Aÿ, André Clouet, Billecart-Salmon., blanc de noirs, Bollinger, Clos Saint Hilaire, Cramant, Cristal, Krug, La Grande Année, Le Mesnil, Louis Roederer, Mareuil-sûr-Aÿ., Okategoriserade, Richard Juhlin, Richard Juhlin Champagne Club

boat drinks … 3 times bubbles …

Har länge letat efter ett tillfälle att få in ett citat från en av mina favoritfilmer med Andy Garcia – Things to do in Denver when you’re dead. Solen värmde nacken på ett osedvanligt behagligt sätt. Vi lämnade bryggan hemma på ön och styrde ut mot sundet mellan Lovön och Kungshatt där vi lade oss. Efter ett svalkande bad poppade vi upp första flaskan.

FÖRSTA FLASKAN? BILLECART-SALMON ‘BRUT RÉSERVE’ NV  | PN35 PM30 CH35 | Det är en sann glädje för varje vinentusiast att besöka det lilla välskötta huset i Mareuil-sur-Aÿ. Firman är mycket på modet just nu. De gör eleganta, sportiga viner som passar perfekt med »La nouvelle cuisine«. Firman grundades 1818 och har alltid satsat på kvalitetschampagne i en ganska lätt stil. Billecart har en mycket innovativ inställning till vinmakeriet. De är pionjärer inom kylstabilisering, vilket innebär att man sänker mustens temperatur till 5°C under två dygn, för att sedan tillsätta torkad jäst till jäsningen som sker på ståltankar under hela tre veckor. Den långsamma jäsningen möjliggörs genom att hålla tankens temperatur kring 12°C. Vinet måste sedan hettas upp till 18°C för att den malolaktiska jäsningen ska kunna genomföras. Sedan 1998 genomför vinmakaren François Domi lyckade experiment med ekfat från Louis Jadot i Bourgogne. En annan spännande nyhet är closvinet Clos Saint Hilaire. En storslagen blanc de noirs gjord från 50-åriga vinstockar i Mareüil-sur-Aÿ. Husets filosofi går ut på att undvika oxidation till varje pris. Smaken ska i största möjliga mån komma från druvan själv och inte av sekundäraromer från vinifikationen. Billecart köper in 95% av sina druvor från 23 mycket fina vingårdar. De egna druvorna utgörs av Pinot Noir från hembyn. Man har kontrakt med flera respekterade odlare från Grand cru-byarna Avize, Cramant och Le Mesnil. Husets friska, fruktiga och eleganta stil fick mig i många år att tro att Billecarts champagner borde konsumeras som unga. Storheten ligger i att de trots sin tidiga och direkta charm utvecklas på ett makalöst vackert sätt i källaren. Att det lilla huset skulle ha gjort världens genom tiderna två främsta champagner skriver jag inte under på, men jag är övertygad om att 59:an hade vunnit Millennieprovningen även med en annan jurysammansättning än vår. Helt enkelt en perfekt champagne utan några svåra aromer. Det roliga är att huset gjort flera viner som håller i stort sett samma höga klass. Passa på att köpa viner från Billecart-Salmon innan de blir lika dyra som Krug! Tyvärr har berömmelsen gjort att de årgångslösa vinerna producerats i för stora mängder och släppts för tidigt. Detta har kostat dem en värdefull stjärna trots att årgångsvinerna är precis lika bra som alltid.

TASTINGNOTE ‘Detta är sonen Antoine Billecarts skapelse. Jag hävdar att detta är den bästa standardchampagnen i den extremt fruktiga stilen. Doften är pigg och fräsch som en vårmorgon. Smaken är lätt och citrusfrisk med en lång, balanserad eftersmak av Granny Smith-äpplen. Krämigare, sötare och mjukare på sistone. Faktiskt en klar svacka från 2005, men magisk i stora buteljer. Jag är rädd att volymökningen satt sina spår i de årgångslösa champagnerna.’ | Richard Juhlin 75(82)Poäng.

Denna champagne finns just nu tillgänglig i WineFinders vinbutik för 328 sek, vilket är 11 sek billigare än Systembolaget.

ANDRA FLASKAN? BOLLINGER ‘LA GRANDE ANNÉE’ 2002  | PN66 CH34 | Joseph Bollinger hette tysken från Würtemberg som grundade detta anrika hus 1829. Fransmännen kallade honom för Jacques. Firmans stora arealer i de bästa Pinotbyarna köptes av hans söner Georges och Joseph. 1918 var det dags för nästa Jacques att ta över egendomen. Han blev borgmästare i Aÿ, men dog under den tyska ockupationen 47 år gammal. Den färgstarkaste personen i husets historia är hans änka Lily Bollinger, som från sin cykel höll ett vakande öga på varenda vinklase. Hennes rigorösa kvalitetssträvanden präglar fortfarande huset. I dag drivs Bollinger av Jérôme Philipon som förfogar över 144 hektar, vilket täcker 70% av druvbehovet. Dagens vinmakare är den högt skattade Mathieu Kauffmann. Förutom husets exceptionella vingårdar, använder man också kostsamma vinifikationsmetoder. Alla årgångsviner jäser på små åldrade ekfat och filtreras aldrig. Man uppmuntrar inte den malolaktiska jäsningen som antagligen ändå inträffar rätt så sent i processen. Reservvinerna lagras under svagt tryck på magnumbuteljer. Bollinger gör den tyngsta och fylligaste champagnen av alla hus. Deras viner har alltid en rökig och hasselnötsdoftande komplexitet som är svårslagen. Årgångsvinet tillhör de bästa i området, men frågan är om inte det fantastiskt sällsynta vinet Vieilles Vignes Françaises, gjort på druvor från oympade Pinotstockar, når ännu högre höjder. Samtliga viner rekommenderas varmt.

TASTINGNOTE  ‘Sedan årgång 1990 görs årgångsvinerna från Bollinger i en lite fruktigare mer persikodoftande stil med något mindre utpräglad rökighet och nötighet. Jag blev alltid mer imponerad initialt av den tidigare stilen, men det känns som skillnaderna jämnar ut sig med tiden. 2002 är väldigt fruktig och lite hal i nuläget, men jag är övertygad att fruktigheten kommer att läga sig och att vi får uppleva en djupare skönhet med tiden.’ | Richard Juhlin 93(95) Poäng.

Denna champagne kan du köpa i WineFinders vinbutik i samlarlådan ‘Richard Juhlin Champagne Clubs Prestigelåda’ för 5 370 sek.

