de inte anses kunna påverka vinupplevelsen. Bitterämnena i den vita sparrisen ger ibland vinet en besk smak, men inte alltid. Natriumglutamat (monosodium-L-Glutamat) är en smakförstärkare som finns i många livsmedel, bl a i sparris, tomater, buljongtärningar, aromat(!) och mycket färdig processad mat. Denna substans gör att järnet i vinet, särskilt i det sträva röda vinet, ger metallisk bismak. Men glutamaten neutraliseras av salt, t ex i det smälta smöret eller skinkan som serveras till. Stekning tycks ha en liknande effekt. Kvar blir att till kokt vit sparris utan smör servera vatten eller öl (en favorit är veteöl med fin friskhet) liksom givetvis till sparris med vinägretter. Tack vare saltet i anrättningen kan vi lugnt dricka vin till sparrisen, men vad?

Nedan följer några regionala förslag:

TYSKLAND Den tyska sparristraditionen är lika stark som kräfttraditionen här hemma i Sverige. Under maj månad pågår sparrissäsongen för fullt. Här i Sverige har vi alltid hävdat att sparris och vin skall vara svårt att kombinera. Låt mig säga som så, att om man hyllar sparrisen i hela Centraleuropa genom att anordna sparrisfestivaler, så har jag har svårt att tänka mig att man då går på den svenska linjen och dricker mineralvatten på en festival!!! Frågar man en sparris-ätande tysk – nu, mitt i säsongen – om problemet att kombinera sparris med vin så förstår han inte frågan – ’det är ju bara att ta ett gott vin, en Riesling till exempel, så blir det gott!’ Som har världens i särklass högsta konsumtion av sparris dricker man regelmässigt vitt halbtrocken (dvs halvtorrt på gränsen till torrt) vin till kokt sparris. Riesling, Sylvaner och korsningar dem emellan är vanligast. Torr Rivaner är en sparrisfavorit bland de tyska vinerna. Riesling med viss sötma (Mosel) eller Silvaner (Franken eller Rheinhessen) och Gutedel (Baden).

FRANKRIKE Chardonnay ett vanligt vin till kokt sparris. Chardonnays sockerkaksdoft och sparrisens smörsås, t ex Hollandais, funkar mycket väl ihop. Till stekt/grillad sparris rekommenderas också Chardonnay eller lätta röda viner som Beaujolais eller Pinot Noir från Alsace. Torr Chenin Blanc (Loire), Picpoul de Pinet (Coteaux du Languedoc), Torr Muscat, Pinot Blanc eller Riesling (Alsace) är andra favoriter. Om sparrisen gratineras med parmesanost blir argumenten för Chardonnay ännu starkare.

ITALIEN Jag har serverats Garganega och Picolit som utfört jobbet väl.

SPANIEN Till sparrissoppa är en torr Fino-sherry det självklara alternativet. Eller varför inte någon av de andra ypperliga sherrytyperna Amontillado eller Manzanilla? Fatjäst Godello Fermentado en Barrica icke att förakta.

GREKLAND Assirtiko (Santorini).

ÖSTERRIKE Grüner Veltliner (Wachau).

SCHWEIZ Chasselas (från Grand Cru:n Dézaley).

Passa på att njuta av Schwetzinger Meisterschuss (den sparris som gjort den färska vita tyska sparrisen världsberömd) med brynt smör, hollandaisesås eller med hyvlad parmesanost och ett gott glas med bett i syran! En annan perfekt kombo: speciellt om sparrisen serveras på traditionellt tysk manér med skinka och hollandaise och “Kratzete” (en lokal syd-västtysk typ crêpes) är en mogen, halvtorr Riesling, speciellt en Spätlese från 80-talet eller en Auslese från 70-talet!

I GLASET TILL SPARISEN? LOUIS CARILLON ‘PULIGNY-MONTRACHET’ 2009. Louis Carillon är en av min averkliga favoriter i Puligny, ja hela Bourgogne. Detta är deras ”kommunvin” där druvorna kommer från de flacka partierna inom kommunen eller från unga stockar på premier cru lägen. Samtliga viner får jäsa direkt på små franska fat och därefter vila i ett år innan vinet transformeras över till rostfria ståltankar där de olika faten blandas. Efter sex månader buteljeras vinet. Carillon tillhör den absoluta toppen i sin hemby, tack vare perfekt skötta lägen som är några av de bästa i Puligny. Premier-Cru vinerna får se 10-20 % ny ek annars används pappas gamla fat så långt de håller. Perrièren är skarp som en kökskniv medan Champ Gains har en tyngre jordmån och är därmed ett fetare vin. TASTINGNOTE ‘Vinerna kännetecknas av en utsökt balans, komplexitet och längd. Vinet har en svagt rostad karaktär och en markerad fin syra. Ett ljuvligt vin idag, men oj vad gott det blir för den som har tålamodet att vänta …’

Denna supereleganta Puligny köper du just nu i WineFinders vinbutik för 399 sek.

AVRUNDNING Trollkarlen från Avize har snabbt blivit Champagnes kultodlare nummer ett, efter att ha blivit utsedd till Frankrikes bäste vinmakare alla kategorier år 1994 av tidningen Gault Millau. Berömmelsen till trots kostar hans sällsynta viner ingenting i jämförelse med Petrus, Romanée-Conti eller Krug Clos du Mesnil. Alla viner är magiska världsklassviner. Tack för att du finns Anselme!

JACQUES SELOSSE ‘VERSION INITIAL’ dégorgerad 3 maj’10. Selosses klassiska Brut, hette tidigare ‘Tradition’. En blandning av tre årgångar. Druvsammansättning (Cépage): tre efter varandra följande årgångar av Chardonnay från Avize, Cramant & Oger. Lagring på sin jästfällning: >3 år före degorgering. Dosage: ~5 g/l. Produktion: 33 000 flaskor från de plattare delarna av vingårdarna där jorden är rikare. Pris: ca 110 US$ dollars.

TASTINGNOTE ‘Fräsch som en ishavsvind. Ekig och potent med arom av päron, äpple och orientaliska kryddor. Med 2003 som bas mer ananas och kokos i en kanske lite väl expressiv stil. 33 000 flaskor från de plattare delarena av vingårdarna där jorden är rikare.’ RICHARD JUHLIN 92(93)

Standard
Anselme Selosse, Avize, Chablis, Dauvissat, Richard Juhlin, VOUETTE & SORBÉE

Fredagens blanc de blancs – Vouette & Sorbée – 2009

RICHARD JUHLIN: Ännu en lärjunge till Anselme Selosse. Bertrand Gautherot gör biodynamiska rendruviga Selosselika viner från 4 hektar i Buxières. Nya och gamla 400 liters ekfat och dosagefri buteljering. Häpnadsväckande likhet trots att Aube är upptagningsområdet. Ett lysande bevis på vinmakeriets betydelse. Blanc d`Argile är ett specialvin gjort på sticklingar från Selosses vingårdar i Avize och Dauvissat Valmur i Chablis. Rikt chablisinfluerat men kanske ännu mer Selosseinspirerat med doft av dvärgbanan, torkad frukt, halm, paranötter och ek. Intensivt och spännande. Rosén är bourgognelik och avancerad. Enda 4-stjärniga egendomen utanför Marne.

VOUETTE & SORBÉE ‘BLANC d’AGILE’ 2009  | 100CH | 88(91) poäng

TASTINGNOTE ”Aubes mästare har gjort det igen! Ett specialvin gjort på sticklingar från Seloses vingårdar i Avize och Valmur i Chablis.Selosseliknade aromprofil, knastertorr renhet. Underbart Leclapartlik champagne med pärondominans i ungt skede. Samtidigt stramt och urtypiskt biodynamiskt vin som jag prickade in blint vid provning i dag.’

