Aÿ, André Clouet, Billecart-Salmon., blanc de noirs, Bollinger, Clos Saint Hilaire, Cramant, Cristal, Krug, La Grande Année, Le Mesnil, Louis Roederer, Mareuil-sûr-Aÿ., Okategoriserade, Richard Juhlin, Richard Juhlin Champagne Club

boat drinks … 3 times bubbles …

Har länge letat efter ett tillfälle att få in ett citat från en av mina favoritfilmer med Andy Garcia – Things to do in Denver when you’re dead. Solen värmde nacken på ett osedvanligt behagligt sätt. Vi lämnade bryggan hemma på ön och styrde ut mot sundet mellan Lovön och Kungshatt där vi lade oss. Efter ett svalkande bad poppade vi upp första flaskan.

FÖRSTA FLASKAN? BILLECART-SALMON ‘BRUT RÉSERVE’ NV  | PN35 PM30 CH35 | Det är en sann glädje för varje vinentusiast att besöka det lilla välskötta huset i Mareuil-sur-Aÿ. Firman är mycket på modet just nu. De gör eleganta, sportiga viner som passar perfekt med »La nouvelle cuisine«. Firman grundades 1818 och har alltid satsat på kvalitetschampagne i en ganska lätt stil. Billecart har en mycket innovativ inställning till vinmakeriet. De är pionjärer inom kylstabilisering, vilket innebär att man sänker mustens temperatur till 5°C under två dygn, för att sedan tillsätta torkad jäst till jäsningen som sker på ståltankar under hela tre veckor. Den långsamma jäsningen möjliggörs genom att hålla tankens temperatur kring 12°C. Vinet måste sedan hettas upp till 18°C för att den malolaktiska jäsningen ska kunna genomföras. Sedan 1998 genomför vinmakaren François Domi lyckade experiment med ekfat från Louis Jadot i Bourgogne. En annan spännande nyhet är closvinet Clos Saint Hilaire. En storslagen blanc de noirs gjord från 50-åriga vinstockar i Mareüil-sur-Aÿ. Husets filosofi går ut på att undvika oxidation till varje pris. Smaken ska i största möjliga mån komma från druvan själv och inte av sekundäraromer från vinifikationen. Billecart köper in 95% av sina druvor från 23 mycket fina vingårdar. De egna druvorna utgörs av Pinot Noir från hembyn. Man har kontrakt med flera respekterade odlare från Grand cru-byarna Avize, Cramant och Le Mesnil. Husets friska, fruktiga och eleganta stil fick mig i många år att tro att Billecarts champagner borde konsumeras som unga. Storheten ligger i att de trots sin tidiga och direkta charm utvecklas på ett makalöst vackert sätt i källaren. Att det lilla huset skulle ha gjort världens genom tiderna två främsta champagner skriver jag inte under på, men jag är övertygad om att 59:an hade vunnit Millennieprovningen även med en annan jurysammansättning än vår. Helt enkelt en perfekt champagne utan några svåra aromer. Det roliga är att huset gjort flera viner som håller i stort sett samma höga klass. Passa på att köpa viner från Billecart-Salmon innan de blir lika dyra som Krug! Tyvärr har berömmelsen gjort att de årgångslösa vinerna producerats i för stora mängder och släppts för tidigt. Detta har kostat dem en värdefull stjärna trots att årgångsvinerna är precis lika bra som alltid.

TASTINGNOTE ‘Detta är sonen Antoine Billecarts skapelse. Jag hävdar att detta är den bästa standardchampagnen i den extremt fruktiga stilen. Doften är pigg och fräsch som en vårmorgon. Smaken är lätt och citrusfrisk med en lång, balanserad eftersmak av Granny Smith-äpplen. Krämigare, sötare och mjukare på sistone. Faktiskt en klar svacka från 2005, men magisk i stora buteljer. Jag är rädd att volymökningen satt sina spår i de årgångslösa champagnerna.’ | Richard Juhlin 75(82)Poäng.

Denna champagne finns just nu tillgänglig i WineFinders vinbutik för 328 sek, vilket är 11 sek billigare än Systembolaget.

ANDRA FLASKAN? BOLLINGER ‘LA GRANDE ANNÉE’ 2002  | PN66 CH34 | Joseph Bollinger hette tysken från Würtemberg som grundade detta anrika hus 1829. Fransmännen kallade honom för Jacques. Firmans stora arealer i de bästa Pinotbyarna köptes av hans söner Georges och Joseph. 1918 var det dags för nästa Jacques att ta över egendomen. Han blev borgmästare i Aÿ, men dog under den tyska ockupationen 47 år gammal. Den färgstarkaste personen i husets historia är hans änka Lily Bollinger, som från sin cykel höll ett vakande öga på varenda vinklase. Hennes rigorösa kvalitetssträvanden präglar fortfarande huset. I dag drivs Bollinger av Jérôme Philipon som förfogar över 144 hektar, vilket täcker 70% av druvbehovet. Dagens vinmakare är den högt skattade Mathieu Kauffmann. Förutom husets exceptionella vingårdar, använder man också kostsamma vinifikationsmetoder. Alla årgångsviner jäser på små åldrade ekfat och filtreras aldrig. Man uppmuntrar inte den malolaktiska jäsningen som antagligen ändå inträffar rätt så sent i processen. Reservvinerna lagras under svagt tryck på magnumbuteljer. Bollinger gör den tyngsta och fylligaste champagnen av alla hus. Deras viner har alltid en rökig och hasselnötsdoftande komplexitet som är svårslagen. Årgångsvinet tillhör de bästa i området, men frågan är om inte det fantastiskt sällsynta vinet Vieilles Vignes Françaises, gjort på druvor från oympade Pinotstockar, når ännu högre höjder. Samtliga viner rekommenderas varmt.

TASTINGNOTE  ‘Sedan årgång 1990 görs årgångsvinerna från Bollinger i en lite fruktigare mer persikodoftande stil med något mindre utpräglad rökighet och nötighet. Jag blev alltid mer imponerad initialt av den tidigare stilen, men det känns som skillnaderna jämnar ut sig med tiden. 2002 är väldigt fruktig och lite hal i nuläget, men jag är övertygad att fruktigheten kommer att läga sig och att vi får uppleva en djupare skönhet med tiden.’ | Richard Juhlin 93(95) Poäng.

Denna champagne kan du köpa i WineFinders vinbutik i samlarlådan ‘Richard Juhlin Champagne Clubs Prestigelåda’ för 5 370 sek.

TREDJE FLASKAN? ANDRÉ CLOUET ‘UN JOUr de 1911’ NV | PN100 | Pierre och François Santz-Clouet äger 9 hektar i Bouzy och Ambonnay. Den charmige och idérike Jean-François försöker sträva mot Bollinger i fråga om stil och kvalitet. Vissa gånger lyckas han. Vinerna har på kort tid haft enormt stor framgång. De sällsynta årgångsvinerna kommer från gamla stockar alldeles intill Bollingers oympade vinstockar i Bouzy. Etiketterna är gjorda i en gammaldags stil som man antingen älskar eller hatar, vinerna däremot är det svårt att ogilla. Tyvärr har framgången gjort att Jean-Francoise överproducerar sina standardchampagner till oigenkännlighet vilket gjort att jag lyft bort en stjärna. Årgångsvinerna, Prestigecuvéen och Silver Brut är fortfarande lika lysande.

TASTINGNOTE  ‘50% av dessa högklassiga Pinotdruvor kommer från 1996 vilket klart märks genom den härligt friska syran. 25% är från 95 och resterande 25% är från 1997. Även denna upplaga av detta sällsynta och eftersökta vin andas blommig fräschör och undviker helt den klumpighet som blanc de noirs så ofta besitter. Doften är eterisk med sprakande toner av blommor, torkade aprikoser, persika och syrliga karameller. Smaken är förvisso fyllig, men lyfts så vackert upp av syrorna att det finns en självklar dansande lätthet kring den virvlande moussen på tungan. Personligen tycker jag att detta eleganta vin påminner mycket om en högklassig champagne från Louis Roederer. Denna odlarnas egen ‘Cristal’ är lysande, lovande och värd varenda peng!’| Richard Juhlin 88(92) Poäng. Jag har bloggat om denna stora champagne tidigare. Denna champagne kan du köpa i WineFinders vinbutik i samlarlådan ‘Richard Juhlin Champagne Clubs Prestigelåda’ för 5 370 sek.

Lunchen intogs på Ålstens Marina. ‘Fönstershoppade’ husbåt nere i Pampas Marina på hemvägen. Skön musik till sjöss? Jane Birkins ‘période bleu’…

Standard
Assirtiko, Avize, champagne, Chasselas, chenin blanc, Cramant, Diebolt-Vallois, Garganega, Gault Millau, grüner veltliner, Hemmamatch, Jacques Diebolt, JACQUES SELOSSE 'VERSION INITIAL', Le Mesnil, Okategoriserade, Picolit, pinot blanc, Richard Juhlin, riesling, Schwetzinger Meisterschuss, Selosse, WineFinders vinbutik

hemmamatch – vit sparris & Selosse …

Samlade kollegorna Henri och Jean för ett arbetsmöte hemma. Efter mötet inledde vi med ett glas från magikern i Cramant, Jacques Diebolt. Vi öppnade hans DIEBOLT-VALLOIS ‘FLUER de PASSION’ 2002 TASTINGNOTE ‘Oerhört ung och blommig med en massiv ekton och stor seriositet i nuläget. Tuffa syror. Vacker rondör sommaren 2007. Senare mer rostning, ja nästan pinotlik rökighet.’ RICHARD JUHLIN 92(95)

PRODUCENTEN Jacques Diebolt och hans familj är några av de trevligaste människor jag mött i Champagne. Att de producerar Chardonnayviner i absolut världsklass gör ju inte direkt saken sämre. Flera producenter i byn gör oerhört njutbara champagner, men personligen tycker jag att Diebolt tillför byn ytterligare en dimension, speciellt med de viner som inte genomgått malolaktisk jäsning och som skördats från de 65-åriga stockarna i Les Pimonts eller Les Buzons. Det finns då ett tankeväckande djup som påminner om Le Mesnil, kombinerat med Cramants krämiga struktur. Tråkigt nog är efterfrågan på Diebolts viner så stor att de tvingas sälja champagnen alldeles för tidigt. Diebolt var i stort sett okända innan de blev utnämnda till 1992 års champagneproducent av tidningen Gault Millau, sedan dess slåss världens konnässörer om de sällsynta flaskorna. Jacques senaste påfund Fleur de Passion tillhör de främsta unga champagner jag provat och 61:an och 53:an är redan legendariska. Fruktansvärt nära fem stjärnor eftersom allt Diebolt gör är perfekt i sin stil. 2002 Fleur de Passion kommer att bli legendarisk.

Vi rörde ihop en risotto på carnaroliris, vit Gotländsk sparris och svart sommartryffel.

OM SPARRIS – en av vårens verkliga primörer!

Sparris är generellt överskattad om vinfiende. Jag känner till massor av råvaror som är betydligt svårare att koppla vin till. De flesta torra vita viner klarar av sparris i de flesta former. Jag hade möjligheten att köpa svensk vit sparris i fjol, från en odling på Österlen, som var helt sagolik. Tidsmässigt i år får vi nog räkna med början av juni och inte så konstigt med tanke på årets kalla och segdragna vår. Ett normalt år börjar skörden av svensk sparris i maj. Säsongen är ack så kort, maj-juni. Här måste jag framhålla den vita sparrisen framför den gröna. I Sverige odlas sparris av ett 30-tal odlare, framförallt grön sparris på Österlen i Skåne och på Öland. På Gotland odlas också mest grön sparris, men där finns även en liten odling av den vita. Den tyska sparristraditionen är lika stark som kräfttraditionen här hemma i Sverige.

PRIMADONNAN Den överlägset bästa vita sparrisen heter Schwetzinger Meisterschuss. Det är den dominerande sorten i Tyskland och som gjort den vita tyska sparrisen världsberömd. Det finns flera sorter av vit sparris liksom det finns olika gröna sorter. Den gröna mjukskaliga sparris vi har här hemma har en vackert djupgrön färg, ger hög avkastning och är frosttålig medan Schwetzinger Meisterschuss kräver hög värme och är frostkänslig.

