1982 ‘DOM PÉRIGNON ŒNOTHÈQUE ROSÉ’, 1992 ‘DOM PÉRIGNON ŒNOTHÈQUE’, 2002 ‘DOM PÉRIGNON’, Benoit Gouez, Dom Pérignon, Epernay, magnum, Okategoriserade, Richard Geoffroy, Richard Juhlin

the Dom Pérignon experience … celebrating Richard Juhlin

Magnum, åh min underbara magnum! Ovanstående inledning är inte en hyllning till de senaste årens megasuccé i frysboxarna. Nä, nu skall vi prata om förpackningar. Michael Broadbent, Sotheby’s Wine Auctions legendariske ledare, lär ha uttryckt följande om butelformatet magnum: ’en magnum är perfekt för två… när en av er dricker’. Själv går jag så långt att jag kallar 75 cl-flaskan för halv-magnum…

Magnumflaskan motsvarar som bekant två vanliga flaskor. Den är vida ansedd att vara det ideala flaskformnatet för lagring av fine wines då den är stor nog att göra vinets utveckling långsammare men inte för stor för att vara svårhanterlig eller ohanterbart dyr, som större flaskformat.

I förrgår for jag ner till Epernay för att vara med och fira min gode vän Richard Juhlin på hans 50årsdag med familj och nära och kära. Dagen startade med att taxin hämtade upp 04:45 för att hinna med fakirexpressen till Paris. Efter incheckning på hotellet i Epernay så intogs lunch Brasserie La Banque på 40 rue du Général-Leclerc (bra vinlista med många odlarchampagner på glas). På efternmiddagen tog vi oss upp till Abbey d’Hauvillers, hemvist för Dom Pierre Pérignon. Själva firandet skedde på l’ORANGIERI de TRIANON på avenue de Champagne i Epernay.

DOM PERIGNON – VINVÄRLDENS STARKASTE VARUMÄRKE │Dom Pérignon, bara namnet gör att de flesta av oss spricker upp i ett njutningsfullt leende. Antingen känner vi historisk vördnad inför den gamle 1600-talsmunken från Hautvillers som så ofta utpekats som champagnens fader, eller så associerar vi till den stoltaste av alla vinetiketter och allt som hänger med i dess glamoröst glittrande kölvatten. Tänk bara på alla klassiska filmscener som förgyllts av en flaska Dom Pérignon. Själv tänker jag främst på alla Bondfilmer där jag suttit och suktats av agenter med rätt att döda, skurkar och undersköna brudar som frossat i iskyld Dom Pérignon i de mest hänförande lyxiga miljöer. De flesta champagnefantaster har sin egen favoritscen. Min är när mannen med den gyllene pistolen Scaramanga skjuter av korken på den flaska som hans dvärgväxte betjänt Nic-Nack bär fram på en bricka på en numera berömd Thailändsk strand. Den mest komiska scenen måste vara när Sean Connery serveras en 1957 Dom Pérignon, en årgång som aldrig existerat. Strålande researcharbete!

APÉRITIF à la JARDIN │2002 ‘DOM PÉRIGNON’ │magnum │55PN 45CH│93(95)poäng│TASTINGNOTE ‘Fram till slutet av sextiotalet var Dom Pérignon konstant en av de tre främsta champagnerna alla kategorier. Richard Geoffroy och Benoit Gouez är två av världens främsta vinmakare och det är förtjusande att se vilka fria händer de får att skapa individuella cuvéer inom husets ramar och stil. Det är alltid lite vanskligt att uttala sig för tvärsäkert över nydegorgerade berömdheter. Underbart smeksam och ursprungstypisk. En stor Dom Pérignon som charmerar från start, men absolut inte ska öppnas de närmaste fem åren. Silkigheten och balansen imponerar allra mest på mig tillsammans med en fluffig gräddton och snygg nötighet.’

TURBOT, AUBERGINE │1992 ‘DOM PÉRIGNON ŒNOTHÈQUE’ │magnum │40PN 60CH│93(93)poäng│TASTINGNOTE ‘Dom Pérignon Oenothèque är det senaste barnet i den celebra familjen. På initiativ av Richard Geoffroy släpper man numera ut ett begränsat antal gamla välbevarade flaskor från Moëts egen källare i olika mognadsfaser. Vinet kan vara nydegorgerat, men det är ingen regel. Det som dock garanteras är att vinerna är i bästa möjliga kondition och att de antagligen beter sig lite ungdomligare än flaskor som varit ute på marknaden en tid. Denna dyrgrip pryds numera av en lyxig svart etikett i omisskännlig stil. Jag har i flera år stött på sendegorgerade upplagor av äldre årgångar av Dom Pérignon med halv dosage och något års flaskmognad efter degorgeringen. Degorgeringsdatumet har föredömligt nog varit utmärkt på en baksidesetikett. Nu har Richard Geoffroy tröttnat på ständiga förfrågningar om dessa viner och bestämt sig för att själv kontrollera släppet av dessa viner för att de ska vara helt på topp när kunden avnjuter vinet. Etiketten är mäktig med svart botten och klassisk Dompaform. Vinerna är alltså en slags Dom Pérignon R.D. . Personligen tycker jag att Dom Pérignon med sin rostade och reduktiva stil passar betydligt bättre som sendegorgerad än Bollingers oxidativa och matiga champagner. Den autolytiskt champinjondoftande karaktären blir aldrig så påträngande i Dom Pérignon. Förföriskt god och kafferosted med silkig mjukhet och enhetlig harmonisk krämig elegans. Större och vackrare än den vanliga tappningen.’

PIGEON EN DEUX TEMPS, GIROLLES │1982 ‘DOM PÉRIGNON ŒNOTHÈQUE ROSÉ’ │magnum │40PN 60CH│93(93)poäng│TASTINGNOTE ‘Allra mest njutbara är de oförglömliga Oenothèquevinerna. Det låter snobbigt, men både årgångsvinet och Dom Pérignon borde alltid konsumeras på magnum under Oenothèqueetikett eller som Grand Vintage Collection för att ge vinerna full rättvisa. D.P.R. är alltid fasansfullt dyr och knappast prisvärd. 82:an har en orange färg, en elegant fruktig doft samt en kraftfull smak av apelsinkola, som lämnar ett ganska bestämt intryck på tungan. Lätt svampig Pinotrökighet med lagring. Moët & Chandon har här lyckats med konststycket att göra ett vin med mäktig Pinotdoft och samtidigt har vinet en smörig elegant textur av Chardonnay. En av de bästa roséchampagner jag provat.Vad ska man säga? Vissa årgångar av denna dyrgrip är helt enkelt fantastiska.’