Standard
Avize, Cramant, FRANCK BONVILLE, Operakällaren, Richard Juhlin, Richard Juhlin Champagne Club, Verzenay, Veuve Clicquot, Vinothèque

’64 Veuve … ’66 Bonville …

Till lördagens andra rätt i menyn, Marulk med löksallad, jordärtsskockskräm och beurre blanc på champagne, serverades 1964 VEUVE
CLICQUOT ‘MILLÉSIME’ |  67PN 33CH RJP 94(94)  PRODUCENTEN Ingen champagne är så känd i Sverige som »Gula Änkan«. Huset grundades 1772 av Philippe Clicquot. Sonen François gifte sig med Nicole-Barbe Ponsardin, som tog över firman när hon vid 27 års ålder blev änka. Vid sin sida hade hon Comte Edouard Werlé och firmans Chef de caves Antoine Müller. Tillsammans med Müller utvecklade hon »remuage« som utfördes i så kallade »pupitres«. Med hjälp av Heinrich Bohne togs den ryska marknaden med storm. Under hela 1800-talet och ända fram till 1970 ansågs Clicquot tillhöra de fem bästa champagnefirmorna, en position man fortfarande är nära. Till att börja med gick man ihop med Canard-Duchêne, men är i dag en del av den mäktiga Louis Vuitton-Moët-Hennesygruppen. De 284 hektar som Clicquot äger i 22 byar räcker till cirka tre av de nära 18 miljoner flaskor man producerar årligen. De viktigaste byarna för La Grande Dame och årgångsvinet är Ambonnay, Bouzy, Avize, Cramant, Le Mesnil, Oger och Verzenay. Sedan 1962 arbetar man med moderna vinifikationsmetoder och ståltankar. Hittar man äldre välbevarade årgångar är de mycket lika Bollinger och Krug. Huset har ändå trots den nästan fabriksmässiga storleken lyckats bibehålla sin Pinotdominerade klassiska stil, där jäst, bröd och peppar är tydliga inslag. Jacques Peters, som är bror till François Peters i Le Mesnil och en minst lika begåvad vinmakare som denne, får tillskrivas äran för Clicquots höga kvalitet i dag. Den nye vinmakaren Dominique Demarville lär följa i hans fotspår. La Grande Dame är en elegant och storslagen champagne, men det kraftfullt nötigt och rökiga årgångsvinet ger oftast bäst valuta för pengarna. 1988 Rare Vintage är förmodligen marknadens just nu största fynd. Ett klassiskt hus!

Richard Juhlin ‘Tung och vinös med årgångens typiska mintchoklad-arom, samt en fet, lång eftersmak med lager av vanilj. En av årgångens fylligaste champagner. Ibland väldig vegetativ med toner av broccoli, grön paprika, tjära, dieselolja och tryffelolja.’ .

Denna medelålders skönhet ställdes mot 1966 FRANCK BONVILLE ‘VINOTHÉQUE’ magnum / 100CH RJP 94(94)  PRODUCENTEN Firman grundades 1947. Olivier Bonville gör i dag mycket rika, nötiga champagner i den engelska stilen. Faderns viner var kanske ännu kraftigare, men sonen gör viner med chablislik renhet. Personligen tycker jag att Bonville och De Souza är de enda odlarna i Avize som kommer i närheten av Selosse. Firman äger 20 hektar endast i Grand crugårdar varav 15 hektar i Avize, en liten del i Cramant och kronjuvelen, ägor med gamla stockar i Ogers branter. 1989 var de sista faten ersatta med ståltankar, men numera har Olivier börjat arbeta med ekfat från Bourgogne till sitt fina prestigevin Les Belles Voyes. Druvorna till roséchampagnen kommer från Paul Dethune i Ambonnay. Vinothèquevinerna är magiska.

Richard Juhlin ‘Oerhörd fräschör och djup salonlik elegans.’ 

Fortstättning följer ….

 

Standard
Ambonnay, Ambonnay Rouge, Avize, Bollinger Vieilles Vignes, champagne, Eric Rodez, Livets Goda, pinot noir, Richard Juhlin, Richard Juhlin Champagne Club, Selosse, SELOSSE 'LE BOUT du CLOS AMBONNAY', Taittinger.

årets bästa champagne?

Kan det vara så att redan den 6 januari så var jag med om att dricka årets i särklass bästa champagne? Ja det verkar inte bättre!

Mr H kom över på ett litet planeringsmöte och vi avslutade kvällen med en matbit och ett gott glas. Jag och MrH brukar alltid servera champagnerna ‘blint’. Så även denna gång. Han öppnade direkt på doften med ‘definitivt Selosse’, korrekt givetvis var det så. Jag replikerade medan han smakade på den ‘denna champagne har du aldrig druckit’. Han replikerade blixtsnabbt:  ‘Ah, någon av lieux-dits champagnerna på pinot noir.’ Rätt igen.

I GLASET – SELOSSE ‘LE BOUT du CLOS AMBONNAY’

Ambonnay / Champagne / Frankrike / Jacques Selosse  / importör: vinlistan.com / 1 595 KR / Richard Juhlin Poäng: 96(97)

100% Pinot Noir från Ambonnay. Debut i september 2011.  Produktion: ingen uppgift ännu, förmodligen mindre än 1 000 flaskor. Ren Aÿ-pinot gjord på Selosses vis är ett ljuvligt recept. Kan ni tänka er en blandning av Selosse ’N’ (Sedan 1988 separerar Anselme en liten del av vinet från sina två bästa lägen i Avize planterade med mycket gamla stockar. P.g.a. av den extrema koncentrationen vinet får, använder han 85 procent nya ekfat!) och Bollinger ’Vieilles Vignes’ så är ni nära den aromatiska och strukturella verkligheten i detta vin. Denna champagne är avsedd att fånga essensen av Ambonnay.

Richard Juhlin; Jag kan omöjligt se tillräckligt stor skillnad på detta vin och årgångstvillingen från Aÿ om man inte har dem sida vid sida. Livet blir inte mycket bättre än så här. Kanske vinet är en aning lättare än Faron, kanske frukten andas något mer hallon och något mindre blodapelsin och kokos, men jag ska låta det vara osagt. Däremot är det omisskännligt en Selosse Pinot av högsta klass.’

PROFIL: AMBONNAY GRAND CRU Ambonnay är en av de största grand cry-byarna med sina 378 hektar stora vinodlingar. Den är idag fylld av odlare som tillhör kooperativet men som ändå säljer små mängder egen champagne – Några av de bättre odlingarna i byn ägs av R-H Coutier, H. Billiot, Souttiran-Pelletier samt av de stora husen Moët, Clicquot, Mumm och Taittinger. Det är framför allt i cuvéer som Ambonnay visar sin storhet. Dess mjuka, oljiga men lite neutrala smak kan verka som en brygga mellan t ex mustig aromatisk Aÿ-pinot och knivskarp Avize-chardonnay. På egen hand förmår Ambonnay sällan nå upp till samma svindlande höjder som rena blanc de noirs från Aÿ och Verzenay. I likhet med Sillery och Bouzy vinner Ambonnays viner väldigt mycket på att vara i kontakt med ekfat. Tyvärr finns det idag enbart en odlare i byn som använder ek. Den som tvivlar på att ekfat kan tillföra en ökad komplexitet hos Pinot-viner borde prova stilla Ambonnay-vin från Krug. Geografiskt och geologiskt är Ambonnay en förlängning av Bouzys vingårdar österut. De bästa sluttningarna i byn har en syd-ostlig exponering och ligger nordväst om den pittoreska byn med sina smala gator. Precis som är fallet med Bouzys vingårdar så varierar kvaliteten kraftigt inom byn. De finaste druvorna skördas på en höjd av 150-180 meter över havet. Tyvärr för oss champagneälskare används en alltför stor del av de finaste druvorna till att göra stilla rödvin, under namnet Ambonnay Rouge.

Hektar 378 hektar

Antal producenter 63 stycken

FRAMSTÅENDE PRODUCENTER I BYN Egly-Ouriet, Eric Rodez, R.H. Coutier, Marie-Noëlle Ledru

PS. i nästa numer av Livets Goda kommer jag att skriva om Blanc de Noirs ur ett annorlunda perspektiv. Där jag sticker ut hakan och rankar världens bästa blanc de noirs-champagner under namnet ‘champagne noir 2.0’…

Standard
2003 'Le bout du Clos', 2003 'Les Carelles', Aÿ, Ambonnay, Anselme Selosse, Avize, blanc de blancs, blanc de noirs, Bollinger Côte aux Enfant, Bollinger Vieilles Vignes, Cépage, Côte de Blancs, champagne, chardonnay, Clos des Goisses, Contrast, Cramant, dosage, Egly-Ouriet, fine wine, Jacques Selosse, jästfällning, Livets Goda, Mareuil-sûr-Aÿ., Montagne de Reims, n.v. 'La Côte Faron', Oger, Origine, pinot meunier, pinot noir, Richard Juhlin Champagne Club, Richard Julhin, roséchampagne, Selosse, Selosse ”N”, Solera, Solera-system, Terroir, Tradition, Version Initial, vingårdsbetecknad champagne

allokering av Selosse

Oktober är en månad av spänning. Man sitter likt ett barn på julafton och väntar på tilldelningen av champagner från mästaren Anselme Selosse från Avize. Sent igår kväll kom ett mejl: du har fått din årliga kvot plus lite nyheter. Förutom:

n.v. ‘VERSION INITIAL’ Selosses klassiska Brut, hette tidigare Tradition. En blandning av tre årgångar. Druvsammansättning (Cépage): tre efter varandra följande årgångar av chardonnay från Avize, Cramant & Oger. Lagring på sin jästfällning: >3 år före dégorgering. Dosage: ~5 g/l. Produktion: 33 000 flaskor från de plattare delarna av vingårdarna där jorden är rikare. Pris: ca 110 US$ dollars. TASTINGNOTE; ‘Härlig näsa; kryddor, vita blommor, torkad frukt, vita och gula frukter. Man märker dess personlighet först med sin närvaro i munnen. Materialet visar sig i en mycket mogen, men inte överdriven stil. Eken är väl integrerad. Dosagen är fortfarande något närvarande i vinet, men jag ser inte det som ett problem, eftersom den är nästan helt absorberad av champagnen. Det är en fantastisk champagne, mycket välsmakande och delikat.’ Richard Juhlin Poäng: 85(92).