FÖRVARING AV SPARRIS Sparris är en färskvara. Den bör inhandlas så
nyskördad som möjligt. Det ser man bäst på den friska snittytan och på stänglarnas spänst. Med rätt hantering klarar den högst ett par dagar i kylskåp. Linda in de otvättade stänglarna, men inte knopparna, i fuktat hushållspapper och förvara dem stående i kylskåp.

KOMBINERA VIT SPARRIS MED VIN Sparris anses allmänt vara svårt att föra samman med vin, men champagne är ett lysande undantag. Sparris med hollandaisesås eller med parmesan ackompanjerad av en finstämd cuvée-champagne kan vara som att dricka våren. Undvik däremot sparris med sås som innehåller vinäger. Som vanligt är vällagrad balsamvinäger ett lysande undantag. Sparrisens grundsmak är något besk. Beskast brukar den vita grövre vara, mildast i smaken och mjällast i konsistensen är den lillfingertjocka gröna. Vin får en metallisk, skarp smak tillsammans med denna uppskattade primör. Detta torde vara anledningen till att man i klassiskt svensk gastronomi valde att servera ett svalt mineralvatten till.

Tim Hanni (pappa till Cause and effect of food & wine in combination) har identifierat vinets ovänner på ett förträffligt sätt. Några av de mest kritiska råvarorna är vinäger, ättika, citrus, tropiska frukter, vindruvor, lingon, rå sparris, ängssyra, jordärtskocka, kronärtskocka, rabarber, salt, starka kryddor och ägg. Även här går det att med rätt tillagning, smakbrygga och vinval kringgå problemen.

Många har hört att ”man absolut inte kan dricka vin till sparris”. Men ändå dricker alla vin till och tycker att det passar bra. Det finns olika bakomliggande förklaringar till detta gamla påstående. Sparris innehåller oxalsyra, men halterna är så låga att de inte anses kunna påverka vinupplevelsen. Bitterämnena i den vita sparrisen ger ibland vinet en besk smak, men inte alltid. Natriumglutamat (monosodium-L-Glutamat) är en smakförstärkare som finns i många livsmedel, bl a i sparris, tomater, buljongtärningar, aromat(!) och mycket färdig processad mat. Denna substans gör att järnet i vinet, särskilt i det sträva röda vinet, ger metallisk bismak. Men glutamaten neutraliseras av salt, t ex i det smälta smöret eller skinkan som serveras till. Stekning tycks ha en liknande effekt. Kvar blir att till kokt vit sparris utan smör servera vatten eller öl (en favorit är veteöl med fin friskhet) liksom givetvis till sparris med vinägretter. Tack vare saltet i anrättningen kan vi lugnt dricka vin till sparrisen, men vad?

Nedan följer några regionala förslag:

TYSKLAND Den tyska sparristraditionen är lika stark som kräfttraditionen här hemma i Sverige. Under maj månad pågår sparrissäsongen för fullt. Här i Sverige har vi alltid hävdat att sparris och vin skall vara svårt att kombinera. Låt mig säga som så, att om man hyllar sparrisen i hela Centraleuropa genom att anordna sparrisfestivaler, så har jag har svårt att tänka mig att man då går på den svenska linjen och dricker mineralvatten på en festival!!! Frågar man en sparris-ätande tysk – nu, mitt i säsongen – om problemet att kombinera sparris med vin så förstår han inte frågan – ’det är ju bara att ta ett gott vin, en Riesling till exempel, så blir det gott!’ Som har världens i särklass högsta konsumtion av sparris dricker man regelmässigt vitt halbtrocken (dvs halvtorrt på gränsen till torrt) vin till kokt sparris. Riesling, Sylvaner och korsningar dem emellan är vanligast. Torr Rivaner är en sparrisfavorit bland de tyska vinerna. Riesling med viss sötma (Mosel) eller Silvaner (Franken eller Rheinhessen) och Gutedel (Baden).

FRANKRIKE Chardonnay ett vanligt vin till kokt sparris. Chardonnays sockerkaksdoft och sparrisens smörsås, t ex Hollandais, funkar mycket väl ihop. Till stekt/grillad sparris rekommenderas också Chardonnay eller lätta röda viner som Beaujolais eller Pinot Noir från Alsace. Torr Chenin Blanc (Loire), Picpoul de Pinet (Coteaux du Languedoc), Torr Muscat, Pinot Blanc eller Riesling (Alsace) är andra favoriter. Om sparrisen gratineras med parmesanost blir argumenten för Chardonnay ännu starkare.

ITALIEN Jag har serverats Garganega och Picolit som utfört jobbet väl.

SPANIEN Till sparrissoppa är en torr Fino-sherry det självklara alternativet. Eller varför inte någon av de andra ypperliga sherrytyperna Amontillado eller Manzanilla? Fatjäst Godello Fermentado en Barrica icke att förakta.

GREKLAND Assirtiko (Santorini).

ÖSTERRIKE Grüner Veltliner (Wachau).

SCHWEIZ Chasselas (från Grand Cru:n Dézaley).

Passa på att njuta av Schwetzinger Meisterschuss (den sparris som gjort den färska vita tyska sparrisen världsberömd) med brynt smör, hollandaisesås eller med hyvlad parmesanost och ett gott glas med bett i syran! En annan perfekt kombo: speciellt om sparrisen serveras på traditionellt tysk manér med skinka och hollandaise och “Kratzete” (en lokal syd-västtysk typ crêpes) är en mogen, halvtorr Riesling, speciellt en Spätlese från 80-talet eller en Auslese från 70-talet!

I GLASET TILL SPARISEN? LOUIS CARILLON ‘PULIGNY-MONTRACHET’ 2009. Louis Carillon är en av min averkliga favoriter i Puligny, ja hela Bourgogne. Detta är deras ”kommunvin” där druvorna kommer från de flacka partierna inom kommunen eller från unga stockar på premier cru lägen. Samtliga viner får jäsa direkt på små franska fat och därefter vila i ett år innan vinet transformeras över till rostfria ståltankar där de olika faten blandas. Efter sex månader buteljeras vinet. Carillon tillhör den absoluta toppen i sin hemby, tack vare perfekt skötta lägen som är några av de bästa i Puligny. Premier-Cru vinerna får se 10-20 % ny ek annars används pappas gamla fat så långt de håller. Perrièren är skarp som en kökskniv medan Champ Gains har en tyngre jordmån och är därmed ett fetare vin. TASTINGNOTE ‘Vinerna kännetecknas av en utsökt balans, komplexitet och längd. Vinet har en svagt rostad karaktär och en markerad fin syra. Ett ljuvligt vin idag, men oj vad gott det blir för den som har tålamodet att vänta …’

Denna supereleganta Puligny köper du just nu i WineFinders vinbutik för 399 sek.

AVRUNDNING Trollkarlen från Avize har snabbt blivit Champagnes kultodlare nummer ett, efter att ha blivit utsedd till Frankrikes bäste vinmakare alla kategorier år 1994 av tidningen Gault Millau. Berömmelsen till trots kostar hans sällsynta viner ingenting i jämförelse med Petrus, Romanée-Conti eller Krug Clos du Mesnil. Alla viner är magiska världsklassviner. Tack för att du finns Anselme!

JACQUES SELOSSE ‘VERSION INITIAL’ dégorgerad 3 maj’10. Selosses klassiska Brut, hette tidigare ‘Tradition’. En blandning av tre årgångar. Druvsammansättning (Cépage): tre efter varandra följande årgångar av Chardonnay från Avize, Cramant & Oger. Lagring på sin jästfällning: >3 år före degorgering. Dosage: ~5 g/l. Produktion: 33 000 flaskor från de plattare delarna av vingårdarna där jorden är rikare. Pris: ca 110 US$ dollars.

TASTINGNOTE ‘Fräsch som en ishavsvind. Ekig och potent med arom av päron, äpple och orientaliska kryddor. Med 2003 som bas mer ananas och kokos i en kanske lite väl expressiv stil. 33 000 flaskor från de plattare delarena av vingårdarna där jorden är rikare.’ RICHARD JUHLIN 92(93)

Standard
bortamatch, champagneyra, Cramant, Cristal, Le Mesnil, Okategoriserade, Richard Juhlin, Richard Juhlin Champagne Club, Winefinder, WineFinders vinbutik

bortamatch: champagneyra på Helsingbar …

Jag och Richard Juhlin blev ombedda att komma till Helsingborg en vårdag för att hålla en champagneprovning i den ytterst vackra baren på Helsinbar. I lokalerna från förra sekelskiftet, i det som tidigare varit en banklokal, som sedan förvandlades till bl a bibliotek och herrekiperingen Gustaf Krantz, huserar nu Helsingborgs nya nöjespalats och restaurang, Helsing.

I taxin från flygplatsen in mot ‘sundets pärla’ lyssnade jag på en vacker sång med förhoppning om att sommaren snart skall komma och ta tag om oss… Håkan Hellströms tolkning av ‘visa vid vindens ängar’

CHAMPAGNERNA

DIEBOLT-VALLOIS ‘BLANC de BLANCS’ TASTINGNOTE: ‘Gjord av fina Grand cru-druvor med stor del Epernay och Cuis i grunden och antagligen väldigt lagringsbar, men alldeles för ung och päronsmakande när den kommer ut på marknaden.’ Poäng 78(81) 317 sek

RICHARD JUHLIN OM PRODUCENTEN: Jacques Diebolt och hans familj är några av de trevligaste människor man kan möta i Champagne. Att de producerar Chardonnayviner i absolut världsklass gör ju inte direkt saken sämre. Flera producenter i byn gör oerhört njutbara champagner, men personligen tycker jag att Diebolt tillför byn ytterligare en dimension, speciellt med de viner som inte genomgått malolaktisk jäsning och som skördats från de 65-åriga stockarna i Les Pimonts eller Les Buzons. Det finns då ett tankeväckande djup som påminner om Le Mesnil, kombinerat med Cramants krämiga struktur. Tråkigt nog är efterfrågan på Diebolts viner så stor att de tvingas sälja champagnen alldeles för tidigt. Diebolt var i stort sett okända innan de blev utnämnda till 1992 års champagneproducent av tidningen Gault Millau, sedan dess slåss världens konnässörer om de sällsynta flaskorna. Jacques senaste påfund Fleur de Passion tillhör de främsta unga champagner jag provat och 61:an och 53:an är redan legendariska. Fruktansvärt nära fem stjärnor eftersom allt Diebolt gör är perfekt i sin stil. 2002 Fleur de Passion kommer att bli legendarisk.