GRUYÈRE de garde de «MR BERNARD ANONY»│1962 MOËT & CHANDON ‘VINTAGE’ │magnum │45PN 55CH│93(93)poäng│TASTINGNOTE ‘Sista året med ekfat till årgångsvinet. Man märker direkt en helt annan koncentration och komplexitet i vinet. Nästan artificiell päronsodafärg och extremt livlig mousse. Stor exotisk doft av svett, ostar, hav, rök och läder. Meursaultlik smak med lång eftersmak av ek och nötter. Fortfarande jätteskön och läckert Moëtigt rostad! Betydligt yngre än Dom Pérignon från samma år.’   

Som avslutning på kvällen kanske vi skulle ta och beställa lite room service…. 

Standard
Belle Epogue Blanc de Blancs, Belle Epoque, Belle Epoque floral edition, Belle Epoque Rosé, champagne, Cristal, Emile Gallé, Epernay, Fleur de Champagne, liège et agrafe, liqueur de tirage, Mailly, Maison Belle Epoque, Moët & Chandon, Okategoriserade, Perrier-Jouët

Belle Epoque floral edition …

Hur många gånger har man inte sett den anemonprydda flaskan i en Hollywoodproduktion? Av alla vackert utformade champagneflaskor är Belle Epoque den mest kända tillsammans med den karaktäristiska Dom Pérignon, den bowlingkägleformade samt den transparanta Cristal. Så pass mycket att ’Fleur de Champagne’ eller ’champagnen i den blommiga flaskan’ har nått ikonstatus runt om i världen. Elegantare cuvéechampagne finns inte! De första gångerna jag provade Belle Epoque tyckte jag att flaskan var vackrare än innehållet. Numer vet jag bättre!

Det är väl ingen hemlighet att jag har en fäbless för Perrier-Jouëts ‘Belle Epoque’. Tjöt av glädje då jag såg att man släpper en ‘Limited Edition’, där den nya designen är gjord av den japanska blomkonstnären Makoto Azuma. Man lanserar den med årgången 2004.

2004 BELLE EPOQUE FLORAL EDITION  │ PN46 4PM 50CH  │ TASTINGNOTE; ’En väldigt charmig ung champagne. Finns en massa smäktande solig drickglädje direkt med vaniljartad silkig mjukhet och okomplicerad njutning. Vaniljdrömmarna styr för tillfället även om tiden kommer att ge djup och seriositet.’ RJP 90 (93)

1811  │ Perrier-Jouët grundades 1811 av Pierre-Nicolas-Marie Perrier. Han lade till namnet Jouët, hans fru Rose Adélaïdes namn som ogift, för att ge huset sitt nuvarande namn. De etablerade sig i staden Epernay, och började bygga sitt varumärke och utforska utländska marknader som så många andra champagnehus gjorde under denna expansiva tid. Redan 1815 exporterar man sitt vin till England, och inom några år har de lagt USA till listan över exportdestinationer. Sådan framgång ledde givetvis till en större efterfrågan på deras viner, och familjen förvärvade snart eller planterade nya vingårdar i Aÿ, Avize, Cramant, Mailly och på andra håll i regionen. Många av vingårdarna var planterade med Chardonnay, vilket ger den delikata elegans som är signumet för Perrier-Jouëts stil. En stil som sägs ha varit uppmuntrad av Pierre-Nicolas-Marie, och ett drag som fortfarande finns i Perrier-Jouëts samtliga champagner än idag.

UTVECKLARE AV DEN TORRA STILEN  │  Med denna flygande start var det nästa generation, i form av Charles Perrier som efterträdde sin far, som gjorde mest för att bygga upp familjeföretagets rykte. Under Charles ledning blev firman mycket framgångsrik. Tack vare Charles fann Perrier-Jouëts champagner snart sin väg till borden vid flera av de europeiska hoven, och exporten ökade stadigt. Utbudet utökas, och Perrier-Jouët blev 1854 det första huset att släppa en helt torr champagne, Brut. En stil som vi därefter vet imiterades i hela regionen. Vid denna tidpunkt var champagnerna påtagligt söta, och genom denna åtgärd var Charles Perrier i huvudsak skaparen av Brut-beteckningen som idag är den dominerande stilen. Champagnen var vid denna tid uteslutande söt. Detta gör att vi kan definitivt konstatera att under denna tid var kaviar och champagne-klassikern byggd på erkänd harmoni av sött och salt, likt kombinationen Roquefort och Sauternes. Jag är säker på att jag framöver kommer att få tillfälle att skriva en krönika om ’ett av de största gastronomiska missfostren’ – torr champagne och svart kaviar. Storheten hos torr champagne ser vi för första gången då de första årgångschampagnerna ser dagens ljus; årgångar som 1842, 1846 och 1857 är gastronomisk historia – de var så pass storslagna och berusande i sig själva att de enbart behövde en liten dosage (När la cuvée är blandad tillsätter man en lösning på vin, lite rörsocker och jäst – liqueur de tirage). Mängden rörsocker som tillsätts är 22 till 24 g/liter för att ge 5 till 6 atmosfärers tryck i buteljen och ökar alkoholhalten med 1,3-1,5 volymprocent. Vinet fylls på flaskor som förses med kronkapsyl, för prestigeviner förses ofta flaskorna med en liège et agrafe/kork med metallbrygga och får ligga sur lattes i champagnehusens svala källare nere i kritbrotten. 1856 tillverkade huset Moët & Chandon viner benämnda dry och sec för den brittiska marknaden eftersom man noterat den engelska tendensen att servera väldigt sval champagne till måltiden. Det slutgiltiga genomslaget för vinstilen i fråga om söthetsgrad var då vinmakaren Victor Lambert på huset Rottery 1874, med ideologiskt ledarskap och stöd av Madame Pommery gjorde den första vintage brut. Charles Perrier innovationer slutade dock inte där. Charles var också en tidig förespråkare av årgångschampagne (single vintage Champagne), liksom större transparens i etiketteringen, Ibland med namnen på byarna på etiketterna, en praxis som än idag fortfarande är sällsynta i regionen. Sådant engagemang medförde naturligtvis stor belöning och erkännande. Under senare hälften av 1800-talet konsumerades Perrier-Jouëts champagner vid drottning Victorias hov samt av Napoleon III. Sådan framgång säkrade företagets framtid, och finansierade byggandet av ett vackert slott på 26 Avenue de Champagne i Epernay, en strålande byggnad som fortfarande är Perrier-Jouëts huvudkontor till denna dag. (Mer om Maison Belle Epoque längre fram.)