n.v. ‘ROSÉ’ Druvsammansättning (Cépage): Två efter varandra kommande årgångar av chardonnay från Avize. I denna version (bas 2002-2003) används pinot noir från Egly-Ouriet. Efter 2005 kommer frukten från egna parceller i Ambonnay. Denna version är främst baserad på årgång 2002. Lagring på sin jästfällning: 5 år före dégorgering. Dosage: 0-4 g/l Produktion: ~500 lådor- 3 000 flaskorPris: ca 150 US$ dollars. TASTINGNOTE; ‘Är normalt inte speciellt imponerad då Blanc de Blancs-producener ger sig in i roséträsket!  Med bara en antydan av orangeröd färg, överskrider detta rosévin det mest i sin kategori, ett unikt vin. Jag älskar näsan med en fin mineralitet och små röda frukter. Efter att den öppnar upp sig; en touch av jod och havsvatten. Fullständigt harmonisk – som ingen annan roséchampagne från en odlare jag någonsin provat tidigare. Nästan som ett vitt vin, men med några extra lager av komplexitet, fast det hela var vackert harmoniskt. Smaken är lite mindre komplex och det behöver tid i glaset. Denna oxidativa behandling passar verkligen roséchampagne. Burgundiskt!’ Richard Juhlin Poäng: 88(92).

Fick jag tilldelning av de tre vingårdsbetecknade champagnerna: Sedan 1988 separerar Anselme en liten del av vinet från sina två bästa lägen i Avize planterade med mycket gamla stockar. P.g.a. av den extrema koncentrationen vinet får, använder Anselme 85% nya ekfat! Han kommer att släppa sex nya cuvéer från och med september 2010 till 2013, samtliga rena vingårdsviner. De kommer att från: Aÿ, Ambonnay och Mareuil-sûr-Aÿ (Selosse vingård angränsar i själva verket intill till Clos des Goisses), i Montagne de Reims och Avize, Cramant och Mesnil i Côte de Blancs.

les lieux-dits – les cru blanc de blancs

2003 ‘LES CARELLES’ Druvsammansättning (Cépage): 100 % Chardonnay från den plats som kallas Les Carelles i Le Mesnil. Tillverkas i samma andra som Substance men från en enda vingård i Le Mesnil-sûr-Oger. Denna champagne är avsed att fånga essensen av Le Mesnil-sûr-Oger. Kommer att vara baserad på Solerametoden, dock är de första flaskorna en ren årgång – 2003. Lagring på sin jästfällning: >5-6 år före dégorgering. Dosage: 0-4 g/l Produktion: Endast 840 flaskor av Anselmes första rena Mesnil. Debuterar i september 2010. Pris: ca 195 US$ dollars. Tastinnote; ‘Ett fantastiskt vin med lite aprikos, kvitten, kokta stenfrukter. En hel del mineraler, mer syrapräglad än finessrik än så länge och en champagne med en enorm densitet. Givetvis syns Selosses tydliga aromatiska särprägel. Trevliga drag av honung som avslutar smaken med en mycket komplex och balanserad eftersmak. Ett enormt imponerande vin som kommer att ta lång tid på sig att uppnå full blomstring.’ Richard Juhlin Poäng: 92(95).

les lieux-dits – les cru blanc de noirs

2003 ‘LA CÔTE FARON’ (ex-contraste) Druvsammansättning (Cépage): 100% pinot noir. Ren Aÿ-Pinot gjord på Selosses vis är ett ljuvligt recept. Kan ni tänka er en blandning av Selosse ”N” och Bollinger Vieilles Vignes så är ni nära den aromatiska och strukturella verkligheten i detta vin. Denna champagne är avsed att fånga essensen av Aÿ. Lägesnamnet i Aÿ till gamla Contrast. Läget i ligger alldeles intill Bollingers Côte aux Enfant. Nu som en minisolera med vin ned till 1995. Lagring på sin jästfällning: ~5 år före dégorgering. Dosage: ~4 g/l Produktion: ~140 lådor – 840 flaskor. Debuterar i september 2010. Pris: ca 200 US$ dollars. Tastinnote; ‘Helt galet hur vinet kan vara så mineralfriskt och blodapelsindrypande citrusmättat. Anselme förklarade den närmast ökande mineraliteten i denna normalt sett mineralfattiga årgång som ett resultat av hans obsession kring att vinstockarnas rötter måste ned extremt djupt. Han menar då att han får ett koncentrat med lägre vätskemängd som alla andra men ett saltare och mer mineralpräglat vin pga de dubbelt så långa rötterna.’  Richard Juhlin Poäng: 96(96).

2003 ‘LE BOUT DU CLOS’ 100% Pinot Noir från Ambonnay. Debuterar i september 2011. Produktion: ingen uppgift ännu, förmodligen mindre än 1 000 flaskor. Debuterar i september 2012. TASTINGNOTE; ‘Jag kan omöjligt se tillräckligt stor skillnad på detta vin och årgångstvillingen från Aÿ om man inte har dem sida vid sida. Jag drack denna sällsynta nyhet tillsammans med min älskling under en bro i en porlande fors vid floden Tarn i hjärtat av centralmassivet. Livet blir inte mycket bättre än så. Kanske vinet är en aning lättare än Faron, kanske frukten andas något mer hallon och något mindre blodapelsin och kokos, men jag ska låta det vara osagt. Däremot är det omisskännligt en Selosse Pinot av högsta klass.’ Richard Juhlin Poäng: 96(96).

OUTRO… ‘Det är verkligen svårt att förstå Selosse champagner. Mycket vinösa, inte särskilt typisk champagne. Voluminösa med oxidativ stil. Man måste spendera lite tid med det i glaset att ordentligt kunna uppskatta dem till fullo. Det är alltid svårt att sätta ord på aromerna och smakerna. Du måste ta emot dessa viner som helhet och koncentrera dig noga. Men du får alltid en dos av dess fräschör tack vare den starka mineralitet och om du gillar Selosse eller inte, så lämnar den dig aldrig oberörd. Många som kommenterar Selosses viner som; Bourgogne med bubblor, och liksom Bourgogne, gynnas hans viner av ordetnlig lagring och eller luftning innna servering och givetvis att de inte serveras för kallt.’

I slutet av provsmakning med Anselme senast, sa jag till honom: ”att jag besökte honom i hopp om att förstå lite bättre hans viner, men egentligen tror jag att jag är ännu mer förbryllad än tidigare.” Han ler och säger: ”det var precis vad jag försökte uppnå”.  Jag tar farväl av mästaren från Avize och  tack för 3 timmar som jag aldrig kommer att glömma. Speciellt midsommardansen kring ekfatet som var uppställt mitt emellan parcellerna i Avize… Vill du läsa mer om Selosse kan jag rekommendera min artikel i Livets Goda Nr50.

Standard
Aÿ, Alfred Tesseron, Avize, Bistro Jarl, Château Lafite-Rothschild, Château Mouton-Rothschild, Chianti Classico, Coche-Dury, Deutz, Franschoek, Livets Goda, Michel Rolland, Origine, Pauillac, Pol Roger, Pontet-Canet, Premier Cru Classés, sangiovese, SLOSSE SUBSTANCE, Solera-system, St Julien, Substance, Testamatta di Bibi Graetz, Vinkällaren Grappe.

bortamatch en torsdag …

Min gamle vän ‘dansken’ ringde och tyckte att vi skulle samla ihop några av de gamla killarna för en torsdagssittning på Vinkällaren Grappe.