LOUIS ROEDERER ‘BRUT PREMIER’ TASTINGNOTE: ‘Konstant lovordad standardchampagne med hög andel reservviner lagrade på stora ekfat. Fyra år i buteljen före degorgeringen, endast första pressningen. I flera år en äpplig, lagringsbar och hyfsat bra standardchampagne. I dag en Cristallik champagne med enastående finess. Helt fantastisk på magnum.’ Poäng 84(91) 319 sek

RICHARD JUHLIN OM PRODUCENTEN: Roederer fick inte sitt nuvarande namn förrän 1833, men existerade redan 1760, då kallat Dubois Père & Fils. Louis Roederer var en flitig man som lyckades sälja sin champagne på flera viktiga exportmarknader. Roederers verkliga klipp blev i likhet med Clicquot den ryska marknaden. Den ryske tsaren Alexander II ville ha en egen mer uppseendeväckande flaska att visa sina gäster. 1876 gjorde han en specialbeställning på de första genomskinliga Cristalflaskorna, som på den tiden faktiskt var gjorda helt i äkta kristall. Vinet var makalöst sött och gav Roederer vissa avyttringsproblem efter den ryska revolutionen, då man satt med obetalda räkningar och lager av söt champagne som ingen annan ville ha. Firman återhämtade sig på 1930-talet då Camille Olry-Roederer hamnade vid rodret. De pengar man fick in på försäljningen investerade hon i några exceptionella vingårdar i Aÿ, Hautvillers, Cumières, Louvois, Verzy, Verzenay, Vertus, Avize, Cramant, Chouilly och Le Mesnil. Roederer äger också flera välrespekterade vingårdar på annat håll; Roederer Estate, Ramos Pinto, Haut-Beauséjour och Château de Pez. Firman är i dag områdets finansiellt mest framgångsrika, mycket tack vare dessa vingårdar som förser Roederer med 70% av druvbehovet. I dag drivs huset av Jean-Claude Rouzaud som arbetar enligt samma principer man haft de senaste decennierna. Alla viner jäser separat by för by på små ståltankar och reservvinerna lagras på stora ekfat. Dessa sägs ge firmans speciella vaniljtouche. Jag är inte ensam om att undra över om inte vissa viner till prestigevinet Cristal lagrats i dessa fat. För det är just i Cristal man ibland kan upptäcka en nötig, oljig och vaniljsmakande fatlik karaktär. En förklaring till den kolaliknande mognadstonen kan också vara att man använder en stor del av de främsta äldre ekfatslagrade reservvinerna i dosagen. Annars använder man upp till tjugo procent ekfatslagrat reservvin i standardchampagnen Brut Premier. Roederer har inget fast recept när det gäller den malolaktiska jäsningen. Vinets personliga egenskaper får avgöra från fall till fall. Roederer är onekligen ett strålande champagnehus med en exceptionell portfölj av viner. Standardchampagnen är lysande, rosé och blanc de blancs erbjuder en hustypisk aristokratisk elegans och årgångsvinet tillhör alltid de bästa. Cristal är i dag den mest eftersökta prestigechampagnen och har kanske det mest aptitretande utseendet av alla viner världen över. Cristal Rosé är inte bara den dyraste roséchampagnen. Den är också den klart bästa. För mig är huset ett av de tre främsta i hela Champagne. Varje årgång är lysande. Köp alla Roederers 2002:or!

COLLARD-PICARD ‘BLANC de NOIRS’ TASTINGNOTE: ‘Ett fruktigt och fylligt vin på lika delar Pinot Noir och Pinot Meunier. Vinet har inte genomgått en malolaktisk jäsning och har potential till ett hyffsat långt liv i källaren. Champagnen har lagrats 3,5 år på flaska innan degorgering och sedan ytterligare sex månader hos producenten innan det släpps till marknaden.’ 305 sek

OM PRODUCENTEN: Olivier Collard är femte generationens champagnemakare och definitivt en av de stigande stjärnorna i Champagne enligt Fine Wine Magazine. Olivier brukar jorden på traditionellt vis utan några syntetiska bekämpningsmedel och är en passionerad vinbonde, men i vinifieringen är han ultramodern. Collard-Picard har den modernaste pressen i Champagne (en av tre i hela Frankrike) och kan producera must av yppersta kvalitet. I Collard Picards egna champagner använder han bara den första pressningen (Coeur de cuvee) och resterande must säljer han till bl a Billecart Salmon.

BONNAIRE ‘BLANC de BLANCS’ 2004 TASTINGNOTE: ‘Det här är ett sådant där ”ljusgröna björkmusöronsvin”. Vad menar jag med det? Jo om ni läst en gammal beskrivning av ung Clos du Mesnil så minns ni att jag ställde frågan om när björkarna är som vackrast……Jag tror ni greppade poängen. Bonnaires 04 är förvisso generande nyförlöst, men ack så vacker i sin spröda vårskrud. Under 2012 kom den smöriga mognaden.’ Poäng 90(93) 344 sek
RICHARD JUHLIN OM PRODUCENTEN: Cramants största enskilde producent hette ursprungligen Bonnaire-Bouquemont. I fyra decennier har Bonnaire försett oss med några av de krämigaste Chardonnayviner världen skådat. Sedan några år tillbaka har Jean-Louis Bonnaire flyttat ner kontor och mottagningsrum till den hypermoderna anläggningen mitt bland byns vinrankor. Han äger några av Cramants bästa lägen. Druvorna härifrån går alltid till årgångsvinet eller Cuvée Prestige. Just dessa viner hör till områdets riktiga charmörer, om man ger dem ca tio års lagring. Den malolaktiska jäsningen genomförs och vinerna får därigenom en smörig mogen karaktär redan i ungdomen, men syran är alltid mycket hög och lyfter fram vinerna till en exotisk rikedom i medelåldern och en nötig storslagen fyllighet vid full mognad. Bonnaire gör skolboks-Cramant för sensualisten. Min privata källare kryllar av Bonnaire!

BILLECART-SALMON ‘BLANC de BLANCS’ 1999 TASTINGNOTE: ‘Lite svårbedömd. Känns krafigare än tidigare årgångar. Nästan ekig och något besk i avslutningen. Samtidgt imponerande fyllighet och historien brukar visa att detta är stora viner. Superelegant på Per Se.’ Poäng 91(93) 769 sek

RICHARD JUHLIN OM PRODUCENTEN: Det är en sann glädje för varje vinentusiast att besöka det lilla välskötta huset i Mareuil-sur-Aÿ. Firman är mycket på modet just nu. De gör eleganta, sportiga viner som passar perfekt med »La nouvelle cuisine«. Firman grundades 1818 och har alltid satsat på kvalitetschampagne i en ganska lätt stil. Billecart har en mycket innovativ inställning till vinmakeriet. De är pionjärer inom kylstabilisering, vilket innebär att man sänker mustens temperatur till 5°C under två dygn, för att sedan tillsätta torkad jäst till jäsningen som sker på ståltankar under hela tre veckor. Den långsamma jäsningen möjliggörs genom att hålla tankens temperatur kring 12°C. Vinet måste sedan hettas upp till 18°C för att den malolaktiska jäsningen ska kunna genomföras. Sedan 1998 genomför vinmakaren François Domi lyckade experiment med ekfat från Louis Jadot i Bourgogne. En annan spännande nyhet är closvinet Clos Saint Hilaire. En storslagen blanc de noirs gjord från 50-åriga vinstockar i Mareüil-sur-Aÿ. Husets filosofi går ut på att undvika oxidation till varje pris. Smaken ska i största möjliga mån komma från druvan själv och inte av sekundäraromer från vinifikationen. Billecart köper in 95% av sina druvor från 23 mycket fina vingårdar. De egna druvorna utgörs av Pinot Noir från hembyn. Man har kontrakt med flera respekterade odlare från Grand cru-byarna Avize, Cramant och Le Mesnil. Husets friska, fruktiga och eleganta stil fick mig i många år att tro att Billecarts champagner borde konsumeras som unga. Storheten ligger i att de trots sin tidiga och direkta charm utvecklas på ett makalöst vackert sätt i källaren. Att det lilla huset skulle ha gjort världens genom tiderna två främsta champagner skriver jag inte under på, men jag är övertygad om att 59:an hade vunnit Millennieprovningen även med en annan jurysammansättning än vår. Helt enkelt en perfekt champagne utan några svåra aromer. Det roliga är att huset gjort flera viner som håller i stort sett samma höga klass. Passa på att köpa viner från Billecart-Salmon innan de blir lika dyra som Krug! Tyvärr har berömmelsen gjort att de årgångslösa vinerna producerats i för stora mängder och släppts för tidigt. Detta har kostat dem en värdefull stjärna trots att årgångsvinerna är precis lika bra som alltid.

Provningen avrundades med en premiär för mig nämligen MOËT & CHANDON ‘CUVÉE DOM PÉRIGNON’ 2003 TASTINGNOTE: ‘Slående lik 76:an i sin linda. Ett vin som många kommer att döma ut som kortlivat, men tro mig, här ska väntas länge. Kombinationen av kraft, tyngd och samtidigt omisskännlig smeksam elegans får mig att tänka på Mohamed Ali i sina glansdager. Koncentrationen är magisk och mineralitet och torr stringens är ledord.’ Poäng 92(96). 1 099 sek

Som melem i Richard Juhlin Champagne Club har du möjligheten att läsa de artiklar som Richard skrivit om dett champagnen största varumärke. Tills dess kanske följande lilla Karl lagerfeldt-regisserade film…   Samtliga dessa champagner finns just nu tillgängliga i WineFinders vinbutik.

Standard
Aÿ, AYALA, Bollinger, champagne & mat, Chouilly, Cramant, Cuis, Okategoriserade, pinot noir, Verzenay, WineFinders vinbutik

Sparris, Bollinger & Brasserie Bobonne … ja nu är det vår!

Jag och Julle blev inviterad av Miss K & C på en lunch för att diskutera champagne & mat av en händelse lyckades det bli fjärde året på raken som jag fick mig min sparrispremiär på just Bobonne. THX Niclas!

APÉRITIF – en flight serverades blint som start. Det visade sig vara tre blanc de blancs-champagner från Ayala.

V1 – 2005 AYALA ‘BLANC de BLANCS’ TASTINGNOTE För första gången är Cramant utbytt mot Avize i denna årgång. Fortfarande tycker jag Chouilly anför tonen, men säkert ett bra beslut i denna lite klumpiga årgång. Cramants gräddighet står årgången för och klarhet och skärpt finess komer från Avize. 83(87)

V2 – 2004 AYALA ‘BLANC de BLANCS’ TASTINGNOTE Fin gräddig elegans. Årgångens lätta penseldrag passar husstilen väl. 84(87)

V3 – 1999 AYALA ‘BLANC de BLANCS’  TASTINGNOTE Förmodligen den främsta blanc de blancs Ayala gjort sedan 1959! Nu är det visserligen så att utvecklingen av detta vin ofta ger oönskade aromer, men jag har svårt att tänka mig att detta täta och fylligt charmiga vin ska lämna utrymme för något sådant. Vinet känns helt enkelt för stabilt och tryggt för att den solida konstruktionen ska släppa till några luckor att infektera. Honungsmättad och nötig med inslag av citron och brioche. Påminner om de främsta årgångarna av Philipponnat Grand Blanc. Helt mogen och nötig 2012. 87(87)

R1 – SPARRIS, LUFTTORKAD SKINKA OCH HASELNÖTSVINAEGRETTE

Sparris – en av vårens verkliga primörer! Sparris är generellt överskattad om vinfiende. Jag känner till massor av råvaror som är betydligt svårare att koppla vin till. De flesta torra vita viner klarar av sparris i de flesta former. Jag hade möjligheten att köpa svensk vit sparris i fjol, från en odling på Österlen, som var helt sagolik. Tidsmässigt i år får vi nog räkna med början av juni och inte så konstigt med tanke på årets kalla och segdragna vår. Ett normalt år börjar skörden av svensk sparris i maj. Säsongen är ack så kort, maj-juni. Här måste jag framhålla den vita sparrisen framför den gröna. I Sverige odlas sparris av ett 30-tal odlare, framförallt grön sparris på Österlen i Skåne och på Öland. På Gotland odlas också mest grön sparris, men där finns även en liten odling av den vita. Den tyska sparristraditionen är lika stark som kräfttraditionen här hemma i Sverige.

PRIMADONNAN Den överlägset bästa vita sparrisen heter Schwetzinger Meisterschuss. Det är den dominerande sorten i Tyskland och som gjort den vita tyska sparrisen världsberömd. Det finns flera sorter av vit sparris liksom det finns olika gröna sorter. Den gröna mjukskaliga sparris vi har här hemma har en vackert djupgrön färg, ger hög avkastning och är frosttålig medan Schwetzinger Meisterschuss kräver hög värme och är frostkänslig.

V4 – BOLLINGER ‘2003 BY BOLLINGER’ Efter ett år med extrema väderförhållanden med temperaturer kring 11 minusgrader i april, hagelstormar och värmerekord reducerades skörden till ett minimum. Ghislain de Montgolfier beslutade ändå att ett speecialvin från de främsta lägena i Aÿ, Verzenay och tre små jordlotter med gamla stockar i Cuis skulle göras. För att markera att detta kanske inte är ett stort år valde man att kalla vinet By Bollinger. Hur är det då? Ja det är verkligen svårt att förutspå vart det kommer att ta vägen. För mig framstår det ändå som en mycket hustypisk champagne som ligger någonstans mellan Grande Année och en Vieilles Vignes där aromerna är tämligen klassiska ändå och den koncentrerade mjuka fruktbomsstrukturen påminner om den senare. Spännande! 87(89)

V5 – 2004 BOLLINGER ‘LA GRANDE ANNÉE ROSÉ’  7-8 % stilla rött vin av Pinot Noir från vingården La Côte aux Enfants tillsattes innan den andra jäsningen tog vid på flaska. Vinet fick mogna på sin jästfällning under minst sex år, vilket är betydligt längre än minimikraven på tre år för en årgångschampagne. Under denna process har riktiga korkar använts i flaskorna, till skillnad mot bruket av ”crown caps”. Detta anser man ger ett större skydd mot oxidation. Efter dégorgeringen som sker för hand tillsätts den mycket knappa dosagen (den vedertagna tillsatsen av socker) på 7-9 gram/liter, vilket kanske ger den torraste och kraftigaste roséchampagnen på marknaden. Före försäljning får champagnen vila minst tre månader.