ÄGARSTRUKTUR  │ Eftersom det inte fanns någon naturlig arvinge efter Charles Perrier och därmed någon som tog kontrollen över Perrier-Jouët lämnades firmans ansvar över, med Charles välsignelse, till brorsonen Henri Gallice, och senare till Louis Budin (1918), Henris ingifte svåger. Efter trettiotalet år efterträddes denne av sin son, Michel Budin. Det skulle visa sig att Michel Budin skulle bli den sista i familjen i att behålla fullständig kontroll över champagnehuset. Eftersom Perrier-Jouët vid denna tid blev föremål för investeringar utifrån och även fullständigt övertagande. Vilket är samma scenario som med många andra av de stora champagnehusen. 1959 tog Mumm-gruppen kontroll, även om Michel Budin stannade kvar i företaget. Det var han som hade uppsikt över det stora tillägget till utbudet i portföljen som produceras av Perrier-Jouët; prestigecuvéen La Belle Epoque, känd som Fleur de Champagne i USA. Därefter köptes huset av Seagram-gruppen, och historien om övertagande fortsatte under hela nittonhundra- och tjugohundratalen. De nuvarande ägarna är Pernod Ricard, som avslutade ett lyckat övertagande 2005 då man tog över från den tidigare ägaren Allied Domecq-koncernen. Då huset ägdes av Allied Domecq, rev man oroande nog upp stora delar av husets fina gamla stockar i Cramant direkt vid övertagandet. Jean-Marie Barillere är dagens president och Hervé Deschamps vinmakare. I dag är firman under Pernod-Ricards kvalitetsinriktade och hårt satsande ledning.

DEN DELIKATA HUSSTILEN  │ Från husets tidigaste dagar har man producerat champagne enligt vad man själva kallar ’a limited edition approach’. Som riktiga hantverkare har husets sju chefs de caves genom två århundraden lämnat över den ’tysta kunskapen’ från far till son. Belle Epoque har blivit en jättesuccé överallt, speciellt amerikanerna har fallit för den blomsterprydda flaskan. Huset äger 108 hektar i sju byar, och resterande 65 procent av druvorna köps in från 40 olika byar. Firmans viktigaste by är Cramant, där man äger 29 hektar i de allra bästa sluttningarna. I motsats till många andra stora hus, har man förvaltat arvet väl. Vinstockarna är mycket gamla och producerar fantastiska druvor som kan dominera en hel cuvée även om andelen är liten. Den delikata husstilen är mycket beroende av dessa Chardonnaydruvor. Årgångsvinet är en rostad klassiker och Belle Epoquevinerna är en stor glädjekälla för den romantiske vinälskaren. Belle Epoquen är oftast något svag i doften i sin ungdom, men mycket tät och sammanhållet fokuserad. Frukten är imponerande söt och årgångsstilen är oefterhärmlig i sin krämighet. Den relativt nya Belle Epogue Blanc de Blancs (debut 1993) är ljuvligt mjuk och smeksam med en kolossal simmig intensitet av söta grundtoner som samtidigt lyfts upp av citron och saftighet. Sensuell och fascinerade. Vinothèquevinerna är de flaskor som legat orörda och normaldegorgerade i husets kalla källare fram till öppnandet. Självklart håller dessa viner en ännu högre nivå än de flaskor man kan hitta ute på marknaden. Fram tills i år var världens dyraste flaska champagne en Belle Epoque (i ett set om 12 st) som såldes för $50 000 us-dollars. Numer innehas rekordet av en av de numer famösa “vrakchampagnerna” som hittades på Ålandshav sommaren 2010 och som såldes av Acker Merrall & Condit för €24 000 och €30 000 euros (auktionsdatum 110603). Ett rysk-franskt par som bor i Singapore köpte de två första flaskorna som auktionerades ut.

FÖDELSEN AV EN IKON  │ Michel Budin, som drev firman fram till slutet av åttiotalet, var en stor beundrare av Art Noveau och öppnade ett Belle Epoque-museum 1990, tjugotalet år efter att de lanserade prestigechampagnen med samma namn.

FLASKAN?  │ De vackra anemonerna i Art Nouveau-stil målades ursprungligen av Emile Gallé 1902, men kom inte att pryda några flaskor förrän 1964 då de lanserades till Duke Ellingtons 70-årsdag 1969.

FORMGIVAREN  │ Émile Gallé, född 8 maj 1846 i Nancy, död 23 september 1904, var en fransk glaskonstnär som gestaltade stilen jugend under slutet av 1890-talet och framåt. Gallé var en av glaskonstens stora förnyare och blev berömd framför allt för sina överfångsglas med naturalistiska växtmotiv i jugendstil. Gallé växte upp i sin mors hemstad Nancy, en stad i norra Frankrike välkänd för sin glastillverkning. Hans far som var en driven entreprenör utvidgade sin frus rörelse, spegeltillverkning. Man kom även att tillverka glas och serviser. Man utökade verksamheten med ett krukmakeri, man la till heraldiska motiv till servisgodset, samt introducerade emaljmåleri på glas. Trots familjeföretagen så fick Gallé en traditionell fransk akademisk utbildning. Han hade fallenhet för filosofi, latin och fransk litteratur. Detta tros ha lagt grund för hans intresse för vetenskap och litteratur, som han senare hade nytta av i sitt konstnärskap.