GLAS1 – 2004 DUETZ ‘MILLÉSIME’ [60PN 10PM 30CH] RJP 88(92) PRODUCENTEN Två tyskar, William Deutz och Pierre Gelderman, grundade denna anrika firma 1838 i Aÿ. Deutz drabbades hårt under champagneupproret 1911. Under lång tid drevs huset av André Lallier, som gjorde stora investeringar i andra vindistrikt. Bland dessa märks egendomen Delas i Rhônedalen, Maison Deutz i Kalifornien samt ytterligare ett mousserande vin från Loiredalen. 1993 skaffade sig Louis Roederer aktiemajoritet i Deutz. I dag drivs firman skickligt av den sympatiske Fabrice Rosset. 75% av druvorna köps in från Grand- och Premier cru-gårdar. Deutz äger själva land i fem byar. Egendomen hör till de vackraste i Champagne och även vinerna är mycket distingerade. TASTINGNOTE ‘Stilen är tillbakalutad, elegant och sofistikerad med en medelfyllig kropp och glasklar frukt samt en exemplarisk mousse. Klockren och ungt fjällbäcksklar. Upplyftande citronmelisston tillsammans med päron, blommor och ett uns gröna äpplen. Större komplexitet i den vårlika smaken. Här finns ett mineraldrivet ledtema tillsammans med den friska frukten. Lovande hantverk. Underbart drickmogen nu, men har ytterligare 15-20 års lagrinsgpotential. Ungt och distinkt idag, men har ytterligare 5-10 års lagrinsgpotential. Champagnen är alltid av hög kvalitet men har tidigare sålts för tidigt. Om man lägger undan vinet ett par år i källaren utvecklas en fin, brödig doft som tonar ner den initialt överdrivet äppelaktiga frukten.’ 499 SEK.

GLAS2 – 2007 ‘TESTAMATTA’  | Toscana [100SA] Dansken har en förkärlek för italienska viner varför det var lätt att förstå hans första val. Testamatta di Bibi Graetz är ett ungt vinföretag, som snabbt nått kultstatus. Bakom framgången står en 43-årig konstnär, som 1998 blev passionerat intresserad av vin. Han skapade vinet Testamatta, vars första årgång var 2000. Årgången därpå utsågs vid den stora vinmässan i Bordeaux till ”Bästa röda vin” – bland mer än 30.000 medtävlande. Sangiovese är druvan som ger det viktigaste bidraget till produktionen av Chianti Classico, mellan 80% till 100%. Denna mångfald används nu i alla de ledande D.O.C. och D.O.C.G. röda viner i centrala Italien. Druvan är extremt känslig för externa faktorer, såsom terräng och klimat. Det är dock ovanligt att hitta en druvsort som så troget tolkar jordmån där det växer och ändrar sitt lukt i enlighet med terrängskiftningana. Sandsten ger vinets blommiga doft, kalkrika jordar ger dofter av vilda bär och tufaeller vulkaniska jordar ger friska dofter av tobak. Men en doft av viol, är den karakteristiska och specifikatonen i Chianti Classico, som alltid är närvarande oavsett var vinrankorna växer  TASTINGNOTE ‘Stor, djup, Intensiv komplex doft av Kryddor, tobak, stall, örter, plommon och mörka bär. Smaken är fyllig och späckad med solmogen, mörk frukt, kraftiga tanniner och lång, lovande eftersmak. Fyllig smak, mycket frisk och med en imponerande tanninstruktur, inslag av mörka körsbär och örter.’ 795 SEK.

GLAS3 – 2005 CHÂTEAU PONTET-CANET’  | Pauillac  [60CS 28M 8CF 4PV] CA 1 000 SEK. En av min absoluta favoriter i Bordeaux de senaste åren. Jag kunde inte undanhålla mina vänner Bordeauxdrickarna kring bordet denna skönhet. Perfekt beläget på en grusådra strax nordväst om staden Pauillac hittar vi Pontet-Canet, en femte cru som numera ständigt ligger på samma nivå som de flesta andracru-viner. 60% ny ek gör sig påmind men alltid i bra balans med läcker frukt. Av många betraktad som Bordeaux enligt skolboken. Värt att notera är vingårdens höga andel merlot som gör vinet mjukare och mer tillgängligt i unga år än många av grannarnas viner. Slottet är beläget i den allra nordöstligaste delen av Pauillac, nära St Estephe. Till de närmaste grannarna hör bl a Rothschild vingårdar som inkluderar Château Duhart-Milon, Château Clerc-Milon och Château d’Armailhac – inte att förglömma Premier Cru Classés Château Lafite-Rothschild och Château Mouton-Rothschild. Imponerande framsteg har gjorts sedan familjen Tesseron anlitade Michel Rolland som konsult 1990. Vinerna började visa upp sin nya stil i och med årgång 1994.  Stora investeringar i både vingård och teknik har fört denna 5ème cru till toppen i Pauillac. Ett slott jag följt med glädje sedan dess. Pontet-Canet som tidigare varit ett vin i mängden har idag seglat upp i prémier cru-kvalitet. Enorm utveckling sedan 1994. Ett helt enormt mästerverk presenterades i en fruktdriven stil. Man trodde inte att man kunde upprepa kvalitén från 2009, men i jämförelse är det dött lopp. Arealen är stor och imponerande med sina 81 hektar, som idag är organiskt & biodynamiskt klassat. Det är bara Latour som slår vinet på fingrarna med sin topppoäng. TASTINGNOTE ‘Slottet har valt renhet och elegans framför massiv struktur i denna årgång, och det var ett utmärkt val. Jag är mycket förtjust i de naturliga aromer och enastående finess i tanninerna. Ett mycket moget vin; björnbär, söt Merlot-frukt på doften, med Cabernet-krydda; rik och frisk, vackert balanserad i karaktäristisk stil som är typiskt för året. Mycket fin garvsyra och en läcker kärna av söt frukt, generös, köttig, levande och raffinerad Pauillacsträvhet. Mycket fint, komplett Pontet-Canet. Utan tvekan ett av de bästa vinerna från Médoc! Igen!’


GLAS4 – 2006 STONY BROOK ‘GHOST GUM’  | Franschoek  [100CS] CA 400 SEK TASTINGNOTE ‘Ett vin som jag har ett sex-pack av hem men innan inte druckit. Bankmannen Jean Fleur de Lys hade tagit med dettavin som han hittade på French Connection i Franschoek vid sitt senaste besök. TASTINGNOTE ‘Röd färg. Nyanserad, kryddig doft med fatkaraktär, inslag av katrinplommon, läder, örter och vanilj. Smakrikt, komplext, något utvecklat vin med fatkaraktär, inslag av mörka bär, katrinplommon, örter och vanilj.’

GLAS5 – 2004 CHÂTEAU BRANAIRE-DUCRU | St Julien  [65CS 28M 4PV 3CF] TASTINGNOTE ‘Dessvärre var denna flaska en aning trött och fick stryk av att komma sist i en flight av tre andra skönheter’ ca 700 SEK

GLAS5 – SLOSSE SUBSTANCE disgorged 23 december 2009 |  [50PN 15PM 35CH] | RJP 91(94) Jag valde att servera ett litet glas medan jag ytterst försiktigt dekanterade denna stora champagne. Ögonbryn restes … dekantera en champagne? Absolut! Jag är av den åsikten att alla viner som varit i närheten av  nya ekfat behöver l för att lyfta aromspektrat (mer om detta i min artikel i Livets Goda nr59 som kommer i slutet av november). Ett nytt namn på soleravinet från Selosse. Först Solera, sedan Origine och nu Substance. Byn Avizes hela väsen i ett enda vin, utan hänsyn till vintage-variationer. Gjord av en solera som startade 1986. En viss skillnad finns ju förstås eftersom vinet förändras en aning varje år beroende på vilket det yngsta och nyaste årgångstillskottet är. Vore det inte underbart att ha en provning med alla olika solerablandningar Anselme gjort sedan han tappa de sin 86:a på ståltanken där alla vinerna blandas? Mer och mer komplex och djupgående för varje version… Mindre producenter – och förmodligen de större också – studerar och diskuterar Selosse. Alla gör det. Selosses viner är intressanta för både vinmakare, sommelierer och champagneälskare. De är mer utmanande. Smakerna och karaktärerna är helt unika. En hel del mindre producenter sysslar även de med Solera-system. Samt fler med oxidativ behandling av musten, vanligen genom mognad på fat. Men också genom att göra mer omdragningar. Det är intressant att idén inte blivit mer populärt innan eftersom champagne handlar om blandning. Många, de flesta faktiskt, har champagne som går tillbaka många årgångar i sina källare. Dessa har ofta lagrats på rostfritt stål istället för fat. Det verkar faktiskt som Solera-systemet ger en högre grad av konsekvent kvalitet än det nuvarande blandningssystemet. Förmodligen eftersom den oxidativa aspekten lyfter fram samma karaktär i viner av olika typ och stil. Det är anledningen till att den fungerar så bra i Jerez. En risk som detta tillvägagångssätt ger är att det lätt kopieras.  Man vet med säkerhet att när ett ’grande marque’ släpper en linje som är gjort på Solera kommer dess popularitet att avta. För Selosse och de som gillar denna stil, kommer detta inte får några konsekvenser, eftersom de inte ser ett egenvärde i att främja denna typ av tillverkningsstrategi. De bara använder sig utav Soleran. Det som gör deras vin intressant är faktiskt uppmärksamheten till små detaljer i vinet, omvårdnaden och viljan att prova något nytt. Druvsammansättning (Cépage): Varje år dras 22 % tillbaka från en soleran av två skillda Avize-parceller, en sydsluttning och ett östlig kulle. Här är alla Selosse årgångar representerade med start 1986. Lagring på sin jästfällning: 5-6 år före dégorgering. Dosage: 0-4 g/l. Produktion: 275 lådor- 1 650 flaskor…  TASTINGNOTE ‘Nyligen dégorgerad (juni’10). Näsan är bara helt fenomenal; full av vita blommor, ingefära, torkade persikor och halm. Smaken är strukturerad, syran är otroligt närvarande (ingen malo), avslutningen stram! Helt suverän, verkligen makalös. Denna version uppvisar absolut perfekt balans. Eller som en internationell kollega uttryckte det: Coche-Dury i Champagne-klädsel.’  ca 1 200 SEK