TREDJE FLASKAN? ANDRÉ CLOUET ‘UN JOUr de 1911’ NV | PN100 | Pierre och François Santz-Clouet äger 9 hektar i Bouzy och Ambonnay. Den charmige och idérike Jean-François försöker sträva mot Bollinger i fråga om stil och kvalitet. Vissa gånger lyckas han. Vinerna har på kort tid haft enormt stor framgång. De sällsynta årgångsvinerna kommer från gamla stockar alldeles intill Bollingers oympade vinstockar i Bouzy. Etiketterna är gjorda i en gammaldags stil som man antingen älskar eller hatar, vinerna däremot är det svårt att ogilla. Tyvärr har framgången gjort att Jean-Francoise överproducerar sina standardchampagner till oigenkännlighet vilket gjort att jag lyft bort en stjärna. Årgångsvinerna, Prestigecuvéen och Silver Brut är fortfarande lika lysande.

TASTINGNOTE  ‘50% av dessa högklassiga Pinotdruvor kommer från 1996 vilket klart märks genom den härligt friska syran. 25% är från 95 och resterande 25% är från 1997. Även denna upplaga av detta sällsynta och eftersökta vin andas blommig fräschör och undviker helt den klumpighet som blanc de noirs så ofta besitter. Doften är eterisk med sprakande toner av blommor, torkade aprikoser, persika och syrliga karameller. Smaken är förvisso fyllig, men lyfts så vackert upp av syrorna att det finns en självklar dansande lätthet kring den virvlande moussen på tungan. Personligen tycker jag att detta eleganta vin påminner mycket om en högklassig champagne från Louis Roederer. Denna odlarnas egen ‘Cristal’ är lysande, lovande och värd varenda peng!’| Richard Juhlin 88(92) Poäng. Jag har bloggat om denna stora champagne tidigare. Denna champagne kan du köpa i WineFinders vinbutik i samlarlådan ‘Richard Juhlin Champagne Clubs Prestigelåda’ för 5 370 sek.

Lunchen intogs på Ålstens Marina. ‘Fönstershoppade’ husbåt nere i Pampas Marina på hemvägen. Skön musik till sjöss? Jane Birkins ‘période bleu’…

Standard
Assirtiko, Avize, champagne, Chasselas, chenin blanc, Cramant, Diebolt-Vallois, Garganega, Gault Millau, grüner veltliner, Hemmamatch, Jacques Diebolt, JACQUES SELOSSE 'VERSION INITIAL', Le Mesnil, Okategoriserade, Picolit, pinot blanc, Richard Juhlin, riesling, Schwetzinger Meisterschuss, Selosse, WineFinders vinbutik

hemmamatch – vit sparris & Selosse …

Samlade kollegorna Henri och Jean för ett arbetsmöte hemma. Efter mötet inledde vi med ett glas från magikern i Cramant, Jacques Diebolt. Vi öppnade hans DIEBOLT-VALLOIS ‘FLUER de PASSION’ 2002 TASTINGNOTE ‘Oerhört ung och blommig med en massiv ekton och stor seriositet i nuläget. Tuffa syror. Vacker rondör sommaren 2007. Senare mer rostning, ja nästan pinotlik rökighet.’ RICHARD JUHLIN 92(95)

PRODUCENTEN Jacques Diebolt och hans familj är några av de trevligaste människor jag mött i Champagne. Att de producerar Chardonnayviner i absolut världsklass gör ju inte direkt saken sämre. Flera producenter i byn gör oerhört njutbara champagner, men personligen tycker jag att Diebolt tillför byn ytterligare en dimension, speciellt med de viner som inte genomgått malolaktisk jäsning och som skördats från de 65-åriga stockarna i Les Pimonts eller Les Buzons. Det finns då ett tankeväckande djup som påminner om Le Mesnil, kombinerat med Cramants krämiga struktur. Tråkigt nog är efterfrågan på Diebolts viner så stor att de tvingas sälja champagnen alldeles för tidigt. Diebolt var i stort sett okända innan de blev utnämnda till 1992 års champagneproducent av tidningen Gault Millau, sedan dess slåss världens konnässörer om de sällsynta flaskorna. Jacques senaste påfund Fleur de Passion tillhör de främsta unga champagner jag provat och 61:an och 53:an är redan legendariska. Fruktansvärt nära fem stjärnor eftersom allt Diebolt gör är perfekt i sin stil. 2002 Fleur de Passion kommer att bli legendarisk.

Vi rörde ihop en risotto på carnaroliris, vit Gotländsk sparris och svart sommartryffel.

OM SPARRIS – en av vårens verkliga primörer!

Sparris är generellt överskattad om vinfiende. Jag känner till massor av råvaror som är betydligt svårare att koppla vin till. De flesta torra vita viner klarar av sparris i de flesta former. Jag hade möjligheten att köpa svensk vit sparris i fjol, från en odling på Österlen, som var helt sagolik. Tidsmässigt i år får vi nog räkna med början av juni och inte så konstigt med tanke på årets kalla och segdragna vår. Ett normalt år börjar skörden av svensk sparris i maj. Säsongen är ack så kort, maj-juni. Här måste jag framhålla den vita sparrisen framför den gröna. I Sverige odlas sparris av ett 30-tal odlare, framförallt grön sparris på Österlen i Skåne och på Öland. På Gotland odlas också mest grön sparris, men där finns även en liten odling av den vita. Den tyska sparristraditionen är lika stark som kräfttraditionen här hemma i Sverige.

PRIMADONNAN Den överlägset bästa vita sparrisen heter Schwetzinger Meisterschuss. Det är den dominerande sorten i Tyskland och som gjort den vita tyska sparrisen världsberömd. Det finns flera sorter av vit sparris liksom det finns olika gröna sorter. Den gröna mjukskaliga sparris vi har här hemma har en vackert djupgrön färg, ger hög avkastning och är frosttålig medan Schwetzinger Meisterschuss kräver hög värme och är frostkänslig.

FÖRVARING AV SPARRIS Sparris är en färskvara. Den bör inhandlas så
nyskördad som möjligt. Det ser man bäst på den friska snittytan och på stänglarnas spänst. Med rätt hantering klarar den högst ett par dagar i kylskåp. Linda in de otvättade stänglarna, men inte knopparna, i fuktat hushållspapper och förvara dem stående i kylskåp.

KOMBINERA VIT SPARRIS MED VIN Sparris anses allmänt vara svårt att föra samman med vin, men champagne är ett lysande undantag. Sparris med hollandaisesås eller med parmesan ackompanjerad av en finstämd cuvée-champagne kan vara som att dricka våren. Undvik däremot sparris med sås som innehåller vinäger. Som vanligt är vällagrad balsamvinäger ett lysande undantag. Sparrisens grundsmak är något besk. Beskast brukar den vita grövre vara, mildast i smaken och mjällast i konsistensen är den lillfingertjocka gröna. Vin får en metallisk, skarp smak tillsammans med denna uppskattade primör. Detta torde vara anledningen till att man i klassiskt svensk gastronomi valde att servera ett svalt mineralvatten till.