KURIOSA  │ 1985 Belle Epoque Rosé röstades fram som tidernas främsta rosé vid Richard Juhlins ’Millennieprovningen’. Man har tagit fram limiterad upplaga av Belle Epoque – en blanc de blancs av årgången 2000. Där flaskorna dekorerats med en anemon med diamanter och gula safirer av juvelerarfirman Van Cleef & Arpels. Ett litet aber dock, flaskan kostar €100,000 euros extra. Man lever som man lär i La Belle Epoque i Epernay…

TIDSEPOKEN  │ (La Belle Epoque ca.1890 – ca.1914 inkluderar Art Deco, Art Nouveau och Wiener Jugend.) Stilepoken återspeglar positiva samhällsförändringar som ägde rum under perioden och stämningar som tillväxt, sorglöshet, och framtidstro men också ett nostalgisk tillbakablickande som uppstod i det traumatiserade Frankrike efter kriget. Métrons (tunnelbanans) Art Nouveau-entréer har blivit en ikonisk symbol för Paris. Idag finns det 83 stycken. Då Hector Guimard formgav dem år 1900 skapade de både förvåning och kontroverser. De finns i två versioner; den vanligaste är de med glastak. Tre av dem finns kvar i originalskick än i dag (Porte Dauphine, Abbesses, och vid korsningen Rue des Halles och Rue Sainte-Opportune). Resten har en balustrad i gjutjärn med växt-liknande motiv, tillsammans med texten ’Metropolitain’ som stöds av två orangefärgade klot ovanpå utsmyckade gjutjärnstöd i form av sirliga trädstammar. Flera av de numer ikoniska Guimard-entréerna har skänkts till andra städer. Det enda originalet på en tunnelbanestation utanför Paris är den vid Square-Victoria Station i Montreal.

MAISON BELLE EPOQUE  │ Jag har haft möjligheten vid ett flertal tillfällen att bo på denna dröm i Art Nouveau; Maison Belle Epoque. Som egentligen är ett Jugendmuséum snarare än ett hotell. Ett ytterst exklusivt hus enbart reserverat för Perrier-Jouëts VIP-gäster. Familjen Perrier-Jouëts bostad har blivit ett tempel av Art Nouveau som har blivit levandegjort för att välkomna gäster på den prestigefyllda adressen, 26 Avenue de Champagne i Epernay. Här huserar flera av de stora husen med sina imponerande byggnader och slott; Moët & Chandon (Château Trianon), Pol Roger, Perrier-Jouët samt Mercier. Tillbaks till Maison Belle Epoque; man har sedan 1980-talet tagit emot sina gäster i det gamla pensionatet som förvärvades under 1800-talets slut. Byggnaden är en hyllning till Emile Gallé, som 1902 målade, den numer världskända glasflaskan som pryds med anemonarabesker.

Flaskan återutgavs 1969 för att hedra cuvéen Belle Epoque som lanserades. Från utsidan har byggnaden behållit sin luftiga och för regionen typiska herrgårdsstil. Inuti har man förvandlat det till ett museum och hus med en av de första privata samlingarna av Art Nouveau i världen. Tvåhundratjugo verk de mest intressanta av de stora namnen från epoken finns representerade – Gallé, naturligtvis, men också Majorelle, Lalique, Guimard, Mucha (han med damerna drapperade i togas).  – Genom tålmodigt arbete och samlande har två stilexperter på femton år lyckats komponera en mycket homogen samling av yttersta världsklass. I lobbyn hänger stora litografier av Maurice Simon, utformade glasdörrar med polerad mahogny av Hector Guimard. De rundade linjerna och blommornas maskrosverk, typisk för Art Nouveau, fullkomligen invaderar alla delar av lobbyn. I den lilla salongen till höger, där tiden verkar stå stilla, finner man Emile Gallés berömda trollsländor i valnöt. På manteln till den stora spisen står den majestätiska skulpturen ’Den eviga våren’ av Auguste Rodin. I vardagsrummet finner man bekväma stolar av Louis Majorelle i förgyllt trä med ormbunkemönster som inväntar besökarna. Rummet är en bra plats att beundra mahognyarbeten av Gauthier-Poinsignon och en vacker samling glas av Lalique och Daum.

Filosofin bakom Art Nouveau var att lysa upp tillvaron genom konsten i vardagen. På Perrier-Jouet vill man därför ge besökaren en oas med alla dessa vackra ting. Gäster kan inta lunch i en liten matsal dekorerad med en samling paneler i präglat läder från Cordova, som gjorts av Rozier. Stolar och bord är återigen signerade av Majorelle, och bordsduken är broderad med den berömda Gallé-anemonen. Utformat för att inkvartera champagnehusets gäster erbjuder byggnaden fem rum. Boendet på Maison Belle Epoque förutsätter att man är ett par eller riktigt goda vänner då sängarna inte är av det snitt som den moderna nutidspersonen kanske är van vid. Alkoven har anmärkningsvärda sängar i valnöt av Hector Guimard. Ett för honom ovanligt arbete, då han är mest känd för sina gröna kandelabrar och ingångar till tunnelbanan i Paris. En av sängarna kostade $100,000 us-dollar då den köptes. Sängen är anmärkningsvärd med sina skulpturer av rosor och tulpaninläggningar i koppar. Mitt senaste rum hade en fantastisk tapet ritad av Majorelle dekorerad med blåregn och fjärilar. Ingen ägare av huset Perrier-Jouët har någonsin haft en tanke på att stänga huset, trots sin respektabla driftsbudget (hävdar de själva). För att kunna ta emot sina VIP-gäster (en hemlig siffra, men det ryktas om ca 2 500 per år) som passerar varje år behövs en kock, en betjänt (den sävlige och diskrete Monsieur Dubois), en hushållerska och två guider som arbetar heltid. Huset är inte öppet för allmänheten, utom vid mycket sällsynta tillfällen. Man har vid flertalet tillfällen fått förfrågningar om att vara med i filminspelningar, men det har man aldrig nappat på. Man tycker att det räcker med att gästerna tar sina egna foton vid sina besök. Tanken är att bevara lugnet för gästerna så att de kan insupa atmosfären, det kusliga lugnet. Bland de lyckligt få som har fått stanna en natt eller två är vinjournalister, sommelierer, kändisar, målare, skulptörer eller författare. Förutom sina privilegierade kunder så har även berömdheter som skådespelerskorna Renata Litvinova, Victoria Abril, Gong Li, Sophie Marceau och sångerskan Marianne Faithfull alla fått möjligheten att bo här.