Efter sittning på Grappe promenerade vi i höstregnet längs Strandvägen mot Bistro Jarl. I stöket lyckades vi beställa 2000 POL ROGER ‘MILLÉSIME’  [60PN 40CH]  RJP 91(94) |  ca 550 SEK. Efter noga övervägande traskade snett över gatan till Riche och beställde in ‘one for the road’, 2000 POL ROGER ‘BLANC de BLANCS’ [100CH] RJP 91(94) . Vi rörde in oss i en snärjig diskussion med Sturehofs sommelierer om huruvida Blanc de Blancs akan anses vara sportdryck eller ej …

Standard
'Tracks & Bottles', Alf Tumble, Avize, bâtonnage, Corne Bautray, degorgering, dosage, Hautvillers, Jacquesson & Fils, malolaktisk jäsning, Mareuil, Millenieprovningen, Oiry, Verzenay

Jacquesson & Fils @ Pubologi

23 PERSONER 8 CHAMPAGNER 184 GLAS 3 RÄTTER

Det damp ner en inbjudan att prova de nya vingårdsbetecknade rariteterna från 2002. Jag hastade till Pubologi på Stora Nygatan 20 i Gamla Stan. Jag har sedan mitten av 90-talet haft ett gott öga till bröderna Chicquets arbete och har verkligen inte blivit besviken på senare år genom deras idoga kvalitetshöjande av firmans portfölj.

PRODUCENTENJacquesson var ett av de första champagnehusen när det grundades 1798 i Châlon-sur-Marne. Det tog inte lång tid innan man blev en av de mest berömda firmorna. Ryktet blev inte direkt sämre av att Napoleon i samband med ett besök hos firman skänkte Jacquesson guldmedalj för deras vackra källare. Främsta exportmarknad blev Amerika där man nyligen hittade gamla Jacquessonflaskor ombord på vraket Niantic som förliste i samband med den stora branden i San Fransisco 1851. Redan 1867 såldes 1 miljon flaskor. Leon de Tassigny tog över 1920 och köpte de fina vingårdar som man idag äger i Avize, Aÿ, Dizy och Hautvillers.’

DIZY ‘Byn med det berusande namnet Dizy, ligger i hjärtat av Marnedalen. Den gränsar till Pinot-kungen Aÿ och har många likheter i karaktär. Vinstockarna växer på en höjd v 100-200 meter över havet och exponeras mot sydväst. De lägen som ligger närmast Aÿ ger de bästa druvorna.Sedan bröderna Chiquet tog över kontrollen av Jacquesson har kvaliteten höjts enormt och är som nu tillbaka till de storhetsdagar som fick Napoleon att utropa Jacquesson sin favoritchampagne. Jacquesson har alltid en lite brödig arom som kommer av att man delvis fatlagrar vinerna. Produktionen ligger på 400.000 buteljer/år. Vingårdarna är på 33 hektar, vilket täcker 60 % av produktionen. Jacquesson & Fils hade med 3 champagner på Millenieprovningen i Stockholm, juni 1999.’

APÉRITIF Nej, det var inte herrarna Chicquet som Povel Ramel sjöng att man borde lyfta på hatten för, men nästan. Däremot lyfter jag på hatten för dessa skickliga bröder som driver familjeföretaget Jacquesson & Fils i byn med det fantastiska namnet Dizy(!). För de flesta har champagnen en given plats bland aperitiferna, men I Jacquessons fall är den mer lämplig som ett utmärkt komplement till rätter tidigt i en meny. Till en krämig hummersoppa är följaktligen en komplex och storartad cuvée som 734:an ytterst lämpad.

sa ‘CUVÉE 734’ [20PN 26PM 54CH] På magnum TASTINGNOTE ‘Cuvée 734 är en blend baserad till hela 73 % på årgång 2006. Förutom årgång 2006 består vinet av 22 % från 2005 och 5 % från årgång 2004. Vinet har vinifierats som vanligt genom att det fått ligga på sin jästfällning. Regelbunden bâtonnage genomfördes. Ingen filtrering har genomförts innan buteljering och Jacquesson använder minimal dosage, denna Cuvée endast 5 gram. Anledningen är att de vill att deras frukt ska framhävas så ren och opåverkad som möjligt och att stilen ska vara torr och frisk. Filosofin är att bra år används lite dosage, sämre år lite högre dosage men fortfarande låg i jämförelse. 734 är den bästa cuvéen Jacquesson någonsin gjort (hittills bör kanske tilläggas). Den är mer fruktintensiv och publik i stilen än tidigare cuvéer. Vinet känns generöst fruktig i Jacquessons eleganta och lite stramare stil med ren och snygg frukt. Cuvée 734 har en liten brödig doft med inslag av röda äpplen och citrus. I smaken är den torr, elegant med nyanserad smak och inslag av citrus, röda äpplen och nötter. Vinet har en mycket lång och komplex eftersmak.’ RJP 83(87) 339 sek

FLIGHT1 – pilgrimsmussla, langoustine, rostad kronärtsskockpuré, svart trumpetsvamp, forellrom

sa ‘CUVÉE 735’ [20PN 26PM 54CH] På magnum. TASTINGNOTE ‘Ännu så länge en krämig precisionschampagne med ren fin ungdomlig päronton som anförare över de kryddiga Jacquessontonerna. 2007 som bas.’ RJP 81(85) David Searl berättade att firman lagt 15 000 flaskor i källaren av DT-modell, mao en vinotheque-version av 700-serien! 339 sek

2000 ‘MILLÉSIME’  [50 PN 50CH]
TASTINGNOTE ‘50% Avize, 10% Aÿ, 20% Dizy och 20% Verzenay låter som en härlig blandning. Det är det också. Man ska ändå veta att den starkaste influensen utan tvekan är Champ Cain det dominanta och underbara läget i Avize som gör att champagnefreaks som jag hamnar i någon slags ambivalens när vi tydligt haussar grundkvaliteten från just Champ Cain och samtidigt yrar över storheten framkallad av Vauzelle terme. Här fins mängder av oxidativa Avizetoner men samtidigt en slags biodynamisk kvittensmakande skönhet som trotsar alla vanliga ramar för rätt och fel. Vive la diference och vive la superb Avize!’ RJP 90(92) 689 sek

2002 ‘MILLÉSIME’  [57 PN 43CH]
TASTINGNOTE ‘Ett underbart välkomponerat måltidsvin där ett uns av enchinacea fortfarande stör en smula. Trots knastertorr stil finns lager av varma kryddor, mörk choklad och pepparkaka. Aÿ och Mareuil anför tonen och Avize märks först i munnen med sin kola och strama mineralelegans. Sista årgången av detta legendariska vin kommer att vara saknad av många.’ RJP 91(95) 595 sek