Tim Hanni (pappa till Cause and effect of food & wine in combination) har identifierat vinets ovänner på ett förträffligt sätt. Några av de mest kritiska råvarorna är vinäger, ättika, citrus, tropiska frukter, vindruvor, lingon, rå sparris, ängssyra, jordärtskocka, kronärtskocka, rabarber, salt, starka kryddor och ägg. Även här går det att med rätt tillagning, smakbrygga och vinval kringgå problemen.

Många har hört att ”man absolut inte kan dricka vin till sparris”. Men ändå dricker alla vin till och tycker att det passar bra. Det finns olika bakomliggande förklaringar till detta gamla påstående. Sparris innehåller oxalsyra, men halterna är så låga att de inte anses kunna påverka vinupplevelsen. Bitterämnena i den vita sparrisen ger ibland vinet en besk smak, men inte alltid. Natriumglutamat (monosodium-L-Glutamat) är en smakförstärkare som finns i många livsmedel, bl a i sparris, tomater, buljongtärningar, aromat(!) och mycket färdig processad mat. Denna substans gör att järnet i vinet, särskilt i det sträva röda vinet, ger metallisk bismak. Men glutamaten neutraliseras av salt, t ex i det smälta smöret eller skinkan som serveras till. Stekning tycks ha en liknande effekt. Kvar blir att till kokt vit sparris utan smör servera vatten eller öl (en favorit är veteöl med fin friskhet) liksom givetvis till sparris med vinägretter. Tack vare saltet i anrättningen kan vi lugnt dricka vin till sparrisen, men vad?

Nedan följer några regionala förslag:

TYSKLAND Den tyska sparristraditionen är lika stark som kräfttraditionen här hemma i Sverige. Under maj månad pågår sparrissäsongen för fullt. Här i Sverige har vi alltid hävdat att sparris och vin skall vara svårt att kombinera. Låt mig säga som så, att om man hyllar sparrisen i hela Centraleuropa genom att anordna sparrisfestivaler, så har jag har svårt att tänka mig att man då går på den svenska linjen och dricker mineralvatten på en festival!!! Frågar man en sparris-ätande tysk – nu, mitt i säsongen – om problemet att kombinera sparris med vin så förstår han inte frågan – ’det är ju bara att ta ett gott vin, en Riesling till exempel, så blir det gott!’ Som har världens i särklass högsta konsumtion av sparris dricker man regelmässigt vitt halbtrocken (dvs halvtorrt på gränsen till torrt) vin till kokt sparris. Riesling, Sylvaner och korsningar dem emellan är vanligast. Torr Rivaner är en sparrisfavorit bland de tyska vinerna. Riesling med viss sötma (Mosel) eller Silvaner (Franken eller Rheinhessen) och Gutedel (Baden).

FRANKRIKE Chardonnay ett vanligt vin till kokt sparris. Chardonnays sockerkaksdoft och sparrisens smörsås, t ex Hollandais, funkar mycket väl ihop. Till stekt/grillad sparris rekommenderas också Chardonnay eller lätta röda viner som Beaujolais eller Pinot Noir från Alsace. Torr Chenin Blanc (Loire), Picpoul de Pinet (Coteaux du Languedoc), Torr Muscat, Pinot Blanc eller Riesling (Alsace) är andra favoriter. Om sparrisen gratineras med parmesanost blir argumenten för Chardonnay ännu starkare.

ITALIEN Jag har serverats Garganega och Picolit som utfört jobbet väl.

SPANIEN Till sparrissoppa är en torr Fino-sherry det självklara alternativet. Eller varför inte någon av de andra ypperliga sherrytyperna Amontillado eller Manzanilla? Fatjäst Godello Fermentado en Barrica icke att förakta.

GREKLAND Assirtiko (Santorini).

ÖSTERRIKE Grüner Veltliner (Wachau).

SCHWEIZ Chasselas (från Grand Cru:n Dézaley).

Passa på att njuta av Schwetzinger Meisterschuss (den sparris som gjort den färska vita tyska sparrisen världsberömd) med brynt smör, hollandaisesås eller med hyvlad parmesanost och ett gott glas med bett i syran! En annan perfekt kombo: speciellt om sparrisen serveras på traditionellt tysk manér med skinka och hollandaise och “Kratzete” (en lokal syd-västtysk typ crêpes) är en mogen, halvtorr Riesling, speciellt en Spätlese från 80-talet eller en Auslese från 70-talet!

I GLASET TILL SPARISEN? LOUIS CARILLON ‘PULIGNY-MONTRACHET’ 2009. Louis Carillon är en av min averkliga favoriter i Puligny, ja hela Bourgogne. Detta är deras ”kommunvin” där druvorna kommer från de flacka partierna inom kommunen eller från unga stockar på premier cru lägen. Samtliga viner får jäsa direkt på små franska fat och därefter vila i ett år innan vinet transformeras över till rostfria ståltankar där de olika faten blandas. Efter sex månader buteljeras vinet. Carillon tillhör den absoluta toppen i sin hemby, tack vare perfekt skötta lägen som är några av de bästa i Puligny. Premier-Cru vinerna får se 10-20 % ny ek annars används pappas gamla fat så långt de håller. Perrièren är skarp som en kökskniv medan Champ Gains har en tyngre jordmån och är därmed ett fetare vin. TASTINGNOTE ‘Vinerna kännetecknas av en utsökt balans, komplexitet och längd. Vinet har en svagt rostad karaktär och en markerad fin syra. Ett ljuvligt vin idag, men oj vad gott det blir för den som har tålamodet att vänta …’

Denna supereleganta Puligny köper du just nu i WineFinders vinbutik för 399 sek.

AVRUNDNING Trollkarlen från Avize har snabbt blivit Champagnes kultodlare nummer ett, efter att ha blivit utsedd till Frankrikes bäste vinmakare alla kategorier år 1994 av tidningen Gault Millau. Berömmelsen till trots kostar hans sällsynta viner ingenting i jämförelse med Petrus, Romanée-Conti eller Krug Clos du Mesnil. Alla viner är magiska världsklassviner. Tack för att du finns Anselme!