EN VACKER OCH STÄNDIGT LEVANDE EPOK  │ Utan tvekan är Belle Epoque det vin som sticker ut i Perrier-Jouët-serien. Även om denna préstigecuvée skapades av Michel Budin, marknadschefen Pierre Ernst och chef des caves André Bavaret under senare delen av 1900-talet så är dess ursprung är faktiskt mycket äldre än detta datum antyder. Deras inspirationskälla var upptäckten av en vackert dekorerad flaska, med anor från 1902, som man fann länge försummad och samlade damm i ett skåp i ett av de bakre rummen i Masion Belle Epoque. Flaskan bar emaljerade konstverk av glaskonstnären Emile Gallé, en arsenal av glas och fint färgade anemoner. Det verkar som Gallé hade skapat flaskan på begäran av Henri Gallice, som en symbol för det härliga 1890-talet. Men varför den låg oupptäckt i nära sex decennier är fortfarande oklart. Idag Gallé är känd för den höga kvaliteten på sina glasarbeten och betraktas med rätta som en av förgrundsfigurerna i Art Nouveau-rörelsen i Frankrike. Upptäckten fick Ernst och Bavaret att skapa en champagne värdig ett sådant fantastiskt konstverk. Den första årgången av Belle Epoque, i stilen brut, var 1964, som släpptes 1969, och såldes uteslutande i ett litet antal utvalda butiker. Den fick senare sällskap av La Belle Epoque Rosé med årgången 1976, och senare av La Belle Epoque Blanc de Blancs 1993. Den ’vanliga’ Belle Epoquen är en blandning av 50% Chardonnay, 45% Pinot Noir och 5% Pinot Meunier. Styrkan i denna préstigecuvée är finess och elegans snarare än kraft eller frukt. Av den anledningen har oerfarna champagnedrickare kritiserat Belle Epoque för att den inte ruskar om och tar plats som många av de andra mer kända préstigechampagnerna (som Dom Pérignon, Comtes de Champagne exempelvis). Dessa kritiker har framfört sin kritik att de tycker att man lagt ner för mycket energi på flaskan snarare än innehållet. Men för mig pratar vi om ett vin som har en oklanderlig balans, något mycket mer värdefullt än kraftfull frukt. Med lämplig flaskålder avslöjar dessa viner sin verkliga klass, det höga kvalitetsursprunget av frukten från några av de bästa vingårdslägena i regionen. Belle Epoque Rosé tillverkas genom en tillsats av rött vin i stället för enligt saignée-metoden, med en slutlig blend som är mycket lik den ’vanliga’ Belle Epoquen, med Chardonnay från Cramant. Detta är också källan för Belle Epoque Blanc de Blancs. Det fanns också en Réserve La Belle Epoque årgång 1995, buteljerad i 2000 jeroboams (3 litersflaskor), med en galen prislapp – i priset ingick dock ett rum för två med middag på Maison Belle Epoque. Resten av Perrier-Jouëts serie omfattar den Grand Brut, 40% Pinot Noir, 40% Pinot Meunier och 20% Chardonnay och Millésime, en liknande blandning som Grand Brut men med bara 10% mer Chardonnay och 10% mindre Pinot Meunier. Dessutom finns Blason de France, en icke-årgångsbetecknad rosécuvée som lanserades 1965, vilket är en blandning av nästan en tredjedel av varje av de tre viktigaste Champagnedruvorna.

PERSONLIG REFLEKTION  │ Champagne är fascinerande och jag njuter av att fortfarande lära mig dess många facetter. Jag fascineras ständigt av terroir-conceptet. Terroir – är definitivt en term som kommer på tals då man diskuterar stora champagner. Termen är fransk och kan översättas ungefär till ”kombination av druvsort, läge, klimat, väderleksförhållanden och jordmån”. Vi kan väl i korthet säga ”känsla av ursprung”och att vinets karaktär ska präglas av växtplatsen. Dock så är detta en term som man kan applicera på många viner runtom i världen men det som oftast skiljer ett bra vin från säg Bourgogne är den flerhundraåriga traditionen av att producera stora viner från klassificerade vingårdar. Jag förstår verkligen attraktionen av källarmästarens arbete som likt en artist har alla dessa basviner till sitt förfogande. Han försöker utifrån sitt champagnehus specifika stil att måla samma tavla om och om igen år ut och år in. Champagne är kärnan i det hela. Den har allt man kan förvänta sig av vinet. Det är ett vin som gör mycket lite uppmärksamhet till sig själv. Det behöver inte spela med sina muskler för att visa vad den kan. Champagne har en elegans och detaljer som endast kan jämföras med de största Bourgognerna. När du har druckit ett glas, har du alltid lust till ett glas till.

ÅRGÅNGARNA AV BELLE EPOQUE

1964, 1966, 1969, 1971, 1973,

1975, 1976, 1978, 1979, 1982,

1983, 1985, 1988, 1989.1990,

1994, 1995, 1996, 1998, 1999,

2000, 2002, 2004.
ÅRGÅNGARNA AV BELLE EPOQUE ROSÉ  │1976, 1978, 1979, 1982, 1985, 1986, 1988, 1989, 1995, 1997, 1999, 2002
, 2004.

ÅRGÅNGARNA AV BELLE EPOQUE BLANC de BLANCS , │1993, 1999, 2000, 2002.

ÅRGÅNGARNA AV BRUT MILLÉSIME │1854 (den allra första årgången), 1964, 1966, 1969, 1971, 1973, 1975, 1976, 1978, 1979, 1982, 1983, 1985, 1988, 1989, 1990, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998.