TASTINGNOTE En lite bärig ung ton från det tillsatta rödvinet stör något i nuläget. I övrigt är vinet tjusigt krämigt och harmoniskt med klassisk burgundisk Pinot och rökigt nötig Bollingerunderton. 89(93)

R2 – KALVENTRÉCÔTE, FÄRSKPOTATIS OCH TRYFFELVELOUTÉ

R3 – RHUMSAVARIN, HALLON & VINKOKTA RABARNER

Sugen på lite champagne till sparrisen? Kolla in WineFinders vinbutik. 

Standard
Alsace, Bourgogne, chardonnay, Cramant, fino, Hemmamatch, Hugh Johnson, manzanilla, Michel Jamais, Montilla, muscat, Okategoriserade, Perrier-Jouët, pinot gris, pinot meunier, pinot noir, Saumur-Champigny, Sémillon, sparris

a touch of spring … vit sparris …

Efter lördagsförmiddagens fotbollsträning var det dags att fundera på vad man skulle äta … den vita sparrisen såg fin ut. Kokade upp lättsaltat vatten med lite citronsaft, några sockerbitar och en klick smör eller olja. Serverades med hollandaise och Kalixlöjrom.

SPARRIS & VIN ENLIGT SOMMELIERN? Sparris anses allmänt vara svårt att föra samman med vin, men champagne är ett lysande undantag. Sparris med hollandaisesås eller med parmesan ackompanjerad av en finstämd cuvéechampagne kan vara som att dricka våren. Undvik däremot sparris med sås som innehåller vinäger. Som vanligt är vällagrad balsamvinäger ett lysande undantag.

SPARRIS OCH VIN I LITTERATUREN

Michel Jamais, Vin, mat & dukade bord, 1996: ’Sparris sägs vara svårt att kombinera med vin, eftersom den har en lätt besk smak som kan ge bismaker, men ofta passar vit Bourgogne (eller andra inte allt för kraftiga viner av Chardonnay), En torr Muscat från Alsace, fino eller amontillado, manzanilla eller liknande viner från Montilla. Undvik dock att servera sparrisen med vinägrettesåser – gör hellre en smörsås till eller serrvera den helt enkelt med ett rört smör. Om du gör en krämig soppa av sparrisen passar flera typer av vin till. Prova med ett medelfylligt vitt vin, oavsett druvsort, eller mousserande vin’.

Hugh Johnson,  Johnsson’s Vinlexikon, 1991: ’En besvärlig smak tillsammans med vin, därför ställer vinet höga krav. Vit Bourgogne eller Chardonnay, eller korsikanskt rosévin’. I 2004 års version ändrade han sig till följande:  ’A difficult flavour for wine, being slightly bitter, so the wine needs plenty if its own. Sauvignon echoes the flavour, Sémillon beats Chardonnay, especially Australian, but Chardonnay works well with melted butter or hollandaise. Alsace Pinot Gris, even dry Muscat is good, or Jurancon Sec’.

Joanna Simon, Wine with Food, 1996: ’The powerful flavour of asparagus battles with many wines, but goes very well with a few, including those in which its distinctive flavour finds a companionable echo – namely Sauvignon Blanc wines (especially from New Zealand, Chile and the best from France’s Bergerac and CЩtes de Duras) and the cool climate Cabernet Francs of the Loire Valley (Chinon, Bourgueil, Saint-Nicolas de Bourgueil and Saumur-Champigny). Rounded but young Chardonnay (including burgundy and Chablis) is especially successful when the asparagus is served with melted butter’.

Björn Halling, Systembolaget – Mat & Dryck – en guide, 1990, 1992, rev. 1995: ’Borsdsvatten’!!!

I GLASET? nv Perrier-Jouët ’Grand Brut’ / Epernay / Champagne / Frankrike / Perrier-Jouët / NR 82654  / 349 KR /RJ  87 poäng / 35 Pinot Noir, 40 Pinot Meunier, 25 Chardonnay

Huset äger 108 hektar i sju byar, och resterande 65% av druvorna köps in från 40 olika byar. Firmans viktigaste by är Cramant, där man äger 29 hektar i de allra bästa sluttningarna. I motsats till många andra stora hus, har man förvaltat arvet väl. Vinstockarna är mycket gamla och producerar fantastiska druvor som kan dominera en hel cuvée även om andelen är liten. Den delikata husstilen är mycket beroende av dessa Chardonnaydruvor.

TASTINGNOTE: ‘Mycket mer Chardonnayarom än vad druvsammansättningen visar. Alltid en fruktig välbalanserad standardchampagne i den lättare stilen. Citrusaromerna övergår till nötighet med åldern. Mycket bra på senare tid.’

 

Standard
Avize, Cramant, FRANCK BONVILLE, Operakällaren, Richard Juhlin, Richard Juhlin Champagne Club, Verzenay, Veuve Clicquot, Vinothèque

’64 Veuve … ’66 Bonville …

Till lördagens andra rätt i menyn, Marulk med löksallad, jordärtsskockskräm och beurre blanc på champagne, serverades 1964 VEUVE
CLICQUOT ‘MILLÉSIME’ |  67PN 33CH RJP 94(94)  PRODUCENTEN Ingen champagne är så känd i Sverige som »Gula Änkan«. Huset grundades 1772 av Philippe Clicquot. Sonen François gifte sig med Nicole-Barbe Ponsardin, som tog över firman när hon vid 27 års ålder blev änka. Vid sin sida hade hon Comte Edouard Werlé och firmans Chef de caves Antoine Müller. Tillsammans med Müller utvecklade hon »remuage« som utfördes i så kallade »pupitres«. Med hjälp av Heinrich Bohne togs den ryska marknaden med storm. Under hela 1800-talet och ända fram till 1970 ansågs Clicquot tillhöra de fem bästa champagnefirmorna, en position man fortfarande är nära. Till att börja med gick man ihop med Canard-Duchêne, men är i dag en del av den mäktiga Louis Vuitton-Moët-Hennesygruppen. De 284 hektar som Clicquot äger i 22 byar räcker till cirka tre av de nära 18 miljoner flaskor man producerar årligen. De viktigaste byarna för La Grande Dame och årgångsvinet är Ambonnay, Bouzy, Avize, Cramant, Le Mesnil, Oger och Verzenay. Sedan 1962 arbetar man med moderna vinifikationsmetoder och ståltankar. Hittar man äldre välbevarade årgångar är de mycket lika Bollinger och Krug. Huset har ändå trots den nästan fabriksmässiga storleken lyckats bibehålla sin Pinotdominerade klassiska stil, där jäst, bröd och peppar är tydliga inslag. Jacques Peters, som är bror till François Peters i Le Mesnil och en minst lika begåvad vinmakare som denne, får tillskrivas äran för Clicquots höga kvalitet i dag. Den nye vinmakaren Dominique Demarville lär följa i hans fotspår. La Grande Dame är en elegant och storslagen champagne, men det kraftfullt nötigt och rökiga årgångsvinet ger oftast bäst valuta för pengarna. 1988 Rare Vintage är förmodligen marknadens just nu största fynd. Ett klassiskt hus!

Richard Juhlin ‘Tung och vinös med årgångens typiska mintchoklad-arom, samt en fet, lång eftersmak med lager av vanilj. En av årgångens fylligaste champagner. Ibland väldig vegetativ med toner av broccoli, grön paprika, tjära, dieselolja och tryffelolja.’ .

Denna medelålders skönhet ställdes mot 1966 FRANCK BONVILLE ‘VINOTHÉQUE’ magnum / 100CH RJP 94(94)  PRODUCENTEN Firman grundades 1947. Olivier Bonville gör i dag mycket rika, nötiga champagner i den engelska stilen. Faderns viner var kanske ännu kraftigare, men sonen gör viner med chablislik renhet. Personligen tycker jag att Bonville och De Souza är de enda odlarna i Avize som kommer i närheten av Selosse. Firman äger 20 hektar endast i Grand crugårdar varav 15 hektar i Avize, en liten del i Cramant och kronjuvelen, ägor med gamla stockar i Ogers branter. 1989 var de sista faten ersatta med ståltankar, men numera har Olivier börjat arbeta med ekfat från Bourgogne till sitt fina prestigevin Les Belles Voyes. Druvorna till roséchampagnen kommer från Paul Dethune i Ambonnay. Vinothèquevinerna är magiska.

Richard Juhlin ‘Oerhörd fräschör och djup salonlik elegans.’ 

Fortstättning följer ….

 

Standard
Bollinger, Bonnaire, Bonnaire-Bouquemont, champagne, champagne på glas, chardonnay, Clos du Mesnil, Cramant, Cuis, cuvée préstige, Diebolt-Vallois, Epernay, Fleur de Passion, Grande Année, Hasselbacken, La Grande Année, Le Mesnil, Nobel-bubbel, pinot noir, R.D., VEUVE FOURNY

bortamatch, hemmamatch & ‘the game of efterfest’ …

Samlade vännerna på ön för en ‘christmas battle’ på Hasselbacken (ja, jag vet var där på tredje advent också, men varför sabba ett vinnande koncept?!). Ville inte avsluta kvällen så vi bjöd in vännerna Piotr, Vanessa, MBx2, MSx2 och en drös med barn till ‘the game of efterfest’ …

I första glaset hällde jag upp årets Nobel-bubbel från Monique och Charles Fourny gör i dag läckra champagner från sina 6,5 hektar i byn Vertus. Biodynamiskt jordbruk, gamla stockar och ekfat är nyckeln till deras snabba framgång. De ekiga och ultraseriösa vinerna från Clos Notre Dame behöver tid på sig!  VEUVE FOURNY ‘GRANDE RÉSERVE’ [20PN 80CH] TASTINGNOTE ‘Ren Chardonnay med fin mineral och citrustoner. En champagne som snabbt tar slut i glaset! Riktigt komplex och koncentrerad.’ RJ 74(78)

Om den första flaskan var uppvärmning till vad som skulle komma så byttes den första mot en asmula mer elegans; DIEBOLT-VALLOIS ‘BLANC de BLANCS’ [100CH] TASTINGNOTE ‘Gjord av fina Grand cru-druvor med stor del Epernay och Cuis i grunden och antagligen väldigt lagringsbar, men alldeles för ung och päronsmakande när den kommer ut på marknaden.’ RJ 78(86)

RICHARD OM DIEBOLT-VALLOIS Jacques Diebolt och hans familj är några av de trevligaste människor man kan möta i Champagne. Att de producerar Chardonnayviner i absolut världsklass gör ju inte direkt saken sämre. Flera producenter i byn gör oerhört njutbara champagner, men personligen tycker jag att Diebolt tillför byn ytterligare en dimension, speciellt med de viner som inte genomgått malolaktisk jäsning och som skördats från de 65-åriga stockarna i Les Pimonts eller Les Buzons. Det finns då ett tankeväckande djup som påminner om Le Mesnil, kombinerat med Cramants krämiga struktur. Tråkigt nog är efterfrågan på Diebolts viner så stor att de tvingas sälja champagnen alldeles för tidigt. Diebolt var i stort sett okända innan de blev utnämnda till 1992 års champagneproducent av tidningen Gault Millau, sedan dess slåss världens konnässörer om de sällsynta flaskorna. Jacques senaste påfund Fleur de Passion tillhör de främsta unga champagner jag provat och 61:an och 53:an är redan legendariska. Fruktansvärt nära fem stjärnor eftersom allt Diebolt gör är perfekt i sin stil. 2002 Fleur de Passion kommer att bli legendarisk.