JACQUES SELOSSE ‘VERSION INITIAL’ dégorgerad 3 maj’10. Selosses klassiska Brut, hette tidigare ‘Tradition’. En blandning av tre årgångar. Druvsammansättning (Cépage): tre efter varandra följande årgångar av Chardonnay från Avize, Cramant & Oger. Lagring på sin jästfällning: >3 år före degorgering. Dosage: ~5 g/l. Produktion: 33 000 flaskor från de plattare delarna av vingårdarna där jorden är rikare. Pris: ca 110 US$ dollars.

TASTINGNOTE ‘Fräsch som en ishavsvind. Ekig och potent med arom av päron, äpple och orientaliska kryddor. Med 2003 som bas mer ananas och kokos i en kanske lite väl expressiv stil. 33 000 flaskor från de plattare delarena av vingårdarna där jorden är rikare.’ RICHARD JUHLIN 92(93)

Standard
bortamatch, champagneyra, Cramant, Cristal, Le Mesnil, Okategoriserade, Richard Juhlin, Richard Juhlin Champagne Club, Winefinder, WineFinders vinbutik

bortamatch: champagneyra på Helsingbar …

Jag och Richard Juhlin blev ombedda att komma till Helsingborg en vårdag för att hålla en champagneprovning i den ytterst vackra baren på Helsinbar. I lokalerna från förra sekelskiftet, i det som tidigare varit en banklokal, som sedan förvandlades till bl a bibliotek och herrekiperingen Gustaf Krantz, huserar nu Helsingborgs nya nöjespalats och restaurang, Helsing.

I taxin från flygplatsen in mot ‘sundets pärla’ lyssnade jag på en vacker sång med förhoppning om att sommaren snart skall komma och ta tag om oss… Håkan Hellströms tolkning av ‘visa vid vindens ängar’

CHAMPAGNERNA

DIEBOLT-VALLOIS ‘BLANC de BLANCS’ TASTINGNOTE: ‘Gjord av fina Grand cru-druvor med stor del Epernay och Cuis i grunden och antagligen väldigt lagringsbar, men alldeles för ung och päronsmakande när den kommer ut på marknaden.’ Poäng 78(81) 317 sek

RICHARD JUHLIN OM PRODUCENTEN: Jacques Diebolt och hans familj är några av de trevligaste människor man kan möta i Champagne. Att de producerar Chardonnayviner i absolut världsklass gör ju inte direkt saken sämre. Flera producenter i byn gör oerhört njutbara champagner, men personligen tycker jag att Diebolt tillför byn ytterligare en dimension, speciellt med de viner som inte genomgått malolaktisk jäsning och som skördats från de 65-åriga stockarna i Les Pimonts eller Les Buzons. Det finns då ett tankeväckande djup som påminner om Le Mesnil, kombinerat med Cramants krämiga struktur. Tråkigt nog är efterfrågan på Diebolts viner så stor att de tvingas sälja champagnen alldeles för tidigt. Diebolt var i stort sett okända innan de blev utnämnda till 1992 års champagneproducent av tidningen Gault Millau, sedan dess slåss världens konnässörer om de sällsynta flaskorna. Jacques senaste påfund Fleur de Passion tillhör de främsta unga champagner jag provat och 61:an och 53:an är redan legendariska. Fruktansvärt nära fem stjärnor eftersom allt Diebolt gör är perfekt i sin stil. 2002 Fleur de Passion kommer att bli legendarisk.

LOUIS ROEDERER ‘BRUT PREMIER’ TASTINGNOTE: ‘Konstant lovordad standardchampagne med hög andel reservviner lagrade på stora ekfat. Fyra år i buteljen före degorgeringen, endast första pressningen. I flera år en äpplig, lagringsbar och hyfsat bra standardchampagne. I dag en Cristallik champagne med enastående finess. Helt fantastisk på magnum.’ Poäng 84(91) 319 sek

RICHARD JUHLIN OM PRODUCENTEN: Roederer fick inte sitt nuvarande namn förrän 1833, men existerade redan 1760, då kallat Dubois Père & Fils. Louis Roederer var en flitig man som lyckades sälja sin champagne på flera viktiga exportmarknader. Roederers verkliga klipp blev i likhet med Clicquot den ryska marknaden. Den ryske tsaren Alexander II ville ha en egen mer uppseendeväckande flaska att visa sina gäster. 1876 gjorde han en specialbeställning på de första genomskinliga Cristalflaskorna, som på den tiden faktiskt var gjorda helt i äkta kristall. Vinet var makalöst sött och gav Roederer vissa avyttringsproblem efter den ryska revolutionen, då man satt med obetalda räkningar och lager av söt champagne som ingen annan ville ha. Firman återhämtade sig på 1930-talet då Camille Olry-Roederer hamnade vid rodret. De pengar man fick in på försäljningen investerade hon i några exceptionella vingårdar i Aÿ, Hautvillers, Cumières, Louvois, Verzy, Verzenay, Vertus, Avize, Cramant, Chouilly och Le Mesnil. Roederer äger också flera välrespekterade vingårdar på annat håll; Roederer Estate, Ramos Pinto, Haut-Beauséjour och Château de Pez. Firman är i dag områdets finansiellt mest framgångsrika, mycket tack vare dessa vingårdar som förser Roederer med 70% av druvbehovet. I dag drivs huset av Jean-Claude Rouzaud som arbetar enligt samma principer man haft de senaste decennierna. Alla viner jäser separat by för by på små ståltankar och reservvinerna lagras på stora ekfat. Dessa sägs ge firmans speciella vaniljtouche. Jag är inte ensam om att undra över om inte vissa viner till prestigevinet Cristal lagrats i dessa fat. För det är just i Cristal man ibland kan upptäcka en nötig, oljig och vaniljsmakande fatlik karaktär. En förklaring till den kolaliknande mognadstonen kan också vara att man använder en stor del av de främsta äldre ekfatslagrade reservvinerna i dosagen. Annars använder man upp till tjugo procent ekfatslagrat reservvin i standardchampagnen Brut Premier. Roederer har inget fast recept när det gäller den malolaktiska jäsningen. Vinets personliga egenskaper får avgöra från fall till fall. Roederer är onekligen ett strålande champagnehus med en exceptionell portfölj av viner. Standardchampagnen är lysande, rosé och blanc de blancs erbjuder en hustypisk aristokratisk elegans och årgångsvinet tillhör alltid de bästa. Cristal är i dag den mest eftersökta prestigechampagnen och har kanske det mest aptitretande utseendet av alla viner världen över. Cristal Rosé är inte bara den dyraste roséchampagnen. Den är också den klart bästa. För mig är huset ett av de tre främsta i hela Champagne. Varje årgång är lysande. Köp alla Roederers 2002:or!