 CHAMPAGNERNA 2002 Belle Epoque  │ Tastinnote; Ljus och skimrande vacker med pärlhalsbandsmousse. Snål doft initialt som långsamt öppnar upp en krämig stil som påminner om den finaste hemlagade vaniljglassen. Smakens kärna är fylld av röda frukter som bäddas in i blommig och krämig Chardonnay från Cramant. En skygg kryddighet som är upprinnelsen till kakdoften som på sikt blir kafferosteriet kan skönjas i det tomma glaset.’ RJP 89(95)

2000 Belle Epoque Blanc de Blancs  │ Tastinnote; Det är från de gamla stockarna i Bourrons Leroy och Bourrons du Midi i hjärtat av Cramant som Belle Epoques fantastiska elegans utgår. År 2000 valde Deschamps att helt och hållet separera dessa druvor och göra en super-blanc de blancs. Han har lyckats! Utan tvekan en av årgångens fullträffar med en ojämförlig kritig elegans kombinerad med silkeslen smörighet som från en ung Chevalier-Montrachet.’ RJP 93 (96)

1973 Belle Epoque Cuvée Alinda  │ Tastinnote; Är detta samma vin som den vanliga Belle Epoque ? Prislappen är en helt annan historia och de tre flaskor jag provat har nästan saknat mousse, vilket den vanliga 73:an inte gör. Därför är det svårt att avgöra om det finns någon skillnad mellan vinerna. Trots avsaknaden av mousse är vinet ljust, stort och härligt med en doft av honung, valnöt, marsipan och vanilj. Smaken är utmärkt med stor oljig koncentration.’ RJP 93(93)

1996 Belle Epoque Vinothèque  │ Tastinnote; Ett makalöst tätt vin som till skillnad från många andra 96:or redan har charm nog för att öppnandet inte ska ses som en kriminell akt. Kafferosteriet starkt närvarande, vaniljsmekningen oemotståndlig och syraspettet nedkört i jorden förstås. Allra bäst på jeroboam.’ RJP 93 (96)

2002 Belle Epoque Rosé  │ 50 Pinot Noir  5 Pinor Meunier 45 Chardonnay

Richard Juhlin; ”Det är nästan omöjligt att känna hur detta för tidigt släppta och helt nydegorgerade prestigevin kommer att utvecklas. Min poängbedömning får ses mer som en gissning baserad på kunskap om hur tidigare upplagor av detta vin har utvecklats med lagring. I dag är det en sval skönhet med subtila sparsmakat små uttryck och gester. Redan mer komplex.”  RJ90(93)

Björnstierne Antonson; ”Belle Epoque Rosé tillhör de absolut främsta rosé-champagnerna. Vinet har en personlig stil och 02:an är inget undantag. Jag har under året provat denna skönhet vid ett tiotal tillfällen och den briljerar verkligen med sin storhet var gång. Den är stor nu, den kommer att bli legendarisk… Sensuell och fascinerade….”

Standard
champagne, Epernay, Grauves, Okategoriserade, Pol Roger, Sturehof, Winston Churchills

lunch i vårsolen … Pol Roger ‘Millésime’ 2000 …

Våren hade äntligen kommit till Sthlm och jag skulle träffa Mr Champagne och vinhandlarn Jean för lunch på Sturehof. Medan vi ögnade igenom menyn hälldes det upp 2000 POL ROGER ‘MILLÉSIME’ I GLASEN.

TASTINGNOTE ‘Det är svårt att stå emot den charmoffensiv som denna årgång bombarderar oss med omedelbart. Strålande maffig direkt. Kanske något mer rostat kaffe än vanligt. Tät klassisk lättdrucken solig Pol Roger som snabbt blivit en av mina favoritchampagner.’  RICHARD JUHLIN POÄNG 91(93)

OM POL ROGER Tyvärr har Champagnes främste ambassabör Christian Pol-Roger dragit sig tillbaka. Numera är det Christian de Billys son Hubert som driver firman. Han tvekade länge om han skulle viga sitt liv åt familjefirman, men känner sig helt tillfreds när valet väl var gjort. Winston Churchills favorithus grundades 1849 av Pol Roger som efterträddes av sina söner Maurice och Georges. Vid sekelskiftet ändrade familjen Roger namn till Pol-Roger. Maurice var borgmästare i Épernay under den veckolånga tyska ockupationen av staden i september 1914. Trots att tyskarna hotade med att skjuta honom och att bränna upp staden, stod han rak som en fura och blev närmast helgonförklarad i sin hemstad. Folket utsåg honom senare till hedersborgmästare på livstid.

England har alltid varit Pol Rogers främsta exportmarknad, och när Winston Churchill dog försågs champagnetiketten med en svart sorgkant. När man ansåg att sorgperioden var över, lanserade man 1975 Cuvée Sir Winston Churchill på magnumbuteljer. Vinet är gjort i en stil som man tror den gode Winston skulle uppskattat. Hans favoritårgångar var 1928, -34, och -47.

Firman äger i dag 85 hektar vingårdar mestadels nära Épernay: Mardeuil, Chouilly, Pierry, Moussy, Chavot, Cuis, Cramant och Grauves. Detta täcker 45% av behovet. Resterande 55% tas från Pinotbyar för att ge ryggrad åt vinerna. Pol Rogers vinifikation är högst normal, vilket leder mig till slutsatsen att storheten ligger i druvkvaliteten och framför allt skicklighet i skapandet av cuvéen. Vinerna är medelfylliga med en härlig fruktig balans och perfekt dosage. Moussen är exemplarisk med mindre bubblor än vanligt på grund av en källartemperatur som ligger en halv grad under genomsnittet. Pol Roger hade fler och äldre viner med i Millennie-provningen än nästan något annat champagnehus, vilket är helt naturligt eftersom Pol Rogers årgångschampagner har enorm klass och är så långlivade. Normalt sett är man mest berömd för sina Pinotdominerade cuvéer som i dag blandas av Dominique Petit, men på Villa Pauli blev man belönad för tidernas främsta blanc de blancs med sin mäktiga 59:a och min enda 100-poängare är en blanc de blancs från Pol Roger. Jag älskar hela firmans portfölj från den vanliga standardchampagnen upp till Cuvée Sir Winston Churchill och garanterar er att varenda frisk flaska kommer att ge en livsförlängande lyckoupplevelse.