Nästa flaska kom faktiskt från samma by: Cramant. BONNAIRE ‘BLANC de BLANCS’ 2004 [100CH] TASTINGNOTE ‘Det här är ett sådant där ”ljusgröna björkmusöronsvin”. Vad menar jag med det? Jo om ni läst en gammal beskrivning av ung Clos du Mesnil så minns ni att jag ställde frågan om när björkarna är som vackrast……Jag tror ni greppade poängen. Bonnaires 04 är förvisso generande nyförlöst, men ack så vacker i sin spröda vårskrud.’ RJ 89(93)

RICHARD OM BONNAIRE Cramants största enskilde producent hette ursprungligen Bonnaire-Bouquemont. I fyra decennier har Bonnaire försett oss med några av de krämigaste Chardonnayviner världen skådat. Sedan några år tillbaka har Jean-Louis Bonnaire flyttat ner kontor och mottagningsrum till den hypermoderna anläggningen mitt bland byns vinrankor. Han äger några av Cramants bästa lägen. Druvorna härifrån går alltid till årgångsvinet eller Cuvée Prestige. Just dessa viner hör till områdets riktiga charmörer, om man ger dem ca tio års lagring. Den malolaktiska jäsningen genomförs och vinerna får därigenom en smörig mogen karaktär redan i ungdomen, men syran är alltid mycket hög och lyfter fram vinerna till en exotisk rikedom i medelåldern och en nötig storslagen fyllighet vid full mognad. Bonnaire gör skolboks-Cramant för sensualisten. Min privata källare kryllar av Bonnaire!

Let’s go out with a bang! Mer tyngd och komplexitet efterfrågades … ur magnumbutelj serverades BOLLINGER ‘GRANDE ANNÉE’ 1995 [61 PN 39CH] TASTINGNOTE ‘I samband med att jag skulle proväta en tiorättersmeny på Pontus in the Green House valde jag att ställa upp 1990 R.D. och Grande Année 1995 till alla rätterna. Det var knappast förvånade att de bägge två lyste som vackra stjärnor tillsammans med Pontus glimrande anrättningar. Till tryffelrisotton och kalvbrässen på potatisplättar à la Georges Blanc passade den mäktiga fylligheten i 90:an bättre. På egen hand och till de övriga åtta rätterna briljerade denna makalöst vackra och subtila champagne. Vinet är underbart direkt vid lanseringen med en sällan skådad citruselegant frukt av superb Chardonnay kombinerat med en Kruglik ekig komplexitet. Detta är knappast någon av de mest monumentala årgångarna Bollinger gjort, men absolut en av de mest njutbara och sofistikerade.’ RJ 95(96)

RICHARD OM GRANDE ANNÉE (’85-’96) ELLER LA GRANDE ANNÉE (’97-’02):  Bollinger gör den tyngsta och fylligaste champagnen av alla hus. Deras viner har alltid en rökig och hasselnötsdoftande komplexitet som är svårslagen. Årgångsvinet tillhör de bästa i området. Detta är vad Bollinger handlar om. Sedan årgång 1990 görs årgångsvinerna från Bollinger i en lite fruktigare mer persikodoftande stil med något mindre utpräglad rökighet och nötighet. Jag hoppas inte det är en trend att göra årgångsvinet med mer och mer Chardonnay. Det känns oerhört viktigt att champagnevärlden har kvar sin starkaste Pinotutpost!

Well, vännerna gick hem med snöflingorna virvlande kring benen i arla morgonstund … hoppas att jag hjälpte dem att finna en rätta julkänslan till slut …

Standard
'champagnenördar', Aÿ, Bouzy, champagne, Chouilly, Club des Viticulteurs de Champagne, Club Trésors de Champagne, Cramant, Cristal, Cuis, Dom Pérignon, Grand Marques, Le Mesnil-Sûr-Oger, Livets Goda, Okategoriserade, Récoltant-Manipulants, réstigecuvé, Special Club, Tours-sûr-Marne, VAZART-COUQUART 'SPÉCIAL CLUB' 2004

spécial club-provning

Vännerna ‘Matthieu’ och ‘Patricia’ är riktiga ‘champagnenördar’ med en fäbless för Special Club-producenter. Sommaren som gick tillbringades med att samla på sig en diger samling ‘clubbar’ för att sätt aihop en stor provning under hösten. Målet med sommarresan var att besöka samtliga 28 producenter men tiden räckte helt enkelt inte till. Dessvärre kunde Maestro Juhlin själv inte närvara med jag kunde givetvis inte missa detta ypperliga tillfälle!

APÉRITIF? Vi bjöds på värdparets husbubbel då vi anlände VARNER-FANNIERE ‘MILLÉSIME’ 2004 TASTINGNOTE ‘En oerhört rik essens från druvor skördade av de äldsta 60-åriga vinstockarna. Även i ett lätt och elegant år som 2004 slås man av den höga koncentrationen och intensiteten i vinet. En värme av solmogna äpplen, kryddor och smörkola väller in och fyller alla sinnen. Mycket bra.’ RJP 87(91)

Vad är då Special club? Här kommer utdrag ur min artikel i Livets Goda nr 55 i år. Spécial Club – préstigecuvéen från små odlare i Champagne.

Jag har under flera års tid sökt efter odlare i de mest intressanta byarna som förstår att tillverka vin som uttrycker jorden och mikroklimatets karaktärer på bästa sätt. Detta innebär i praktiken att dessa champagner skiljer sig rejält i smak och stil. I Champagne domineras marknaden av 289 hus, av dessa är 24 sk Grand Marques. Dessa kontrollerar ca två tredjedelar av de ca 300 miljoner flaskor som tillverkas årligen. Vad som är intressant är champagner som kommer från någon av de 2 545 små odlare som tillverkar egen unika champagne. Här kommer odlarens personlighet och konstnärliga handlag att ge en produkt, inte nödvändigtvis med storhet, men med mycket charm och personlighet.

UTMANARE TILL DE STORA Det är lätt att tro att den mest intressanta champagnen görs av de stora husen som köper in mycket druvor av olika stil och kvalitet, och att dessa blandningar alltid håller hög kvalitet. Fler och fler små odlare i Champagne har under de senaste decennierna dock valt att inte sälja sina druvor vidare till de stora husen, utan istället producera sin egen småskaliga champagne. År 1971 slog sig ett 10-tal (idag 28 stycken) små ambitiösa kvalitetsinriktade odlare samman i en förening, ”Club des Viticulteurs de Champagne” (Champagnes Vinodlarförening) för att se hur man skulle kunna utmana de större husen. Målsättningen var att med enad front visa att medlemmarnas prestigecuvéer var minst lika bra som de stora husens diton. Eftersom de små odlarnas volymer givetvis är pytte jämfört med drakarna i regionen så beslutades att flaskorna och tillika etiketterna skulle vara lätt igenkännbara oavsett producent. Kvalitetskraven sattes högt: minst tre års lagring i flaska, bara de bästa årgångarna, champagnerna skulle vara årgångsbetecknade och bara innehålla druvor från de egna odlingarna och utgöra det bästa som varje odlare kunde prestera. För att utmärka sig ytterligare skulle vinet buteljeras i en gammaldags flaska. För att kunna garantera en hög kvalité tillsattes en jury av oenologer som skulle prova vinet två gånger, först när cuvéen har blandats (vins claire), men inte tappats på flaska för den andra jäsningen, och sedan efter minst tre års lagring på flaska. Bara de cuvéer som godkänts i båda testerna får säljas som Spécial Club.

RYKTET SPRIDER SIG  Under senare delen av 1970-talet började det bli en officiell hemlighet bland kännare att man kunde hitta fantastisk kvalitet genom att leta efter ”Spécial Club” som vinerna kallades. 1999 bestämde sig medlemmarna att ta ett steg ytterligare för att lyfta fram de små odlarnas kvalitet. Man bytte namn till ”Club Trésors de Champagne”, och antog en ny etik- och kvalitetsdeklaration för föreningens medlemmar. Föreningens vinodlingskommitté tog med hjälp av specialister fram en lista med krav som alla medlemmar nu har åtagit sig att tillämpa och kommittén har ett eget inspektionsprogram där de kontrollerar efterlevnaden och utfärdar påpekanden om så behövs.

HÖJDA KVALITETSKRAV Kvalitetsdeklarationen bygger på övertygelsen om att druvan, jorden, det lokala klimatet och odlingsmetoderna ger ett unikt avtryck i vinets karaktär, och att detta är den skatt som varje odlare har att åtagit sig att förvalta och förfina. Den bygger också på att vinrankans naturliga växtcykel och ekologi måste vara basen för en långsiktig hållbar kvalitetsodling. Varje odlare måste beskriva hur han arbetar för en ständig kvalitetshöjning av druvorna, hur jorden ska bearbetas, skadeangreppsbekämpning och allt annat sker som kan påverka druvornas kvalitet eller miljön.

Kvalitetsdeklarationen ska godkännas av vinodlingskommittén och odlaren är skyldig att visa upp denna för varje kund, handlare, importör eller myndighetsperson som önskar se den. Champagne är ju sedan tidigare känt för sina rigorösa kvalitetskrav och med denna ytterligare höjda kvalitetsambition tror man sig kunna lyfta fram de små odlarnas fina hantverk och individualitet för en bredare marknad än några få invigda kännare.

HUR BESTÄMMER MAN VILKA VINER SOM INGÅR I SPÉCIAL CLUB-FLASKAN? En Spécial Club-tappning är tänkt att representera en odlares absolut bästa erbjudande till marknaden. Odlarnas Préstige-cuvée om man så vill. Varje år träffas klubbens medlemmar för att smaka varandras vins claire (det stilla basvinet) för att se om de kommer upp till kvalitetskraven. En medlem är inte skyldig att lämna in sitt vin för evaluering var år, bara när de tror att de har gjort något spektakulärt. Som exempel tillverkades det ingen Spécial Club 2003. De senaste årgångarna som lanserats är 2004, 2002, 2000, 1999 samt 1998.

När klubben har kommit överens om att basvinet är av tillräcklig kvalitet buteljerar odlaren det godkända vinet i den karaktäristiska och knubbiga Spécial Club-flaskan och genomgår den andra jäsningen. Efter minst 3 års lagring på jästfällningen, degorgeras vinet och en andra bedömning gör av klubbens medlemmar. Om klubben godkänner den färdiga produkten, kan producenten välja att etikettera vinet och sälja det direkt som en ’Special Club’ eller välja att ytterligare lagra den vidare på sin fällning och senare längre på flaska.

VAD ÄR DET SOM GÖR SPÉCIAL CLUB SÅ SPECIELL? Champagne är komplicerat. Det är utan tvekan ett av de mest komplicerade av alla viner. För det första måste vinmakaren ta itu med några av de svåraste klimatförhållanden som existerar i någon vinodlande region. Förutom att ha samma jäsningsalternativ som alla övriga producenter av stilla vin har (rostfritt stål eller fat, naturlig jäst och odlade, etc.) finns det ytterligare komplikationer i arbetet med blandningen, inte bara olika druvor och vingårdar, men blandningen av olika årgångar också. När man tar hänsyn till alla dessa faktorer, och sedan överväger situationen ytterligare förvärras det av faktumet att vinet genomgår en kontrollerad andra jäsning, en degorgerings-process, och alla beslut som utgår därifrån (hur länge är vinet i kontakt bottensatsen, dosage eller ingen dosage, socker eller koncentrerad druvmust, etc.).  Då börjar man att inse hur svårt detta område kan det vara att bemästra.

Enkelt uttryckt har Champagne fler variabler som påverkar den slutliga smaken än något annat vin. Det finns väldigt få personer som kan hävda att de behärskar hela Champagnes spektra till fullo. De personer som gör dessa viner är bland de få. Dessutom ligger det i medlemmarnas intresse att ha en mycket hög standard eftersom en enda odlares champagne representerar hela klubbens omdöme och smak. Därför tillåts inte något annat än exceptionella viner att passera genom det kvalitativa nålsögat.