COLLARD-PICARD ‘BLANC de NOIRS’ TASTINGNOTE: ‘Ett fruktigt och fylligt vin på lika delar Pinot Noir och Pinot Meunier. Vinet har inte genomgått en malolaktisk jäsning och har potential till ett hyffsat långt liv i källaren. Champagnen har lagrats 3,5 år på flaska innan degorgering och sedan ytterligare sex månader hos producenten innan det släpps till marknaden.’ 305 sek

OM PRODUCENTEN: Olivier Collard är femte generationens champagnemakare och definitivt en av de stigande stjärnorna i Champagne enligt Fine Wine Magazine. Olivier brukar jorden på traditionellt vis utan några syntetiska bekämpningsmedel och är en passionerad vinbonde, men i vinifieringen är han ultramodern. Collard-Picard har den modernaste pressen i Champagne (en av tre i hela Frankrike) och kan producera must av yppersta kvalitet. I Collard Picards egna champagner använder han bara den första pressningen (Coeur de cuvee) och resterande must säljer han till bl a Billecart Salmon.

BONNAIRE ‘BLANC de BLANCS’ 2004 TASTINGNOTE: ‘Det här är ett sådant där ”ljusgröna björkmusöronsvin”. Vad menar jag med det? Jo om ni läst en gammal beskrivning av ung Clos du Mesnil så minns ni att jag ställde frågan om när björkarna är som vackrast……Jag tror ni greppade poängen. Bonnaires 04 är förvisso generande nyförlöst, men ack så vacker i sin spröda vårskrud. Under 2012 kom den smöriga mognaden.’ Poäng 90(93) 344 sek
RICHARD JUHLIN OM PRODUCENTEN: Cramants största enskilde producent hette ursprungligen Bonnaire-Bouquemont. I fyra decennier har Bonnaire försett oss med några av de krämigaste Chardonnayviner världen skådat. Sedan några år tillbaka har Jean-Louis Bonnaire flyttat ner kontor och mottagningsrum till den hypermoderna anläggningen mitt bland byns vinrankor. Han äger några av Cramants bästa lägen. Druvorna härifrån går alltid till årgångsvinet eller Cuvée Prestige. Just dessa viner hör till områdets riktiga charmörer, om man ger dem ca tio års lagring. Den malolaktiska jäsningen genomförs och vinerna får därigenom en smörig mogen karaktär redan i ungdomen, men syran är alltid mycket hög och lyfter fram vinerna till en exotisk rikedom i medelåldern och en nötig storslagen fyllighet vid full mognad. Bonnaire gör skolboks-Cramant för sensualisten. Min privata källare kryllar av Bonnaire!

BILLECART-SALMON ‘BLANC de BLANCS’ 1999 TASTINGNOTE: ‘Lite svårbedömd. Känns krafigare än tidigare årgångar. Nästan ekig och något besk i avslutningen. Samtidgt imponerande fyllighet och historien brukar visa att detta är stora viner. Superelegant på Per Se.’ Poäng 91(93) 769 sek

RICHARD JUHLIN OM PRODUCENTEN: Det är en sann glädje för varje vinentusiast att besöka det lilla välskötta huset i Mareuil-sur-Aÿ. Firman är mycket på modet just nu. De gör eleganta, sportiga viner som passar perfekt med »La nouvelle cuisine«. Firman grundades 1818 och har alltid satsat på kvalitetschampagne i en ganska lätt stil. Billecart har en mycket innovativ inställning till vinmakeriet. De är pionjärer inom kylstabilisering, vilket innebär att man sänker mustens temperatur till 5°C under två dygn, för att sedan tillsätta torkad jäst till jäsningen som sker på ståltankar under hela tre veckor. Den långsamma jäsningen möjliggörs genom att hålla tankens temperatur kring 12°C. Vinet måste sedan hettas upp till 18°C för att den malolaktiska jäsningen ska kunna genomföras. Sedan 1998 genomför vinmakaren François Domi lyckade experiment med ekfat från Louis Jadot i Bourgogne. En annan spännande nyhet är closvinet Clos Saint Hilaire. En storslagen blanc de noirs gjord från 50-åriga vinstockar i Mareüil-sur-Aÿ. Husets filosofi går ut på att undvika oxidation till varje pris. Smaken ska i största möjliga mån komma från druvan själv och inte av sekundäraromer från vinifikationen. Billecart köper in 95% av sina druvor från 23 mycket fina vingårdar. De egna druvorna utgörs av Pinot Noir från hembyn. Man har kontrakt med flera respekterade odlare från Grand cru-byarna Avize, Cramant och Le Mesnil. Husets friska, fruktiga och eleganta stil fick mig i många år att tro att Billecarts champagner borde konsumeras som unga. Storheten ligger i att de trots sin tidiga och direkta charm utvecklas på ett makalöst vackert sätt i källaren. Att det lilla huset skulle ha gjort världens genom tiderna två främsta champagner skriver jag inte under på, men jag är övertygad om att 59:an hade vunnit Millennieprovningen även med en annan jurysammansättning än vår. Helt enkelt en perfekt champagne utan några svåra aromer. Det roliga är att huset gjort flera viner som håller i stort sett samma höga klass. Passa på att köpa viner från Billecart-Salmon innan de blir lika dyra som Krug! Tyvärr har berömmelsen gjort att de årgångslösa vinerna producerats i för stora mängder och släppts för tidigt. Detta har kostat dem en värdefull stjärna trots att årgångsvinerna är precis lika bra som alltid.

Provningen avrundades med en premiär för mig nämligen MOËT & CHANDON ‘CUVÉE DOM PÉRIGNON’ 2003 TASTINGNOTE: ‘Slående lik 76:an i sin linda. Ett vin som många kommer att döma ut som kortlivat, men tro mig, här ska väntas länge. Kombinationen av kraft, tyngd och samtidigt omisskännlig smeksam elegans får mig att tänka på Mohamed Ali i sina glansdager. Koncentrationen är magisk och mineralitet och torr stringens är ledord.’ Poäng 92(96). 1 099 sek

Som melem i Richard Juhlin Champagne Club har du möjligheten att läsa de artiklar som Richard skrivit om dett champagnen största varumärke. Tills dess kanske följande lilla Karl lagerfeldt-regisserade film…   Samtliga dessa champagner finns just nu tillgängliga i WineFinders vinbutik.

Standard
Aÿ, AYALA, Bollinger, champagne & mat, Chouilly, Cramant, Cuis, Okategoriserade, pinot noir, Verzenay, WineFinders vinbutik

Sparris, Bollinger & Brasserie Bobonne … ja nu är det vår!