Standard
Bollinger, Bonnaire, Bonnaire-Bouquemont, champagne, champagne på glas, chardonnay, Clos du Mesnil, Cramant, Cuis, cuvée préstige, Diebolt-Vallois, Epernay, Fleur de Passion, Grande Année, Hasselbacken, La Grande Année, Le Mesnil, Nobel-bubbel, pinot noir, R.D., VEUVE FOURNY

bortamatch, hemmamatch & ‘the game of efterfest’ …

Samlade vännerna på ön för en ‘christmas battle’ på Hasselbacken (ja, jag vet var där på tredje advent också, men varför sabba ett vinnande koncept?!). Ville inte avsluta kvällen så vi bjöd in vännerna Piotr, Vanessa, MBx2, MSx2 och en drös med barn till ‘the game of efterfest’ …

I första glaset hällde jag upp årets Nobel-bubbel från Monique och Charles Fourny gör i dag läckra champagner från sina 6,5 hektar i byn Vertus. Biodynamiskt jordbruk, gamla stockar och ekfat är nyckeln till deras snabba framgång. De ekiga och ultraseriösa vinerna från Clos Notre Dame behöver tid på sig!  VEUVE FOURNY ‘GRANDE RÉSERVE’ [20PN 80CH] TASTINGNOTE ‘Ren Chardonnay med fin mineral och citrustoner. En champagne som snabbt tar slut i glaset! Riktigt komplex och koncentrerad.’ RJ 74(78)

Om den första flaskan var uppvärmning till vad som skulle komma så byttes den första mot en asmula mer elegans; DIEBOLT-VALLOIS ‘BLANC de BLANCS’ [100CH] TASTINGNOTE ‘Gjord av fina Grand cru-druvor med stor del Epernay och Cuis i grunden och antagligen väldigt lagringsbar, men alldeles för ung och päronsmakande när den kommer ut på marknaden.’ RJ 78(86)

RICHARD OM DIEBOLT-VALLOIS Jacques Diebolt och hans familj är några av de trevligaste människor man kan möta i Champagne. Att de producerar Chardonnayviner i absolut världsklass gör ju inte direkt saken sämre. Flera producenter i byn gör oerhört njutbara champagner, men personligen tycker jag att Diebolt tillför byn ytterligare en dimension, speciellt med de viner som inte genomgått malolaktisk jäsning och som skördats från de 65-åriga stockarna i Les Pimonts eller Les Buzons. Det finns då ett tankeväckande djup som påminner om Le Mesnil, kombinerat med Cramants krämiga struktur. Tråkigt nog är efterfrågan på Diebolts viner så stor att de tvingas sälja champagnen alldeles för tidigt. Diebolt var i stort sett okända innan de blev utnämnda till 1992 års champagneproducent av tidningen Gault Millau, sedan dess slåss världens konnässörer om de sällsynta flaskorna. Jacques senaste påfund Fleur de Passion tillhör de främsta unga champagner jag provat och 61:an och 53:an är redan legendariska. Fruktansvärt nära fem stjärnor eftersom allt Diebolt gör är perfekt i sin stil. 2002 Fleur de Passion kommer att bli legendarisk.

Nästa flaska kom faktiskt från samma by: Cramant. BONNAIRE ‘BLANC de BLANCS’ 2004 [100CH] TASTINGNOTE ‘Det här är ett sådant där ”ljusgröna björkmusöronsvin”. Vad menar jag med det? Jo om ni läst en gammal beskrivning av ung Clos du Mesnil så minns ni att jag ställde frågan om när björkarna är som vackrast……Jag tror ni greppade poängen. Bonnaires 04 är förvisso generande nyförlöst, men ack så vacker i sin spröda vårskrud.’ RJ 89(93)

RICHARD OM BONNAIRE Cramants största enskilde producent hette ursprungligen Bonnaire-Bouquemont. I fyra decennier har Bonnaire försett oss med några av de krämigaste Chardonnayviner världen skådat. Sedan några år tillbaka har Jean-Louis Bonnaire flyttat ner kontor och mottagningsrum till den hypermoderna anläggningen mitt bland byns vinrankor. Han äger några av Cramants bästa lägen. Druvorna härifrån går alltid till årgångsvinet eller Cuvée Prestige. Just dessa viner hör till områdets riktiga charmörer, om man ger dem ca tio års lagring. Den malolaktiska jäsningen genomförs och vinerna får därigenom en smörig mogen karaktär redan i ungdomen, men syran är alltid mycket hög och lyfter fram vinerna till en exotisk rikedom i medelåldern och en nötig storslagen fyllighet vid full mognad. Bonnaire gör skolboks-Cramant för sensualisten. Min privata källare kryllar av Bonnaire!

Let’s go out with a bang! Mer tyngd och komplexitet efterfrågades … ur magnumbutelj serverades BOLLINGER ‘GRANDE ANNÉE’ 1995 [61 PN 39CH] TASTINGNOTE ‘I samband med att jag skulle proväta en tiorättersmeny på Pontus in the Green House valde jag att ställa upp 1990 R.D. och Grande Année 1995 till alla rätterna. Det var knappast förvånade att de bägge två lyste som vackra stjärnor tillsammans med Pontus glimrande anrättningar. Till tryffelrisotton och kalvbrässen på potatisplättar à la Georges Blanc passade den mäktiga fylligheten i 90:an bättre. På egen hand och till de övriga åtta rätterna briljerade denna makalöst vackra och subtila champagne. Vinet är underbart direkt vid lanseringen med en sällan skådad citruselegant frukt av superb Chardonnay kombinerat med en Kruglik ekig komplexitet. Detta är knappast någon av de mest monumentala årgångarna Bollinger gjort, men absolut en av de mest njutbara och sofistikerade.’ RJ 95(96)

RICHARD OM GRANDE ANNÉE (’85-’96) ELLER LA GRANDE ANNÉE (’97-’02):  Bollinger gör den tyngsta och fylligaste champagnen av alla hus. Deras viner har alltid en rökig och hasselnötsdoftande komplexitet som är svårslagen. Årgångsvinet tillhör de bästa i området. Detta är vad Bollinger handlar om. Sedan årgång 1990 görs årgångsvinerna från Bollinger i en lite fruktigare mer persikodoftande stil med något mindre utpräglad rökighet och nötighet. Jag hoppas inte det är en trend att göra årgångsvinet med mer och mer Chardonnay. Det känns oerhört viktigt att champagnevärlden har kvar sin starkaste Pinotutpost!