1995 ‘AVIZE GRAND CRU DT’  [100CH]
TASTINGNOTE ‘Ett under av långsamt utvecklande finess. Låt temperaturen stiga långsamt och bekanta er ingående och långsamt med denna sublima, men samtidigt ryggradsstarka pjäs. Efter ett tag kommer volymen, den torra, men silkessmekande texturen få sällskap med vingårdstypiskt blommiga toner. Här finns geranium, hallon, vita rosor och liljekonvalj. Klockren balanserad nyansrik citrusdominerad final.’ RJP 94(95) 1 744 sek

FLIGHT2 Lofotensej 42° syrad Brysselkål

2002 ’LES CORNE-BAUTRAY DIZY’ [100CH] TASTINGNOTE ‘Richard har ännu inte provat detta vin men här är noteringen på ’00:an; ’Bröderna Chiquet har endast gjort 750 buteljer från detta exceptionella läge med vinstockar planterade det stora året 1959. Det är frapperande att se hur väl husstilen bevaras hos alla flaskor som passerat Jacquessons källare. Här finns som alltid husets speciella kryddiga och äppligt fräscha stil. Syran är imponerande, så också mineraltonerna. Doften är vacker och personlig med inslag av dvärgbanan, tobak, rökt kött och gula rosor. Smaken är än så länge något kort.’ RJP 86(92) 1 249 sek

Övrig info om ’02:an: Corne Bautray Chardonnay ligger på vägen mot toppen av en kulle ovanför Dizy och imponerade stort med skörden av 1995, och de gjorde en cuvée från den. (2000 var den första kommersiella versionen). Vinrankorna, 9 000 planterades 1960 på 1 hektar och fick växa i relativ tjock matjord. Jordmånen består av ett lager lös lera fylld med småsten till ett djup om tre meter, vilket ger bra dränering. Sommaren 2002 var varm och solig med kalla nätter, vilket gav ett allmänt torrt år, mycket likt år 1976. Skörden startade 18 september 2002. Vinifikation: Vinifierad på 40 hl ekfat, omrörning av fällningen (battônage) och sedan total malolaktisk jäsning. Omdragning(soutirage) i två omgångar innan buteljering som skedde utan filtrering 3 juni 2003. Där låg vinet 8 år på sin jästfällning innan degorgering 9 februari 2011. Inget socker tillsattes (dosage). Resultatet blev 4 684 flaskor och 306 Magnum.

2002 ’AVIZE CHAMP CAÏN’ [100CH]; Richard om ’02:an; ‘Numera har man alltså halverat produktionen och begränsat den till det bästa läget i Avize. Koncentrationen är häpnadsväckande och renheten vansinnigt utpräglad. Smörig och tät, men framför allt exceptionellt vacker. Påminner om en stor Chevalier-Montrachet.’  RJP 93(96)

Övrig info om ’02:an: Vingården planterades 1962 med 12 000 stockar på 1,30 hektar. 2002 bjöd på en varm och solig sommar med kalla nätter, vilket ger ett allmänt torrt år, mycket likt år 1976. Skörden startade 15 september 2002. Vinifikation: Vinifierad på 75 hl ekfat, omrörning av fällningen (battônage) och sedan total malolaktisk jäsning. Omdragning(soutirage) i två omgångar innan buteljering som skedde utan filtrering 3 juni 2003. Där låg vinet 8 år på sin jästfällning innan degorgering 9 februari 2011. 2 gr/l socker tillsattes (dosage). Resultatet blev 5 982 flaskor och 252 Magnum. 1 249 sek

2002 ‘AŸ VAUZELLES TERMES’ [100PN]; Richard har ännu inte provat detta vin men här är noteringen på ’96:an; ’Ett enastående vin som med all önskvärd tydlighet visar att de kvalitetsfanatiska bröderna Chiquet är rätt ute med sin satsning på monocruchampagner. Jag ser uppenbara likheter med den himmelska champagne Deutz gjorde från Aÿ 1975. Med andra ord är de animaliska aromerna nedtonade till förmån för en mineralsprakande kritig finess. Jag provade vinet blint, men hade inga problem att känna igen Jacquessons personligt chokladaktiga fatton. De som hävdar att en stor champagne alltid måste innehålla Chardonnay borde smaka på detta minst sagt strålande vin. Oerhört lik Bollinger VVF från samma år.’ RJP 95(97) 1 249 sek

Övrig info om ’02:an: Säsongen 1996 gynnade Pinot Noir, och tre fjärdedelar av ett tunnland i Vauzelle Terme Lieu-dit stod ut för Chiquets. Corne Bautray visade vägen år 1995 och år 1996 buteljerade de en mycket av det exceptionella Vauzelle Terme. 2 500 vinrankor planterades 1980 på 0,30 hektar och växer i kalksten blandat med lite lera, med krita i berggrunden. Vintage 2002 kommer att bli den första utgåvan av denna Blanc de Noirs. Det var en varm och solig sommar med kalla nätter, vilket ger ett allmänt torrt år, mycket likt år 1976. Vinifikation: Vinifierad på 20 hl ekfat, omrörning av fällningen och sedan total malolaktisk jäsning. Rackings två omgångar innan buteljering som skedde utan filtrering 3 juni 2003. Där låg vinet 8 år på sin jästfällning innan degorgering 9 februari 2011. 2 gr socker tillsattes (dosage). Resultatet blev 1 852 flaskor och 148 Magnum. Läs Alf Tumbles inlägg om provningen på hans blogg – ‘Tracks & Bottles’.

Ni kommer väl ihåg att jag skrev om Juglar, föregångaren till Jacquesson tidgare på denna blogg? Medan jag renskriver mina noteringar mumsar jag på en bit Langres och dricker en 2009 ‘CHASSAGNE-MONTRACHET 1er MACHERELLES’ från Domaine Louis Carillon i generande (!?!) ymninga klunkar. Livet är inte enbart champagne trots att man är en champagne-kille …

– fin tisdagskväll, sa Bill.

– jovars sa Bull!

Standard
Alois Kracher, Anselme Selosse 'Substance', Arbane, Arbanne, Avize, ’grande marque’, Bahans Haut-Brion, Bordeaux, Burgenland, champagne, champagneälskare, Coche-Dury, Cuvée 6 Cépages, dosage, Ho-Bryan, Illmitz, Kracher 'Auslese Cuvée', Le Mesnil-Sûr-Oger, Moutard 'Vieilles Vignes Cépage Arbane', Neusiedlersee, Nouvelle Vague (NV), Oger, Origine, Péssac-Léognan, Petit Meslier, pinot blanc, Richard Juhlin, Richard Juhlin Champagne Club, Solera, Solera-system, Taylor & Jones, Winefinder, Winefinders viinbutik, Zwischen den Seen (ZdS)

Hemmamatch

Augusti är månaden då alla kommit tillbaka från sina semestrar. Man tar upp kontakten med vänner och kollegor man inte sett sedan försommaren. Kollegan Mr H slank förbi på en grillad ‘BEEF and GARLIC BURGER TAYLOR AND JONES STYLE’. Medan grillen värmdes upp skänkte jag upp en par glas av den gamla favoriten;

2000 LAUNOIS ‘MILLÉSIME’, Le Mesnil-Sûr-Oger, champagne. Firman grundades 1872 och äger 21 hektar vingård mestadels belägna i Mesnil. Bernard Launois har nyligen inrett ett uppskattat museum på egendomen. Få odlare i Champagne har så välfyllda källare med gamla årgångar som Bernard. Sedan 1970 använder man druvor från byarna Avize, Oger och Cramant i sina viner. Den årliga produktionen ligger på 180.000 buteljer.  Launois hade med två champagner vid Millenieprovningen i Stockholm, juni 1999.

Richard Juhlin Poäng: 86(90). TASTINGNOTE ‘Stor ren doft i tydlig stil med snäckskal och hav. Extremt torr med stram frukt som citrus och persika.  Bubblorna i denna Champagne är mycket fina och behagliga. Smak av torkade fikon och körsbär som snabbt går över i rostade mandlar och brödighet. Lång fin eftersmak med bra fruktighet trots sin torra stil.’