Jag och Julle blev inviterad av Miss K & C på en lunch för att diskutera champagne & mat av en händelse lyckades det bli fjärde året på raken som jag fick mig min sparrispremiär på just Bobonne. THX Niclas!

APÉRITIF – en flight serverades blint som start. Det visade sig vara tre blanc de blancs-champagner från Ayala.

V1 – 2005 AYALA ‘BLANC de BLANCS’ TASTINGNOTE För första gången är Cramant utbytt mot Avize i denna årgång. Fortfarande tycker jag Chouilly anför tonen, men säkert ett bra beslut i denna lite klumpiga årgång. Cramants gräddighet står årgången för och klarhet och skärpt finess komer från Avize. 83(87)

V2 – 2004 AYALA ‘BLANC de BLANCS’ TASTINGNOTE Fin gräddig elegans. Årgångens lätta penseldrag passar husstilen väl. 84(87)

V3 – 1999 AYALA ‘BLANC de BLANCS’  TASTINGNOTE Förmodligen den främsta blanc de blancs Ayala gjort sedan 1959! Nu är det visserligen så att utvecklingen av detta vin ofta ger oönskade aromer, men jag har svårt att tänka mig att detta täta och fylligt charmiga vin ska lämna utrymme för något sådant. Vinet känns helt enkelt för stabilt och tryggt för att den solida konstruktionen ska släppa till några luckor att infektera. Honungsmättad och nötig med inslag av citron och brioche. Påminner om de främsta årgångarna av Philipponnat Grand Blanc. Helt mogen och nötig 2012. 87(87)

R1 – SPARRIS, LUFTTORKAD SKINKA OCH HASELNÖTSVINAEGRETTE

Sparris – en av vårens verkliga primörer! Sparris är generellt överskattad om vinfiende. Jag känner till massor av råvaror som är betydligt svårare att koppla vin till. De flesta torra vita viner klarar av sparris i de flesta former. Jag hade möjligheten att köpa svensk vit sparris i fjol, från en odling på Österlen, som var helt sagolik. Tidsmässigt i år får vi nog räkna med början av juni och inte så konstigt med tanke på årets kalla och segdragna vår. Ett normalt år börjar skörden av svensk sparris i maj. Säsongen är ack så kort, maj-juni. Här måste jag framhålla den vita sparrisen framför den gröna. I Sverige odlas sparris av ett 30-tal odlare, framförallt grön sparris på Österlen i Skåne och på Öland. På Gotland odlas också mest grön sparris, men där finns även en liten odling av den vita. Den tyska sparristraditionen är lika stark som kräfttraditionen här hemma i Sverige.

PRIMADONNAN Den överlägset bästa vita sparrisen heter Schwetzinger Meisterschuss. Det är den dominerande sorten i Tyskland och som gjort den vita tyska sparrisen världsberömd. Det finns flera sorter av vit sparris liksom det finns olika gröna sorter. Den gröna mjukskaliga sparris vi har här hemma har en vackert djupgrön färg, ger hög avkastning och är frosttålig medan Schwetzinger Meisterschuss kräver hög värme och är frostkänslig.

V4 – BOLLINGER ‘2003 BY BOLLINGER’ Efter ett år med extrema väderförhållanden med temperaturer kring 11 minusgrader i april, hagelstormar och värmerekord reducerades skörden till ett minimum. Ghislain de Montgolfier beslutade ändå att ett speecialvin från de främsta lägena i Aÿ, Verzenay och tre små jordlotter med gamla stockar i Cuis skulle göras. För att markera att detta kanske inte är ett stort år valde man att kalla vinet By Bollinger. Hur är det då? Ja det är verkligen svårt att förutspå vart det kommer att ta vägen. För mig framstår det ändå som en mycket hustypisk champagne som ligger någonstans mellan Grande Année och en Vieilles Vignes där aromerna är tämligen klassiska ändå och den koncentrerade mjuka fruktbomsstrukturen påminner om den senare. Spännande! 87(89)

V5 – 2004 BOLLINGER ‘LA GRANDE ANNÉE ROSÉ’  7-8 % stilla rött vin av Pinot Noir från vingården La Côte aux Enfants tillsattes innan den andra jäsningen tog vid på flaska. Vinet fick mogna på sin jästfällning under minst sex år, vilket är betydligt längre än minimikraven på tre år för en årgångschampagne. Under denna process har riktiga korkar använts i flaskorna, till skillnad mot bruket av ”crown caps”. Detta anser man ger ett större skydd mot oxidation. Efter dégorgeringen som sker för hand tillsätts den mycket knappa dosagen (den vedertagna tillsatsen av socker) på 7-9 gram/liter, vilket kanske ger den torraste och kraftigaste roséchampagnen på marknaden. Före försäljning får champagnen vila minst tre månader.

TASTINGNOTE En lite bärig ung ton från det tillsatta rödvinet stör något i nuläget. I övrigt är vinet tjusigt krämigt och harmoniskt med klassisk burgundisk Pinot och rökigt nötig Bollingerunderton. 89(93)

R2 – KALVENTRÉCÔTE, FÄRSKPOTATIS OCH TRYFFELVELOUTÉ

R3 – RHUMSAVARIN, HALLON & VINKOKTA RABARNER

Sugen på lite champagne till sparrisen? Kolla in WineFinders vinbutik. 

Standard
Alsace, Bourgogne, chardonnay, Cramant, fino, Hemmamatch, Hugh Johnson, manzanilla, Michel Jamais, Montilla, muscat, Okategoriserade, Perrier-Jouët, pinot gris, pinot meunier, pinot noir, Saumur-Champigny, Sémillon, sparris

a touch of spring … vit sparris …

Efter lördagsförmiddagens fotbollsträning var det dags att fundera på vad man skulle äta … den vita sparrisen såg fin ut. Kokade upp lättsaltat vatten med lite citronsaft, några sockerbitar och en klick smör eller olja. Serverades med hollandaise och Kalixlöjrom.

SPARRIS & VIN ENLIGT SOMMELIERN? Sparris anses allmänt vara svårt att föra samman med vin, men champagne är ett lysande undantag. Sparris med hollandaisesås eller med parmesan ackompanjerad av en finstämd cuvéechampagne kan vara som att dricka våren. Undvik däremot sparris med sås som innehåller vinäger. Som vanligt är vällagrad balsamvinäger ett lysande undantag.