Vem bestämmer när och hur mycket Dom Pérignon eller Cristal som skall tillverkas? Visst, vinmakaren har ett ord med i processen, men man måste snarare anse att beslutet även påverkas, åtminstone delvis, av ekonomiska förhållanden; tillgång och efterfrågan, marknadsundersökningar, fokusgrupper, aktieägare, vinst och förlustutfästelser. Detta, anser klubbens medlemmar, är inte rätt sätt att göra en champagne med själ. Spécial Club påverkas inte av någon av dessa faktorer. Kom ihåg, det ligger i hela klubbens intresse att vara mycket stränga med vad de tillåter att kallas Spécial Club, eftersom det berör dem alla.

SPÉCIAL CLUB: DET ENSKILDA TERROIR-UTTRYCKET I CHAMPAGNE  Spécial Club är en unik samling odlare/producenter som alla har det gemensamma målet att främja ett uttryck för terroir i regionen. Deras ansträngningar och viner resulterar i det bästa argumentet för ytterligare utforskning av särskilda terroirer i Champagne. Den fungerar som en jury av kollegor som säkerställer att varje såld Spécial Club-flaska är av exceptionell kvalitet.

I Spécial Club eller Club Trésors de Champagne som är det officiella namnet i dag, är reglerna för medlemskap enkla: man måste odla sina egen druvor. Alla medlemmar måste ha den lagliga statusen Récoltant-Manipulants (odlare som gör egen champagne. Jmf. N-M Négociant-Manipulant, champagnehus som har rätt att köpa druvor från hela regionen). Samtliga viner buteljeras i samma unika flaska, oavsett producent, men varje vinmakare får sätta sin egen etikett på flaskan. Alla vinerna smakar givetvis olika eftersom de kommer från olika byar och druvsammansättningar, men de har alla den gemensamma nämnaren att de är extraordinära.

FLASKAN Den ursprungliga flaska som valts ut av klubben var en lång, vas-liknande butel. Den användes fram till 1988 av två skäl: För det första har formen visat sig vara mindre än idealisk för långsiktig åldrande och för det andra, den var föga smickrande i jämförelse då den var allt för lik en Perrier-flaska! Sedan dess har klubben skapat en vacker flaska baserad på en gammal, traditionell design, tillsammans med en karakteristisk etikett som på något sätt både är dekorativ och diskret på samma gång. Etiketten är både en utmärkelse och en källa till förvirring: medan den binder klubbens medlemmar samman och främjar klubben som en enhetlig organisation, det händer tyvärr också på marknaden att olika Spécial Club-flaskor ofta misstas för samma vin. Större utbildning bland konsumenterna kommer förhoppningsvis att lindra detta problem, men det har varit ihållande nog genom att klubben nu gör det möjligt att etiketten tillverkas i tre olika färgtoner. Den gröna, är fortfarande den vanligaste, men ibland kanske du ser en lila eller en orange version.

En Spécial Club är avsedd att vara prestige-cuvéen från odlaren, och dess kvalitet bör återspegla den premissen. Club-viner tillverkas ofta från en odlares äldsta vinstockar och bästa vingårdslägen, och ligger oftast längre på bottensatsen än odlarens övriga årgångsviner. Även om de kommer från olika byar och är tillverkade av olika blandningar av druvsorter, tenderar Club-vinerna att dela en viss känsla av rikedom, koncentration och komplexitet. Några av klubbens odlare är bättre än andra, naturligtvis, men i allmänhet, anser jag att klubbens etikett är en indikation av exceptionell kvalitet. Vilka är då medlemmarna?

Odlarna

Paul Bara –  Bouzy

Roland Champion – Chouilly

Charlier – Montigny-sous-Châtillon

Marc Chauvet – Rilly-la-Montagne

Gaston Chiquet  –  Dizy

Forget-Chemin – Ludes-le-Coquet

Fresnet-Juillet – Verzy

Pierre Gimonnet – Cuis

Henri Goutorbe – Aÿ

Grognet – Etoges

Bernard Hatté – Verzenay

Marc Hebrart – Mareuil-sûr-Aÿ

Hervieux-Dumez – Sacy

Janisson-Baradon – Epernay

José Michel – Moussy

Vincent Joudart – Fèrebrianges

Juillet-Lallemant – Verzy

Lamiable – Tours-sûr-Marne

Larmandier Père & Fils – Cramant

J. Lasalle – Chigny-les-Roses

Launois – le Mesnil-sûr-Oger

Joseph Loriot Pagel – Festigny

Margaine – Villers Marmery

Moussé – Cuisles

Nominé-Renard – Villenard

Salmon – Chaumuzy

Rémy Massin – Ville sûr Arce

Vazart-Coquart – Chouilly

FLIGHT1

1- LARMANDIER PÈRE & FILS  ’SPÉCIAL CLUB’ 2005

Cramant | 100 000 flaskor per år | 100 chardonnay

OM PRODUCENTEN Släkten Larmandier har varit ledande vinodlare i Cramant i flera generationer. Först 1978 erhölls husstatus genom Dominique Larmandier. I dag är firman nära sammanlänkad med Gimonnet i Cuis. Huset äger 8 hektar i fem byar i Côte des Blancs. Tyvärr så satsar inte Gimonnet så hårt längre på denna pärla. OM 2005 Julle har ännu inte provat denna årgång. Provade årgångar ’75, ’82, ’88, ’89, ’90. OM 1990 ’Ett vin som förvånade mig med sin mörka utvecklade färg och oxidativa karaktär. Ska verkligen utvecklingen vara så snabb hos denna Cramantbaserade champagne? Doften är redan fylld av choklad och lakritsarom. Vinets sköna gräddighet gör att jag förlåter bristen på syra. Flaskvariation?’ RJP 84(84)

2- ROLAND CHAMPION ’SPÉCIAL CLUB’ 2005

Chouilly | 85 000 flaskor per år | 100 chardonnay

OM PRODUCENTEN Firman grundades 1951 och odlaren äger 15 hektar i Chouilly och en skvätt Pinot Noir i Verneuil som ingår i rosén. Odlarens viner är läckert smöriga och bytypiska. OM 2005 Julle har ännu inte provat denna årgång.Provade årgångar ’78, ’90, ’02. RICHARD JUHLIN Om 2002 ’ Redan en fantastiskt Cramantlik smörig bourgogneläckerbit. Intesivt oljig och fokuserad med kaprifoltoner och akaciahonung.’ RJP 87(91)

3 – VAZART-COUQUART ‘SPÉCIAL CLUB’ 2004

Chouilly | 100 000 flaskor per år | 100 chardonnay

OM PRODUCENTEN Far och son Vazart-Coquart är mycket stolta över vad de åstadkommer och firman har många anhängare. Vinmakarna är innovativa och experimentlystna med egna idéer. Familjen arrangerar regelbundet spännande provningar med samma viner från olika flaskstorlekar, sockermängder och degorgeringsdatum. Vazart-Coquart använder rikligt med gamla reservviner i sina champagner. Man har också gett ut en champagne vid namn Fois Gras (gåslever) som innehåller viner från ett tiotal äldre årgångar och borde passa perfekt till den feta delikatessen. Trots dessa berömvärda idéer är jag personligen inte imponerad av firmans champagner. Här finns alltid ett överflöd av klumpig mandelarom, och en för hög dosage, vilket de märkligt nog själva instämmer i. Här har man gjort avkall på sin egen övertygelse till förmån för en förväntad publik smak. OM 2004 Julle har ännu inte provat denna årgång. Provade årgångar ’00, ’02. RICHARD JUHLIN OM 2002 ’Inte alls speciellt söt eller utåtriktad. Kändes snarare blyg bredvid Roland Champion från samma år med mer mineral och syra.’ RJP 82(85)

4 – PIERRE GIMONNET ‘SPÉCIAL CLUB’ 2004

Cuis | 165 000 flaskor per år | 100 chardonnay

OM PRODUCENTEN När man åker genom Côte des Blancs syns Gimonnets hus alldeles intill vägen. Det är lätt att slinka in på ett spontant besök och eventuellt också en liten improviserad provning. Gimonnet äger 28 hektar Chardonnaygårdar i Cuis, Chouilly och Cramant. Samt sedan 1998 även i Oger och Vertus. Firman gör mycket välgjorda blanc de blancs till låga priser. De äger två lägen i Cramant med stockar planterade 1911! Tyvärr gillar inte Didier och Olivier Gimonnet monocruchampagner vilket betyder att deras Special Club utgår från detta Cramantvin, men att det lättas upp av syrlig och frisk Cuis. Gimonnet har en mycket medveten filosofi och de älskar ung frisk och torr champagne som genomgått malolaktisk jäsning. Lagom till millennieskiftet introducerade man sitt finaste vin Gimonnet Collection, endast på magnum förstås. Larmandier i Cramant görs av Gimonnet och några viner är identiska även om Larmandier Special Club är rikare i stilen med 100% Cramant. RICHARD JUHLIN OM 2004 ’Stringent och ändå med viss rikedom. Klar i tonerna på ett förnämt vis.’ RJP 87(91) Provade årgångar ’96,’99, ’00, ’04.

5 – LAMIABLE ‘SPÉCIAL CLUB’ 2006

Tours-sûr-Marne | 70 000 flaskor per år | 50 pinot noir 50 chardonnay

OM PRODUCENTEN Huset grundades 1950 av Pierre Lamiable och är ett av de få i Tours-sur-Marne. Endast fem procent av druvorna köps in och resterande del kommer från firmans 6 hektar stora egendom. Jag har alltid varit förtjust i Lamiables eleganta Special Club. 2002 är främsta årgången jag smakat. En alldeles lysande grand cru av yppersta klass med byns medelfylliga stil. Tours-sur-Marne har ingen stark särprägel utan ses mer som en komplementerande by i stora cuvéer. Detta vin har fina toner av rena lakan, stram kall finess och samtidigt en rik sida åt fransk äppeltarte. Lång och slank. Fullkomlig harmoni. OM 2005 Julle har ännu inte provat denna årgång. Provade årgångar ’88, ’89, ’92, ’00, ’02. RICHARD JUHLIN Om 2002 ’En alldeles lysande grand cru av yppersta klass med byns medelfylliga stil. Tours-sur-Marne har ingen stark särprägel utan ses mer som en komplementerande by i stora cuvéer. Detta vin har fina toner av rena lakan, stram kall finess och samtidigt en rik sida åt fransk äppeltarte. Lång och slank. Fullkomlig harmoni.’

6 – MOUSSÉ ‘SPÉCIAL CLUB’ 2005

Cuisles | Ca 30 000 flaskor per år | 5,5 hektar | 100 pinot meunier

En producent som Julle aldrig provat.

FLIGHT2

7 – PIERRE GIMONNET ‘SPÉCIAL CLUB’ 2002

Cuis|165 000 flaskor per år|100 chardonnay

OM PRODUCENTEN När man åker genom Côte des Blancs syns Gimonnets hus alldeles intill vägen. Det är lätt att slinka in på ett spontant besök och eventuellt också en liten improviserad provning. Gimonnet äger 28 hektar Chardonnaygårdar i Cuis, Chouilly och Cramant. Samt sedan 1998 även i Oger och Vertus. Firman gör mycket välgjorda blanc de blancs till låga priser. De äger två lägen i Cramant med stockar planterade 1911! Tyvärr gillar inte Didier och Olivier Gimonnet monocruchampagner vilket betyder att deras Special Club utgår från detta Cramantvin, men att det lättas upp av syrlig och frisk Cuis. Gimonnet har en mycket medveten filosofi och de älskar ung frisk och torr champagne som genomgått malolaktisk jäsning. Lagom till millennieskiftet introducerade man sitt finaste vin Gimonnet Collection, endast på magnum förstås. Larmandier i Cramant görs av Gimonnet och några viner är identiska även om Larmandier Special Club är rikare i stilen med 100% Cramant. RICHARD JUHLIN OM 2004 ’Stringent och ändå med viss rikedom. Klar i tonerna på ett förnämt vis.’ RJP 87(91) Provade årgångar ’96,’99, ’00, ’04.