Mr H är en gynnare med en enorm slagsida av champagne i sin vinkällare och han är inte sen att låta sina vänner vara med på ett härn då han öppnar något riktigt gott. Ur rockärmen denna söndag tog han fram en av våra stora favoriter;

n.v. ANSELME SELOSSE ‘SUBSTANCE’ dégorgémant 23 decembre 2009, Avize, Champagne. Ett nytt namn på soleravinet från Selosse. Först Solera, sedan Origine och nu Substance. Byn Avizes hela väsen i ett enda vin, utan hänsyn till vintage-variationer. Gjord av en solera som startade 1986. En viss skillnad finns ju förstås eftersom vinet förändras en aning varje år beroende på vilket det yngsta och nyaste årgångstillskottet är. Vore det inte underbart att ha en provning med alla olika solerablandningar Anselme gjort sedan han tappa de sin 86:a på ståltanken där alla vinerna blandas? Mer och mer komplex och djupgående för varje version…

Mindre producenter – och förmodligen de större också – studerar och diskuterar Selosse. Alla gör det. Selosses viner är intressanta för både vinmakare, sommelierer och champagneälskare. De är mer utmanande. Smakerna och karaktärerna är helt unika. En hel del mindre producenter sysslar även de med Solera-system. Samt fler med oxidativ behandling av musten, vanligen genom mognad på fat. Men också genom att göra mer omdragningar. Det är intressant att idén inte blivit mer populärt innan eftersom champagne handlar om blandning. Många, de flesta faktiskt, har champagne som går tillbaka många årgångar i sina källare. Dessa har ofta lagrats på rostfritt stål istället för fat. Det verkar faktiskt som Solera-systemet ger en högre grad av konsekvent kvalitet än det nuvarande blandningssystemet. Förmodligen eftersom den oxidativa aspekten lyfter fram samma karaktär i viner av olika typ och stil. Det är anledningen till att den fungerar så bra i Jerez. En risk som detta tillvägagångssätt ger är att det lätt kopieras. Man vet med säkerhet att när ett ’grande marque’ släpper en linje som är gjort på Solera kommer dess popularitet att avta. För Selosse och de som gillar denna stil, kommer detta inte får några konsekvenser, eftersom de inte ser ett egenvärde i att främja denna typ av tillverkningsstrategi. De bara använder sig utav Soleran. Det som gör deras vin intressant är faktiskt uppmärksamheten till små detaljer i vinet, omvårdnaden och viljan att prova något nytt.

Druvsammansättning (Cépage): Varje år dras 22 % tillbaka från en soleran av två skillda Avize-parceller, en sydsluttning och ett östlig kulle. Här är alla Selosse årgångar representerade med start 1986. Lagring på sin jästfällning: 5-6 år före dégorgering. Dosage: 0-4 g/l. Produktion: 275 lådor- 1 650 flaskor Pris: ca 200-250 US$ dollars.

Richard Juhlin Poäng: 95(95). TASTINGNOTE ‘Nyligen dégorgerad (juni’10). Näsan är bara helt fenomenal; full av vita blommor, ingefära, torkade persikor och halm. Smaken är strukturerad, syran är otroligt närvarande(ingen malo), avslutningen stram! Helt suverän, verkligen makalös. Denna version uppvisar absolut perfekt balans. Eller som en internationell kollega uttryckte det: Coche-Dury i Champagne-klädsel.’

Till burgarna hade jag dekanterat ett av mina sköna inköp från januarirean hos WineFinder; 2004 ‘CHÂTEAU BAHANS HAUT-BRION’, Péssac-Léognan. Just nu är 2004:an slut men 2005:an finns hemma i vinbutiken.

Vad är lockelsen med en tok-ung Bordeaux? | De bästa vinerna från Medoc lyckas briljera med en kraft förenat med elegans och en tydlig känsla av ursprung. De klassiska aromerna av svarta vinbär, cederträ, tobak och läder är svårt att ta miste på. Markerade tanniner och en frisk syra förenat med en balanserad alkoholhalt känns väldigt välkommet vid matbordet. Traditionellt så var det klassiska vinet från Médoc något man lade i källaren under 15-20 års tid. De framsteg som framförallt skett i vingården de senare åren har lett till att man skördar mognare frukt samt utför en noggrannare selektion. Detta har lett till att vinerna sällan uppvisar de hårda, ogästvänliga tanninerna som vi kanske förknippar traditionell Bordeaux med. Och även om dagens Bordeaux kommer att utvecklas i källaren så behöver vi inte skämmas om vi går loss på flaskorna under deras relativa ungdom.  Vem orkar vänta 10 år, 3 veckor och 4 dagar med att dricka ett klassat vin med ett slott på etiketten, eller möjligen en liten villa, och en allé eller är det möjligen ett litet buskage? Tja, färre och färre visar det sig…

TASTINGNOTE ‘För mig är detta den mest fantastiska av ”de andra vinerna” av denna årgång, med alla de nobla dragen, texturen, och originaliteten som finns i ’le grand vin’, men lite mer tillgänglig. Tät och rik doft, med ett uttalat mineral-element, en rik, mäktig, garvsyra, en omedelbar tyngd i munnen, med mycket yppiga svarta vinbärsdrag, rik, varm, men så finlemmad, kryddig nästan köttig frukt, mycket lång och något varm finish, med en touch av bitterhet. Man skulle inte gissa att detta var ett ”andra vin”! Imponerande! Visst, jämfört med den motsatta änden av spektrumet; elegans, stil och finess från den mer aromatiska komplexiteten och återhållsamhet i 2008:an. Det kommer att gynnas av tid: 10 år minst?’

”There I drank a sort of French wine called Ho-Bryan (sic) which hath a good and most particular taste which I never before encountered…..”

Samuel Pepys, on the 10th of April 1663

AFTER DINNER DRINK1 – Efter måltiden rundade vi av med en flaska som serverades ‘blint’; den udda men goda 2005 MOUTARD PÉRE & FILS ‘VIEILLES VIGNES CÉPAGE ARBANE’, Buxeuil, Champagne

Firman är en av de få som gör en champagne från den utrotningshotade druvan Arbanne. 2002 Cuvée 6 Cépages består av 1/6 vardera av PN, PM, CH, Pinot Blanc, Petit Meslier och Arbanne. Jag gillar alltid firmans häftiga viner gjorda på de udda druvsorterna. Första upplagan av detta vin var årgångslöst nu extra roligt med årgångsbeteckning. Detta är vinet ni måste köpa för att se vad denna druva har att erbjuda. Denna årgång är elegantare än tidigare upplagan.

Richard Juhlin Poäng: 83(85). TASTINGNOTE  ‘100% Arbanne. Ett högst personligt vin som skrämde en del provare och fascinerade oss andra. Tätheten och koncentrationen är fantastisk. Den aromatiska profilen är däremot allt annat än klassisk. Jag hittade banan, vita vinbär, olja, lichi ungefär som en Gewürztraminer i doften. Smaken var snarare som en stor torr Chenin Blanc från Loire. Moussen är grov och ofin antagligen för att densiteten är så hög att bubblorna bromsas i den tröga vätskan. Måste upplevas för att man ska förstå vad jag svamlar om.’

AFTER DINNER DRINK2 – 2003 ALOIS KRACHER ‘AUSLESE CUVÉE’, Burgenland

De som känner mig väl vet att jag alltid har en obscent stor samlig halvflaskor söta viner av varierande urspung. Flaskan inhandlades under åren i Bruxelles. Den mycket skicklige Alois Kracher gick bort i december 2007. Idag har vinmakandet tagits över av hans son Gerhard. Deras viner har gått från klarhet till klarhet med sina ädelsöta viner från Neusiedlersee. Alois, eller ”Luis”, som han kallas i Illmitz, är från början kemist. Men han sadlade om 1986 och kom hem för att börja arbeta i vingården. Han skapade en ny stil för dessertviner där frukt, finess och balans är viktigare än sockerhalt.  Fr.o.m årgång 1991 har hans viner stått i en klass för sig i sötvinsvärlden. Alois Kracher var en egensinnig vinmakare med en stor portion humor som älskar att säga att han bara var en enkel bonde, väl medveten om sin internationella ställning som en av världens bästa sötvinsmakare. Han gjorde varje år ett tiotal cuvéer numrerade från 1 och uppåt, där de med högra nummer har en högre sockerhalt. Hans söta viner kan delas in grovt i tre kategorier: Traditional: söt stil som går från auslese till eiswein. Zwischen den Seen (ZdS): betyder ‘mellan sjöarna’, dessa viner kommer från landet mellan och de mindre sjöarna i Seewinkel. Nouvelle Vague (NV): Kracher’s unika selling point; fabulöst rika och söta new-wave druvor och blends. TEKNIK Chardonnay vinifierad i nya franska ekfat och Welchriesling i nya 100-liters tunnor. Lagrat i 20 månader.

TASTINGNOTE Stor, mycket aromatisk och sötaktig doft med tydligt inslag av Botrytis (ädelröta) och mogna gula tropiska frukter, samt med en liten fet nyans av grapefruktskal. Fyllig, ordentligt söt smak – dock med en fint balanserad syra – som domineras av gul tropisk frukt och kokta aprikoser. Silkig, mycket söt och mycket fint balanserad eftersmak.’