SPARRIS OCH VIN I LITTERATUREN

Michel Jamais, Vin, mat & dukade bord, 1996: ’Sparris sägs vara svårt att kombinera med vin, eftersom den har en lätt besk smak som kan ge bismaker, men ofta passar vit Bourgogne (eller andra inte allt för kraftiga viner av Chardonnay), En torr Muscat från Alsace, fino eller amontillado, manzanilla eller liknande viner från Montilla. Undvik dock att servera sparrisen med vinägrettesåser – gör hellre en smörsås till eller serrvera den helt enkelt med ett rört smör. Om du gör en krämig soppa av sparrisen passar flera typer av vin till. Prova med ett medelfylligt vitt vin, oavsett druvsort, eller mousserande vin’.

Hugh Johnson,  Johnsson’s Vinlexikon, 1991: ’En besvärlig smak tillsammans med vin, därför ställer vinet höga krav. Vit Bourgogne eller Chardonnay, eller korsikanskt rosévin’. I 2004 års version ändrade han sig till följande:  ’A difficult flavour for wine, being slightly bitter, so the wine needs plenty if its own. Sauvignon echoes the flavour, Sémillon beats Chardonnay, especially Australian, but Chardonnay works well with melted butter or hollandaise. Alsace Pinot Gris, even dry Muscat is good, or Jurancon Sec’.

Joanna Simon, Wine with Food, 1996: ’The powerful flavour of asparagus battles with many wines, but goes very well with a few, including those in which its distinctive flavour finds a companionable echo – namely Sauvignon Blanc wines (especially from New Zealand, Chile and the best from France’s Bergerac and CЩtes de Duras) and the cool climate Cabernet Francs of the Loire Valley (Chinon, Bourgueil, Saint-Nicolas de Bourgueil and Saumur-Champigny). Rounded but young Chardonnay (including burgundy and Chablis) is especially successful when the asparagus is served with melted butter’.

Björn Halling, Systembolaget – Mat & Dryck – en guide, 1990, 1992, rev. 1995: ’Borsdsvatten’!!!

I GLASET? nv Perrier-Jouët ’Grand Brut’ / Epernay / Champagne / Frankrike / Perrier-Jouët / NR 82654  / 349 KR /RJ  87 poäng / 35 Pinot Noir, 40 Pinot Meunier, 25 Chardonnay

Huset äger 108 hektar i sju byar, och resterande 65% av druvorna köps in från 40 olika byar. Firmans viktigaste by är Cramant, där man äger 29 hektar i de allra bästa sluttningarna. I motsats till många andra stora hus, har man förvaltat arvet väl. Vinstockarna är mycket gamla och producerar fantastiska druvor som kan dominera en hel cuvée även om andelen är liten. Den delikata husstilen är mycket beroende av dessa Chardonnaydruvor.

TASTINGNOTE: ‘Mycket mer Chardonnayarom än vad druvsammansättningen visar. Alltid en fruktig välbalanserad standardchampagne i den lättare stilen. Citrusaromerna övergår till nötighet med åldern. Mycket bra på senare tid.’

 

Standard
Avize, Cramant, FRANCK BONVILLE, Operakällaren, Richard Juhlin, Richard Juhlin Champagne Club, Verzenay, Veuve Clicquot, Vinothèque

’64 Veuve … ’66 Bonville …

Till lördagens andra rätt i menyn, Marulk med löksallad, jordärtsskockskräm och beurre blanc på champagne, serverades 1964 VEUVE
CLICQUOT ‘MILLÉSIME’ |  67PN 33CH RJP 94(94)  PRODUCENTEN Ingen champagne är så känd i Sverige som »Gula Änkan«. Huset grundades 1772 av Philippe Clicquot. Sonen François gifte sig med Nicole-Barbe Ponsardin, som tog över firman när hon vid 27 års ålder blev änka. Vid sin sida hade hon Comte Edouard Werlé och firmans Chef de caves Antoine Müller. Tillsammans med Müller utvecklade hon »remuage« som utfördes i så kallade »pupitres«. Med hjälp av Heinrich Bohne togs den ryska marknaden med storm. Under hela 1800-talet och ända fram till 1970 ansågs Clicquot tillhöra de fem bästa champagnefirmorna, en position man fortfarande är nära. Till att börja med gick man ihop med Canard-Duchêne, men är i dag en del av den mäktiga Louis Vuitton-Moët-Hennesygruppen. De 284 hektar som Clicquot äger i 22 byar räcker till cirka tre av de nära 18 miljoner flaskor man producerar årligen. De viktigaste byarna för La Grande Dame och årgångsvinet är Ambonnay, Bouzy, Avize, Cramant, Le Mesnil, Oger och Verzenay. Sedan 1962 arbetar man med moderna vinifikationsmetoder och ståltankar. Hittar man äldre välbevarade årgångar är de mycket lika Bollinger och Krug. Huset har ändå trots den nästan fabriksmässiga storleken lyckats bibehålla sin Pinotdominerade klassiska stil, där jäst, bröd och peppar är tydliga inslag. Jacques Peters, som är bror till François Peters i Le Mesnil och en minst lika begåvad vinmakare som denne, får tillskrivas äran för Clicquots höga kvalitet i dag. Den nye vinmakaren Dominique Demarville lär följa i hans fotspår. La Grande Dame är en elegant och storslagen champagne, men det kraftfullt nötigt och rökiga årgångsvinet ger oftast bäst valuta för pengarna. 1988 Rare Vintage är förmodligen marknadens just nu största fynd. Ett klassiskt hus!

Richard Juhlin ‘Tung och vinös med årgångens typiska mintchoklad-arom, samt en fet, lång eftersmak med lager av vanilj. En av årgångens fylligaste champagner. Ibland väldig vegetativ med toner av broccoli, grön paprika, tjära, dieselolja och tryffelolja.’ .

Denna medelålders skönhet ställdes mot 1966 FRANCK BONVILLE ‘VINOTHÉQUE’ magnum / 100CH RJP 94(94)  PRODUCENTEN Firman grundades 1947. Olivier Bonville gör i dag mycket rika, nötiga champagner i den engelska stilen. Faderns viner var kanske ännu kraftigare, men sonen gör viner med chablislik renhet. Personligen tycker jag att Bonville och De Souza är de enda odlarna i Avize som kommer i närheten av Selosse. Firman äger 20 hektar endast i Grand crugårdar varav 15 hektar i Avize, en liten del i Cramant och kronjuvelen, ägor med gamla stockar i Ogers branter. 1989 var de sista faten ersatta med ståltankar, men numera har Olivier börjat arbeta med ekfat från Bourgogne till sitt fina prestigevin Les Belles Voyes. Druvorna till roséchampagnen kommer från Paul Dethune i Ambonnay. Vinothèquevinerna är magiska.

Richard Juhlin ‘Oerhörd fräschör och djup salonlik elegans.’ 

Fortstättning följer ….