8 – LAUNOIS ‘SPÉCIAL CLUB’ 2002

Le Mesnil-sûr-Oger 200 000 flaskor per år 100 chardonnay

OM PRODUCENTEN Firman grundlades 1872 och äger 21 hektar mestadels belägna i Le Mesnil. Bernard Launois har ett fantastiskt vinmuseum på egendomen. Få vinmakare i Champagne har en så välfylld källare med äldre årgångar som Bernard har. Ännu färre är så generösa och villiga att dela med sig som levnadskonstnären Bernard. Sedan 1970 äger han också vingårdar i Oger, Avize och Cramant. Firmans prestigevin Special Club är en blandning av Mesnil (Les Chetillons) och Cramant (Les Justices). Vinerna har en tydlig jordig gråpäronton som unga, men utvecklas fantastiskt klassiskt och ger högtidsstunder för livsnjutaren. Leta speciellt efter Special Club på magnum. RICHARD JUHLIN OM 2000 ’Jättehärlig från första dagen på marknaden med en stor yvigt äpplig och jordorienterad Launoisgrund samt en smäcker oljig drappering så typisk för clubflaskor. En av de härligaste champagnerna från det nya seklet ännu så länge.’ RJP 89(93) Provade årgångar ’75, ’76, ’78, ’79, ’81, ’82, ’85, ’86, ’88, ’90, ’94, ’95, ’96, ’99, ’00.

9 – NOMINÉ RENARD ‘SPÉCIAL CLUB’ 2002

Villevenards 100 000 flaskor per år 20 pinot noir 80 chardonnay

OM PRODUCENTEN Trots Villevenards närhet till Vertus har jag bortsett från byn och blev väckt ordentligt av den första Clubflaskan som presenterades för mig av Göran Nilsson. Odlaren förfogar över 20 hektar med alla tre druvsorterna planterade. 40% är Chardonnay, 30% vardera av de två blå sorterna. 99:an har en växel till i jämförelse med 2000. OM 2002 ’Lite godisartad men med fin personlighet och hög koncentration. Efterklang av honung. Mer exotisk och elegantare på sistone.’ RJP 84(87) Provade årgångar ’99, ’00, ’02. ’04.

10 – HENRI GOUTORBE ‘SPÉCIAL CLUB’ 2002

Aÿ 120 000 flaskor per år |66 pinot noir 34 chardonnay

OM PRODUCENTEN Henri och sonen René Goutorbe är kända för sin Aÿ rouge, men gör också mycket fin champagne. Firman tillhör de få som säljer äldre årgångar. De flesta viner har en fin rondör och har man tur kan man ana sköna toner av sommarens allra härligaste blomdofter så som jasmin och kaprifol. RICHARD JUHLIN OM 2002 ’Den främsta Goutorbe jag stött på. Vinet har en modern renhet och elegans jag saknat tidigare. Krämig och gräddig, klar och mineralfräsch. Läcker och samtidigt packad med smaker så som karl-johanssvamp, lakrits, choklad, liljeväxter, honung, plommon, äpple och den sköna Pinotgrunden av jordgubb.’ RJP 87(91) Provade årgångar ’87, ’88, ’89, ’00, ’02, ’04.

11 – PAUL BARA ‘SPÉCIAL CLUB’ 2002

Bouzy 90 000 flaskor per år 70 pinot noir 30 chardonnay

OM PRODUCENTEN Paul Bara är en legend i Champagne. Han tog över firman som tonåring för mer än 60 år sedan och kommer ihåg varenda årgång i minsta detalj. Han tillhör den sjätte generationen sedan firman grundades 1833. Många stora champagnehus har uppvaktat Bara genom åren för att försöka köpa de 30 exceptionella lägen han förfogar över i byn. Vinstockarnas snittålder ligger på 25 år men till årgångsvinerna nära 40 år. Den fjärilssamlande legenden är tillsammans med Barnaut och André Clouet den mest kvalitetsinriktade odlaren i Bouzy. Endast första pressningen används. Vinerna lagras minst fyra år i den kalla källaren och avkastningen hålls nere till minsta möjliga nivå. Trots de traditionella metoderna har Baras viner en mycket elegant fruktighet som är unik i Bouzy. Det är ofattbart att han är mest berömd för sitt rödvin, när champagnen håller världsklass. Hans 59:a utsågs till historiens främsta blanc de noirs vid Millennieprovningen 1999. Vinerna är fortfarande fantastiska och Comtesse Marie de France är vinet man som samlare bör leta efter. RICHARD JUHLIN OM 2002 ’Oj vad ungt och blommigt. Massor av syltig tropisk och godisartad frukt. Krusbärsmarmelad och smaskiga unga aromer som knappast känns seriösa i dag. Endast erfarenheten får mig att sjunga utvecklingens lov i detta fall. Så här ska de vara för att blomma ut i klassisk skönhet längre fram de märkliga Baravinerna.’ RJP 84(92)

Provade årgångar ’76, ’78, ’85, ’86, ’89, ’90, ’94, ’95, ’96, ’00, ’02.

12 – PAUL BARA ‘SPÉCIAL CLUB ROSÉ’ 2005

Bouzy 90 000 flaskor per år 100 pinot noir

RICHARD JUHLIN OM 2004 ’Oj vad jag blev förvånad när vinet var djupt rosa när jag hällde upp min clubflaska! Inte hade jag någon aning om att det fanns Special Club Rosé numera! Det är bara att gratulera. Vinet påminner mycket om den årgångslösa variandetn med något mer tyngd och mineralrik förfining. Annars känns det lika ungt och oförlöst. Frukten är vegetal med toner av rödbeta och begynnande häftiga toner av viltfågelpaté och vid luftning kommer en stor Pinotrondör.’ Provade årgångar ’04. RJP 86(92)

RESULTAT I DE TVÅ FLIGHTERNA Vi bad deltagarna rangordna sina favoriter från 1-6 i de båda flighterna. Den som fick lägst poäng blev således vinnaren i respektive flight.

FLIGHT1

1. Pierre Gimonnet – 2004 ’Spécial Club 1er Cru Brut’ 27 poäng

2. Larmandier père et fils – 2005 ’Special Club Cuis’ 34 poäng

3. Roland Champion – 2005 ’Special Club’ 42 poäng

4. Lamiable – 2006 ’Cuvée Spécial Club Grand Cru’ 45 poäng

5. Moussé – 2005 ’Special Club’ 52 poäng

6.  Vazart-Coquart – 2004 ’Blancs de Blancs Special Club Brut’ 73 poäng

FLIGHT2

1.  Paul Bara – 2002 ’Grand Cru Spécial Club’ 30 poäng

2.  Henri Goutorbe – 2002 ’Special Club’ 37 poäng

3. Launois – 2002 ’Special Club’ 39 poäng

4. Pierre Gimonnet – 2002 ’Spécial Club’ 48 poäng

5.  Nominé Renard – 2002 ’Special Club’ 52 poäng

6.  Paul Bara – 2005 ’Spécial Club Rosé’ 63 poäng

VINNARE TOTALT som sista röstning blev att rösta fram den totala vinnaren som rättvist blev  Paul Bara – 2002 ’Grand Cru Spécial Club’.

Standard
Aÿ, André Clouet, blanc de blancs, blanc de noirs, Bollinger, Célebris Blanc de Blancs, Charles Heidsieck, Cramant, cuvée, Diebolt-Vallois, Fleur de Passion, Gault Millau, Gosset, Gosset Grand Rosé Brut, Krug Clos du Mesnil, Millennieprovningen, Palmer, Reims, Renaud-Cointreau, Rilly, Ruinart, Teofile Roederer, Verzenay

PS matsalar

Fick ett uppdrag att hålla ett champagneseminarium för Ruter Dam som är ett Chefsutvecklings- och Mentorprogram för kvinnliga ledare. Gruppen, 28 deltagare, hade under dagen haft ‘runda bordssamtal’. Under kvällen skulle gruppen delas in i två grupper och laga  fyra rätter. När den ena gruppen lagar mat provar den andre champagne. Dagen utspelades i PS matsalar på Nytorgsgatan. Det var trevligt att träffa Per igen som jag jobbade med på Restaurang Leijontornet i början av 90-talet (jag, vet man börjar bli gammal…). Per hade satt ihop följande meny:

Citronhalstrade pilgrimsmusslor med blomkålscreme och tomatvinägrett och örtsallad

Sotad lättgravad röding med mandelpotatisplättar och citroncrème

Timjanstekt ungtuppbröst på risotto med Gotländska rotfrukter och svamp

Chokladbakelse med inkokta plommon och färskostglass

GLAS1 – cuvée – Amazone de Palmer Brut (nr 82267) 384 sek (importör: Carovin/Oenoforos) PRODUCENTEN Totalt 2 miljoner flaskor. Palmer & Co. är något så ovanligt som ett kooperativ i Reims. Den ursprungliga idén om ett kooperativ uppkom hos några odlare i Avize som behövde Pinotdruvor från Verzenay för att skapa en konkurrenskraftig cuvée. Detta skedde 1947, men när firman 1959 blev för stor, flyttade Palmer in i Teofile Roederers gamla källare i Reims. Jean-Claude Colson och hans högra hand Roland Priem leder ett modernt och effektivt team som har tillgång till druvor från 40 olika byar. Colsons filosofi är att kombinera traditionella metoder med vetenskapens senaste landvinningar. Firman är mycket stolt över sin 8 000 kilos-press, från vilken de endast använder cuvéen till Palmer. Vinerna är vällagrade efter sina fyra år i källaren och noggrant testade i firmans moderna laboratorium. Palmer har ett ovanligt stort lager äldre årgångar till salu, som degorgeras vid beställning. Vinerna som görs av Michel Davesne är lite för opersonliga och kliniska för min smak. Kanske skulle vinerna få mer karaktär om de inte utsattes för kylstabilisering och dubbel filtrering. På den positiva sidan är att vinerna är skönt rostade och mycket prisvärda. TILLVERKNING & LAGRING: Amazone lagras 10 år i Palmers källare innan den släpps till försäljning. Storartad champagne nu men kan sparas ytterligare minst 10 år.

TASTINGNOTE ‘En Grand cruchampagne från två årgångar med djup färg och härlig rostad doft av grovt bröd och kaffebönor. Smaken domineras av mogen Avizechardonnay med en adderad tyngd från förstklassig Pinot Noir. Stor buteljosäkerhet. Massor av korkproblem’. 3 000 000 miljoner fl/år. [45PN 51CH] RJP 85(88)

GLAS2 – blanc de blancs – Diebolt-Vallois Blanc de Blancs 2004 (nr 90163) 449 sek (importör: PrimeWine) PRODUCENTEN Jacques Diebolt och hans familj är några av de trevligaste människor jag mött i Champagne. Att de producerar Chardonnayviner i absolut världsklass gör ju inte direkt saken sämre. Flera producenter i byn gör oerhört njutbara champagner, men personligen tycker jag att Diebolt tillför byn ytterligare en dimension, speciellt med de viner som inte genomgått malolaktisk jäsning och som skördats från de 65-åriga stockarna i Les Pimonts eller Les Buzons. Det finns då ett tankeväckande djup som påminner om Le Mesnil, kombinerat med Cramants krämiga struktur. Tråkigt nog är efterfrågan på Diebolts viner så stor att de tvingas sälja champagnen alldeles för tidigt. Diebolt var i stort sett okända innan de blev utnämnda till 1992 års champagneproducent av tidningen Gault Millau, sedan dess slåss världens konnässörer om de sällsynta flaskorna. Jacques senaste påfund Fleur de Passion tillhör de främsta unga champagner jag provat och 61:an och 53:an är redan legendariska. Fruktansvärt nära fem stjärnor eftersom allt Diebolt gör är perfekt i sin stil. 2002 Fleur de Passion kommer att bli legendarisk.

TASTINGNOTE ‘Mycket ungt och oförlöst blommigt som nysläppt. Pärondominerad arom och lovande struktur.’ 70 000 fl/år. [100CH] RJP 81(89)

GLAS3 – blanc de noirs – André Clouet Silver Brut Nature (nr 83533) 289 sek (importör: Vingruppen) PRODUCENTEN Pierre och François Santz-Clouet äger 9 hektar i Bouzy och Ambonnay. Den charmige och idérike Jean-François försöker sträva mot Bollinger i fråga om stil och kvalitet. Vissa gånger lyckas han. Vinerna har på kort tid haft enormt stor framgång. De sällsynta årgångsvinerna kommer från gamla stockar alldeles intill Bollingers oympade vinstockar i Bouzy. Etiketterna är gjorda i en gammaldags stil som man antingen älskar eller hatar, vinerna däremot är det svårt att ogilla. Tyvärr har framgången gjort att Jean-Francoise överproducerar sina standardchampagner till oigenkännlighet vilket gjort att jag lyft bort en stjärna. Årgångsvinerna, Prestigecuvéen och Silver Brut är fortfarande lika lysande.