3 GÄSTER 5 VINER 15 RIEDELGLASGLAS

Standard
Aÿ, Ambonnay, Andy Warhol Collection, Avize, blanc de blancs, blanc de noirs, Bouzy, Cédric Bouchard, champagne, chardonnay, Cramant, cuvée préstige, Dom Pérignon, Egly-Ouriet, fine wine, G.H. Mumm, Hemmamatch, Krug, Moët & Chandon, pinot blanc, pinot noir, R. Lalou, Roses de Jeanne, Verzenay, Vieilles Vignes

hemmamatch: champagnebonanza on a monday…

Södra Änbyparet Mr Per Martin & Lady Suzie var över på en spontanare. Mr Per Martin uttryckte saken; ‘Det var alltför länge sedan som man dök med huvudet före ner i det Antonsonska bubbelträsket’...sagt och gjort vi startade mjukt med en nyinköpt flaska från senaste champagnekryssningen på Viking Cinderella;

2008 ROSES DE JEANNE ‘LES URSULES BLANC de NOIRS’ från den skicklige CÉDRIC BOUCHARD i Celles-sûr-Ources. Detta är en ren odlar-pinot noir från ett unikt läge och superlåg avkastning. Mycket intensivt biodoftande. Imponerande tät och samtidigt personlig och intensivt friskt fruktig. Stark personlighet.

Ung frima (startade År 2000). Utan tvekan en av områdets minsta producenter som ägnar sig uteslutande åt biodynamisk produktion av mycket hög kvalitet. Vinstockarnas ålder är imponerande 30 år i snitt. Traditionell fottrampning samt och löjligt låg avkastning är några av hans signum. Samtliga hans champagner kommer från enskilda lägen och en druvsort; ‘LA BOLORÉE’ (100 pinot blanc!!!), ‘CREUX d’ENFER ROSÉ de SAIGNÉE’ (100 pinot noir), ‘LA HAUTE-LEMBLE’ (100 chardonnay) och LES URSULES (100 pinot noir), ‘INFLORENCE LIEU-DIT LE PARCELLES’ (100 pinot noir).

Vi fortsatte med en ny préstigecuvée från ett mycket klassiskt hus: 1998 G.H. MUMM ‘R. LALOU’ 50 pinot noir, 50 chardonnay. ‘Doften skvallrar om vita persikor, lindblom, vanilj och karamell. Smaken är fantastiskt mjuk utan artt göra avkall på finess. En fullträff i förfinad form mot tidigare upplagor.’ RJ point; 92[95]

Efter att ha varit försvunnet sedan 1985 återuppstår detta anrika märke i ny vacker skepnad. Det märks att man satsat hårt på att få till en supercuvée från de allra främsta lägena i Champagne. Avize och Cramant samt Verzy, Ambonnay och Bouzy för Pinot Noir. Alltihop från 7 lägen. Lagringen är nästan 9 år i källaren och stilen är vackert polerad och förförikt mjukt elegant. I dag står Pernod Ricard vid rodret. Vinmakare är talangfulle Didier Mariotti. I och med 1998 R. Lalou visar att man satsar stort på ett återtåg bland de stora. Välkomna tillbaka!

Vid en tidigare middag erkände Mr Per Martin att han aldrig provat Krug. Sådant glömmer inte en mästersommelier med buteljmanér… givetvis smög jag in denna skönhet ‘blint’ – nv KRUG ‘GRANDE CUVÉE’ 50 pinot noir, 15 pinot meunier, 35 chardonnay. ‘En super standardchampagne. Själva vill de hellre kalla vinet för »multivintage«. Var gång man haft äran att njuta detta exceptionella vin dyker något nytt inslag upp. Storheten stavas; en cuvée/blandning från ca tio olika årgångar och uppemot 47 olika viner från 25 byar, är variationen oändlig och därmed även komplexiteten. Grand Cuvéen har alltid en unik grundstil; extremt tuff syra i kombination med de tunga rika Krugaromerna är främsta ledtråden.’ RJ points; 91[94]

Richard förklarar storheten hos Krug på följande sätt; ‘Krug är för mig något mer än en champagne. Det är ett begrepp som står för konstnärskap, tradition, hantverk och stunder av maximal njutning. Det är knappast troligt att Krugs filosofi kommer att överges inom överskådlig tid, eftersom framgången varit så enorm. Filosofin går i korthet ut på att alla viner jäser byvis på 205-liters välåldrade fat med trä från Argonne och de vackra skogarna i centrala Frankrike. Vinerna filtreras sällan utan klarnas genom omdragning från ett fat till ett annat. Vinerna genomgår inte malolaktisk jäsning, vilket är en av anledningarna till Krugs fantastiska lagringspotential. Inga viner degorgeras före sex års ålder och reservvinerna lagras på rostfria ståltankar från svenska Alfa Laval.’ 

Äsch, vi fortsätter på inslagen bana med aktuella storheter – 2002 MOËT & CHANDON ‘CUVÉE DOM PÉRIGNON – WARHOL LIMITED EDITION’ 55 pinot noir, 45 chardonnay ‘Det är alltid lite vanskligt att uttala sig för tvärsäkert över nydegorgerade berömdheter. ’02:an är underbart smeksam och ursprungstypisk. En stor Dom Pérignon som charmerar från start, men absolut inte ska öppnas de närmaste fem åren. Silkigheten och balansen imponerar allra mest.’ RJ points; 92[96]

Richard Juhlin skriver följande om Dom Pérignon – vinvärldens starkaste varumärke; ‘Dom Pérignon, bara namnet gör att de flesta av oss spricker upp i ett njutningsfullt leende. Antingen känner vi historisk vördnad inför den gamle 1600-talsmunken från Hautvillers som så ofta utpekats som champagnens fader, eller så associerar vi till den stoltaste av alla vinetiketter och allt som hänger med i dess glamoröst glittrande kölvatten. Tänk bara på alla klassiska filmscener som förgyllts av en flaska Dom Pérignon. Själv tänker jag främst på alla Bondfilmer där jag suttit och suktats av agenter med rätt att döda, skurkar och undersköna brudar som frossat i iskyld Dom Pérignon i de mest hänförande lyxiga miljöer. De flesta champagnefantaster har sin egen favoritscen. Min är när mannen med den gyllene pistolen Scaramanga skjuter av korken på den flaska som hans dvärgväxte betjänt Nic-Nack bär fram på en bricka på en numera berömd Thailändsk strand. Den mest komiska scenen måste vara när Sean Connery serveras en 1957 Dom Pérignon, en årgång som aldrig existerat. Strålande researcharbete!’

Var kommer Warhol Limited Edition in i bilden? Kolla vad jag skrev för Richard Juhlin Champagne Club då den lanserades. Jag måste även nämna den fantastisk erotisk suggestiva videon ‘Dom Pérignon Room Service’ regisserad av modeskaparen Karl Lagerfeldt…

Taxin tog tid för våra gäster varpå jag inte kunde underhålla dem utan bränsle. En av de senaste årens stora favoriter poppades upp –  2000 EGLY-OURIET ‘MILLÉSIME’ 70 pinot noir 30 chardonnay ‘Som vanligt enormt imponerande. Här finns syra och mineralitet klockrent och tydligt trots att frukt och ekkanonaden är så bombastisk. Rökta köttiga toner tampas och förenas med mogna fruktaromer och klingar ut i en nötig finish. Frukten är massiv, mjuk och lagringspotentialen enorm. För varje upplaga lyckas han bättre och bättre. I dag är detta en Selosselik exotiskt ekig och biodynamiskt influerad jätteskumpa. Smaklagren är fantastiskt generösa och månghövdade.’ RJ points 94[95]

Michel Egly äger i dag 6 hektar i Ambonnay, 0,3 i Bouzy och 0,5 i Verzenay. Vinstockarna är i snitt över 35 år gamla.  Prestigevinet ‘BLANC de NOIRS VIEILLES VIGNES’ kommer från druvor från Pinotstockar odlade 1946 som ger detta vin en extra tyngd och täthet. Vinerna är monstruöst stora och rika. Odlaren är mycket nära fem stjärnor i Richard Juhlins producent klassifikation genom sin fantastiska utveckling på senare år. Anses av RJ som den förmodligen främsta Pinot Noirodlaren i hela Champagne numera. Chardonnay av gamla stockar från Grand Cru byn Ambonnay. Basvinerna har jäst på barriquer, varav 25% nya fat, därefter blandats för att uppnå en elegant och komplex Champagne med en välintegrerad fatton. Vinet har legat 96 (!) månader på sin jästfällning.

Trött, lycklig och påkörd ramlade man i säng efter en härlig kväll med goda gamla vänner.

Standard