 

Standard
Bollinger, Bonnaire, Bonnaire-Bouquemont, champagne, champagne på glas, chardonnay, Clos du Mesnil, Cramant, Cuis, cuvée préstige, Diebolt-Vallois, Epernay, Fleur de Passion, Grande Année, Hasselbacken, La Grande Année, Le Mesnil, Nobel-bubbel, pinot noir, R.D., VEUVE FOURNY

bortamatch, hemmamatch & ‘the game of efterfest’ …

Samlade vännerna på ön för en ‘christmas battle’ på Hasselbacken (ja, jag vet var där på tredje advent också, men varför sabba ett vinnande koncept?!). Ville inte avsluta kvällen så vi bjöd in vännerna Piotr, Vanessa, MBx2, MSx2 och en drös med barn till ‘the game of efterfest’ …

I första glaset hällde jag upp årets Nobel-bubbel från Monique och Charles Fourny gör i dag läckra champagner från sina 6,5 hektar i byn Vertus. Biodynamiskt jordbruk, gamla stockar och ekfat är nyckeln till deras snabba framgång. De ekiga och ultraseriösa vinerna från Clos Notre Dame behöver tid på sig!  VEUVE FOURNY ‘GRANDE RÉSERVE’ [20PN 80CH] TASTINGNOTE ‘Ren Chardonnay med fin mineral och citrustoner. En champagne som snabbt tar slut i glaset! Riktigt komplex och koncentrerad.’ RJ 74(78)

Om den första flaskan var uppvärmning till vad som skulle komma så byttes den första mot en asmula mer elegans; DIEBOLT-VALLOIS ‘BLANC de BLANCS’ [100CH] TASTINGNOTE ‘Gjord av fina Grand cru-druvor med stor del Epernay och Cuis i grunden och antagligen väldigt lagringsbar, men alldeles för ung och päronsmakande när den kommer ut på marknaden.’ RJ 78(86)

RICHARD OM DIEBOLT-VALLOIS Jacques Diebolt och hans familj är några av de trevligaste människor man kan möta i Champagne. Att de producerar Chardonnayviner i absolut världsklass gör ju inte direkt saken sämre. Flera producenter i byn gör oerhört njutbara champagner, men personligen tycker jag att Diebolt tillför byn ytterligare en dimension, speciellt med de viner som inte genomgått malolaktisk jäsning och som skördats från de 65-åriga stockarna i Les Pimonts eller Les Buzons. Det finns då ett tankeväckande djup som påminner om Le Mesnil, kombinerat med Cramants krämiga struktur. Tråkigt nog är efterfrågan på Diebolts viner så stor att de tvingas sälja champagnen alldeles för tidigt. Diebolt var i stort sett okända innan de blev utnämnda till 1992 års champagneproducent av tidningen Gault Millau, sedan dess slåss världens konnässörer om de sällsynta flaskorna. Jacques senaste påfund Fleur de Passion tillhör de främsta unga champagner jag provat och 61:an och 53:an är redan legendariska. Fruktansvärt nära fem stjärnor eftersom allt Diebolt gör är perfekt i sin stil. 2002 Fleur de Passion kommer att bli legendarisk.

Nästa flaska kom faktiskt från samma by: Cramant. BONNAIRE ‘BLANC de BLANCS’ 2004 [100CH] TASTINGNOTE ‘Det här är ett sådant där ”ljusgröna björkmusöronsvin”. Vad menar jag med det? Jo om ni läst en gammal beskrivning av ung Clos du Mesnil så minns ni att jag ställde frågan om när björkarna är som vackrast……Jag tror ni greppade poängen. Bonnaires 04 är förvisso generande nyförlöst, men ack så vacker i sin spröda vårskrud.’ RJ 89(93)

RICHARD OM BONNAIRE Cramants största enskilde producent hette ursprungligen Bonnaire-Bouquemont. I fyra decennier har Bonnaire försett oss med några av de krämigaste Chardonnayviner världen skådat. Sedan några år tillbaka har Jean-Louis Bonnaire flyttat ner kontor och mottagningsrum till den hypermoderna anläggningen mitt bland byns vinrankor. Han äger några av Cramants bästa lägen. Druvorna härifrån går alltid till årgångsvinet eller Cuvée Prestige. Just dessa viner hör till områdets riktiga charmörer, om man ger dem ca tio års lagring. Den malolaktiska jäsningen genomförs och vinerna får därigenom en smörig mogen karaktär redan i ungdomen, men syran är alltid mycket hög och lyfter fram vinerna till en exotisk rikedom i medelåldern och en nötig storslagen fyllighet vid full mognad. Bonnaire gör skolboks-Cramant för sensualisten. Min privata källare kryllar av Bonnaire!

Let’s go out with a bang! Mer tyngd och komplexitet efterfrågades … ur magnumbutelj serverades BOLLINGER ‘GRANDE ANNÉE’ 1995 [61 PN 39CH] TASTINGNOTE ‘I samband med att jag skulle proväta en tiorättersmeny på Pontus in the Green House valde jag att ställa upp 1990 R.D. och Grande Année 1995 till alla rätterna. Det var knappast förvånade att de bägge två lyste som vackra stjärnor tillsammans med Pontus glimrande anrättningar. Till tryffelrisotton och kalvbrässen på potatisplättar à la Georges Blanc passade den mäktiga fylligheten i 90:an bättre. På egen hand och till de övriga åtta rätterna briljerade denna makalöst vackra och subtila champagne. Vinet är underbart direkt vid lanseringen med en sällan skådad citruselegant frukt av superb Chardonnay kombinerat med en Kruglik ekig komplexitet. Detta är knappast någon av de mest monumentala årgångarna Bollinger gjort, men absolut en av de mest njutbara och sofistikerade.’ RJ 95(96)

RICHARD OM GRANDE ANNÉE (’85-’96) ELLER LA GRANDE ANNÉE (’97-’02):  Bollinger gör den tyngsta och fylligaste champagnen av alla hus. Deras viner har alltid en rökig och hasselnötsdoftande komplexitet som är svårslagen. Årgångsvinet tillhör de bästa i området. Detta är vad Bollinger handlar om. Sedan årgång 1990 görs årgångsvinerna från Bollinger i en lite fruktigare mer persikodoftande stil med något mindre utpräglad rökighet och nötighet. Jag hoppas inte det är en trend att göra årgångsvinet med mer och mer Chardonnay. Det känns oerhört viktigt att champagnevärlden har kvar sin starkaste Pinotutpost!

Well, vännerna gick hem med snöflingorna virvlande kring benen i arla morgonstund … hoppas att jag hjälpte dem att finna en rätta julkänslan till slut …

Standard