TASTINGNOTE ‘En oerhört mäktig champagne med fulsnygg etikett. De mogna reservvinerna ger tyngd och mjukhet och rundar av den totalt torra eftersmaken. Bollingerlik. Plötsligt ganska hårt fatad med sauternesfat!’ 200 000 fl/år [100PN] RJP 83(87)

GLAS4 – rosé – Gosset Grand Rosé Brut (nr 7405) 459 sek (importör: Divine) PRODUCENTEN Ruinart må vara den äldsta champagneproducerande firman, men Gosset var vinmakare av stilla viner mycket tidigare. Redan 1584 sålde Pierre Gosset sitt vin d’Aÿ som négociant. Familjen äger i dag 12 hektar i byarna Aÿ, Bouzy, Mareuil och Rilly, alla dessa är fyllda med Pinot Noir. Detta räcker endast till tjugo procent av behovet, men byarnas karaktär märks tydligt i årgångsvinerna. Gosset tillhör de verkliga traditionalisterna i området, med handetikettering och degorgering. Man använder också gamla ekfat där årgångsvinerna lagras en kortare tid, vilket endast ger en antydan till ekkaraktär. Vinerna är alltid fylliga och rika med ett stort inslag av Aÿpinot och högklassig Chardonnay. Vinmakare är den finurlige Jean-Pierre Mareignier. År 1994, efter mer än 400 år av ägarskap inom familjen, såldes Gosset till familjegruppen Renaud-Cointreau, som äger Cognac Pierre Frapin Grande Champagne. Eftersom Gosset är kända och uppskattade av initierade vinvänner världen runt, kan de öka sin internationella närvaro och samtidigt bevara sin höga kvalitet. De distinkta cuvéerna serveras på de finaste restaurangerna. Årgångsvinerna är speciellt njutbara med den utomjordiska 52:an som milstolpe. Vinet kom på tredje plats på Millennieprovningen! Ett av de allra främsta husen i Champagne. Célebris Blanc de Blancs är ett alldeles underbart vin som för tankarna till Krug Clos du Mesnil i kombination med Charles Heidsieck och förstås fina årgångar av Gosset. Man har valt att göra detta magiska vin årgångslöst med en stor del gamla reservviner och lång lagring till nästan fulländad mognad från releasen. Vinet har en mäktig volym och samtidigt ekvilibristisk finess. Söt ananas, apelsin, aprikos och honungsgrädde med nötbotten i smaken och fresia, hagtorn och mandel i doften. Mästerligt!

TASTINGNOTE ‘Stor och mäktig som alla Gossets viner. Något rustik och endimensionell med odlarlika aromer när den först hamnade på marknaden. Bouqueten förde tankarna till röda äppelskal och plommon. I dag är vinet mycket stort och harmoniskt med en rejäl skopa fräschör och elegans. I munnen är upplevelsen mycket rund och kompakt med en eftersmak av de saftigaste äpplen. Ibland lite för nydegorgerad och malotonad.’ 1 000 000 fl/år. [44PN 56CH] RJP 88(92)


Standard
2003 'Le bout du Clos', 2003 'Les Carelles', Aÿ, Ambonnay, Anselme Selosse, Avize, blanc de blancs, blanc de noirs, Bollinger Côte aux Enfant, Bollinger Vieilles Vignes, Cépage, Côte de Blancs, champagne, chardonnay, Clos des Goisses, Contrast, Cramant, dosage, Egly-Ouriet, fine wine, Jacques Selosse, jästfällning, Livets Goda, Mareuil-sûr-Aÿ., Montagne de Reims, n.v. 'La Côte Faron', Oger, Origine, pinot meunier, pinot noir, Richard Juhlin Champagne Club, Richard Julhin, roséchampagne, Selosse, Selosse ”N”, Solera, Solera-system, Terroir, Tradition, Version Initial, vingårdsbetecknad champagne

allokering av Selosse

Oktober är en månad av spänning. Man sitter likt ett barn på julafton och väntar på tilldelningen av champagner från mästaren Anselme Selosse från Avize. Sent igår kväll kom ett mejl: du har fått din årliga kvot plus lite nyheter. Förutom:

n.v. ‘VERSION INITIAL’ Selosses klassiska Brut, hette tidigare Tradition. En blandning av tre årgångar. Druvsammansättning (Cépage): tre efter varandra följande årgångar av chardonnay från Avize, Cramant & Oger. Lagring på sin jästfällning: >3 år före dégorgering. Dosage: ~5 g/l. Produktion: 33 000 flaskor från de plattare delarna av vingårdarna där jorden är rikare. Pris: ca 110 US$ dollars. TASTINGNOTE; ‘Härlig näsa; kryddor, vita blommor, torkad frukt, vita och gula frukter. Man märker dess personlighet först med sin närvaro i munnen. Materialet visar sig i en mycket mogen, men inte överdriven stil. Eken är väl integrerad. Dosagen är fortfarande något närvarande i vinet, men jag ser inte det som ett problem, eftersom den är nästan helt absorberad av champagnen. Det är en fantastisk champagne, mycket välsmakande och delikat.’ Richard Juhlin Poäng: 85(92).

n.v. ‘ROSÉ’ Druvsammansättning (Cépage): Två efter varandra kommande årgångar av chardonnay från Avize. I denna version (bas 2002-2003) används pinot noir från Egly-Ouriet. Efter 2005 kommer frukten från egna parceller i Ambonnay. Denna version är främst baserad på årgång 2002. Lagring på sin jästfällning: 5 år före dégorgering. Dosage: 0-4 g/l Produktion: ~500 lådor- 3 000 flaskorPris: ca 150 US$ dollars. TASTINGNOTE; ‘Är normalt inte speciellt imponerad då Blanc de Blancs-producener ger sig in i roséträsket!  Med bara en antydan av orangeröd färg, överskrider detta rosévin det mest i sin kategori, ett unikt vin. Jag älskar näsan med en fin mineralitet och små röda frukter. Efter att den öppnar upp sig; en touch av jod och havsvatten. Fullständigt harmonisk – som ingen annan roséchampagne från en odlare jag någonsin provat tidigare. Nästan som ett vitt vin, men med några extra lager av komplexitet, fast det hela var vackert harmoniskt. Smaken är lite mindre komplex och det behöver tid i glaset. Denna oxidativa behandling passar verkligen roséchampagne. Burgundiskt!’ Richard Juhlin Poäng: 88(92).

Fick jag tilldelning av de tre vingårdsbetecknade champagnerna: Sedan 1988 separerar Anselme en liten del av vinet från sina två bästa lägen i Avize planterade med mycket gamla stockar. P.g.a. av den extrema koncentrationen vinet får, använder Anselme 85% nya ekfat! Han kommer att släppa sex nya cuvéer från och med september 2010 till 2013, samtliga rena vingårdsviner. De kommer att från: Aÿ, Ambonnay och Mareuil-sûr-Aÿ (Selosse vingård angränsar i själva verket intill till Clos des Goisses), i Montagne de Reims och Avize, Cramant och Mesnil i Côte de Blancs.

les lieux-dits – les cru blanc de blancs

2003 ‘LES CARELLES’ Druvsammansättning (Cépage): 100 % Chardonnay från den plats som kallas Les Carelles i Le Mesnil. Tillverkas i samma andra som Substance men från en enda vingård i Le Mesnil-sûr-Oger. Denna champagne är avsed att fånga essensen av Le Mesnil-sûr-Oger. Kommer att vara baserad på Solerametoden, dock är de första flaskorna en ren årgång – 2003. Lagring på sin jästfällning: >5-6 år före dégorgering. Dosage: 0-4 g/l Produktion: Endast 840 flaskor av Anselmes första rena Mesnil. Debuterar i september 2010. Pris: ca 195 US$ dollars. Tastinnote; ‘Ett fantastiskt vin med lite aprikos, kvitten, kokta stenfrukter. En hel del mineraler, mer syrapräglad än finessrik än så länge och en champagne med en enorm densitet. Givetvis syns Selosses tydliga aromatiska särprägel. Trevliga drag av honung som avslutar smaken med en mycket komplex och balanserad eftersmak. Ett enormt imponerande vin som kommer att ta lång tid på sig att uppnå full blomstring.’ Richard Juhlin Poäng: 92(95).

les lieux-dits – les cru blanc de noirs

2003 ‘LA CÔTE FARON’ (ex-contraste) Druvsammansättning (Cépage): 100% pinot noir. Ren Aÿ-Pinot gjord på Selosses vis är ett ljuvligt recept. Kan ni tänka er en blandning av Selosse ”N” och Bollinger Vieilles Vignes så är ni nära den aromatiska och strukturella verkligheten i detta vin. Denna champagne är avsed att fånga essensen av Aÿ. Lägesnamnet i Aÿ till gamla Contrast. Läget i ligger alldeles intill Bollingers Côte aux Enfant. Nu som en minisolera med vin ned till 1995. Lagring på sin jästfällning: ~5 år före dégorgering. Dosage: ~4 g/l Produktion: ~140 lådor – 840 flaskor. Debuterar i september 2010. Pris: ca 200 US$ dollars. Tastinnote; ‘Helt galet hur vinet kan vara så mineralfriskt och blodapelsindrypande citrusmättat. Anselme förklarade den närmast ökande mineraliteten i denna normalt sett mineralfattiga årgång som ett resultat av hans obsession kring att vinstockarnas rötter måste ned extremt djupt. Han menar då att han får ett koncentrat med lägre vätskemängd som alla andra men ett saltare och mer mineralpräglat vin pga de dubbelt så långa rötterna.’  Richard Juhlin Poäng: 96(96).

2003 ‘LE BOUT DU CLOS’ 100% Pinot Noir från Ambonnay. Debuterar i september 2011. Produktion: ingen uppgift ännu, förmodligen mindre än 1 000 flaskor. Debuterar i september 2012. TASTINGNOTE; ‘Jag kan omöjligt se tillräckligt stor skillnad på detta vin och årgångstvillingen från Aÿ om man inte har dem sida vid sida. Jag drack denna sällsynta nyhet tillsammans med min älskling under en bro i en porlande fors vid floden Tarn i hjärtat av centralmassivet. Livet blir inte mycket bättre än så. Kanske vinet är en aning lättare än Faron, kanske frukten andas något mer hallon och något mindre blodapelsin och kokos, men jag ska låta det vara osagt. Däremot är det omisskännligt en Selosse Pinot av högsta klass.’ Richard Juhlin Poäng: 96(96).

OUTRO… ‘Det är verkligen svårt att förstå Selosse champagner. Mycket vinösa, inte särskilt typisk champagne. Voluminösa med oxidativ stil. Man måste spendera lite tid med det i glaset att ordentligt kunna uppskatta dem till fullo. Det är alltid svårt att sätta ord på aromerna och smakerna. Du måste ta emot dessa viner som helhet och koncentrera dig noga. Men du får alltid en dos av dess fräschör tack vare den starka mineralitet och om du gillar Selosse eller inte, så lämnar den dig aldrig oberörd. Många som kommenterar Selosses viner som; Bourgogne med bubblor, och liksom Bourgogne, gynnas hans viner av ordetnlig lagring och eller luftning innna servering och givetvis att de inte serveras för kallt.’

I slutet av provsmakning med Anselme senast, sa jag till honom: ”att jag besökte honom i hopp om att förstå lite bättre hans viner, men egentligen tror jag att jag är ännu mer förbryllad än tidigare.” Han ler och säger: ”det var precis vad jag försökte uppnå”.  Jag tar farväl av mästaren från Avize och  tack för 3 timmar som jag aldrig kommer att glömma. Speciellt midsommardansen kring ekfatet som var uppställt mitt emellan parcellerna i Avize… Vill du läsa mer om Selosse kan jag rekommendera min artikel i Livets Goda Nr50.

Standard