Well, vännerna gick hem med snöflingorna virvlande kring benen i arla morgonstund … hoppas att jag hjälpte dem att finna en rätta julkänslan till slut …

Standard
Aÿ, Alfred Gratien, Billecart-Salmon., champagne, Chouilly, Dizy, Epernay, Grand cru, Hautvillers, Jacquesson, Mareuil-sûr-Aÿ., Richard Juhlin Champagne Club, Richard Julhin, standardchampagne, Vieilles Vignes Françaises, Vinkällaren Grappe.

bubbelprovning på Grappe

Så här i slutet av året duggar bubbelprovningarna tätt. Vännen Filip Toms bad mig sätta ihop fem sköna flaskor till ett litet kundevent på Vinkällaren Grappe. Det är alltid roligt att kila ner till SB-butiken i passagen och botanisera bland hyllorna. Problemet är bara att man alltid kommer hem med fler flaskor än vad som var meningen … konceptet ‘window-shopping’ existerar verkligen inte där! Följande provades:

GLAS1 – R & L LEGRAS ’PRÉCIDENCE VIEILLE VIGNES’ 2000

tillfälliga sortimentet | nr 7433 | 449 kr

ÅRLIG PRODUKTION 250 00 flaskor per år BYN Chouilly DRUVOR 100 CH

PRODUCENTEN Husstatus erhöll man 1973. Den oklanderligt skötta firman äger i dag 21 hektar i Chouillys allra finaste vingårdar. Den på alla sätt store Monsieur Barbier driver mönsterfirman med en lyckad blandning av moderna och traditionella vinifikationsmetoder. Trots att vinerna genomgår malolaktisk jäsning bibehåller de en mycket hög livskraftig syra i decennier. Legras är huschampagne på flera av Frankrikes trestjärniga krogar och måste räknas till de yppersta producenterna i hela Champagne. I årgången 2000 känner jag för ovanlighetens skull ingen kvalitetsskillnad mellan årgångsvinet och prestigechampagnen. 2002 är fantastiskt njutbar från start. Ändå är det betydligt bättre att hålla fingrarna i styr och vänta in den djupa skönhet som de grånande tinningarna kommer att ge denna karaktärsfulla personlighet.

RICHARD JUHLIN OM VINET ‘Fantastiskt njutbar från start. Ändå är det betydligt bättre att hålla fingrarna i styr och vänta in den djupa skönhet som de grånande tinningarna kommer att ge denna karaktärsfulla personlighet.‘ RJP 90(93)

GLAS2 – BILLECART-SALMON ’CUVÉE N.F.B.’ 2000

beställningssortimentet | nr 77167 | 919 kr

ÅRLIG PRODUKTION  1 200 000 flaskor per år BYN Mareuil-sûr-Aÿ DRUVOR 60PN 40CH

PRODUCENTEN Det är en sann glädje för varje vinentusiast att besöka det lilla välskötta huset i Mareuil-sur-Aÿ. Firman är mycket på modet just nu. De gör eleganta, sportiga viner som passar perfekt med »La nouvelle cuisine«. Firman grundades 1818 och har alltid satsat på kvalitetschampagne i en ganska lätt stil. Billecart har en mycket innovativ inställning till vinmakeriet. De är pionjärer inom kylstabilisering, vilket innebär att man sänker mustens temperatur till 5°C under två dygn, för att sedan tillsätta torkad jäst till jäsningen som sker på ståltankar under hela tre veckor. Den långsamma jäsningen möjliggörs genom att hålla tankens temperatur kring 12°C. Vinet måste sedan hettas upp till 18°C för att den malolaktiska jäsningen ska kunna genomföras. Sedan 1998 genomför vinmakaren François Domi lyckade experiment med ekfat från Louis Jadot i Bourgogne. En annan spännande nyhet är closvinet Clos Saint Hilaire. En storslagen blanc de noirs gjord från 50-åriga vinstockar i Mareüil-sur-Aÿ. Husets filosofi går ut på att undvika oxidation till varje pris. Smaken ska i största möjliga mån komma från druvan själv och inte av sekundäraromer från vinifikationen. Billecart köper in 95% av sina druvor från 23 mycket fina vingårdar. De egna druvorna utgörs av Pinot Noir från hembyn. Man har kontrakt med flera respekterade odlare från Grand cru-byarna Avize, Cramant och Le Mesnil. Husets friska, fruktiga och eleganta stil fick mig i många år att tro att Billecarts champagner borde konsumeras som unga. Storheten ligger i att de trots sin tidiga och direkta charm utvecklas på ett makalöst vackert sätt i källaren. Att det lilla huset skulle ha gjort världens genom tiderna två främsta champagner skriver jag inte under på, men jag är övertygad om att 59:an hade vunnit Millennieprovningen även med en annan jurysammansättning än vår. Helt enkelt en perfekt champagne utan några svåra aromer. Det roliga är att huset gjort flera viner som håller i stort sett samma höga klass. Passa på att köpa viner från Billecart-Salmon innan de blir lika dyra som Krug! Tyvärr har berömmelsen gjort att de årgångslösa vinerna producerats i för stora mängder och släppts för tidigt. Detta har kostat dem en värdefull stjärna trots att årgångsvinerna är precis lika bra som alltid.

RICHARD JUHLIN OM VINET ‘ Kvaliteten har som bekant dalat betänkligt på standardchampagnerna, men på årgångsnivån verkar man lika seriös som alltid. Redan från start en av de mest imponerande champagnerna från årgången. Så charmig, fräsch och lyxigt upplyftande. ‘ RJP 90(94)

GLAS3 – JACQUESSON 2002 ’MILLÉSIME’

beställningssortimentet | nr 77195 | 669 kr

ÅRLIG PRODUKTION 350 00 flaskor per år BYN Dizy DRUVOR 57 PN 43CH

PRODUCENTEN Jacquesson var ett av de första champagnehusen när det grundades 1798 i Châlons-sur-Marne. Det tog inte lång tid innan man blev en av de mest berömda firmorna. Ryktet blev inte direkt sämre av att Napoleon i samband med ett besök hos firman skänkte Jacquesson guldmedalj för deras vackra källare. Främsta exportmarknad blev Amerika där man nyligen hittade gamla Jacquessonflaskor ombord på ett vrak vid namn Niantic. Redan 1867 sålde Jacquesson en miljon flaskor, men efter Adolphe Jacquessons död började en kraftig nedgång. Leon de Tassigny tog över 1920 och köpte de fina vingårdar man i dag äger i Avize, Aÿ, Dizy och Hautvillers. Kvaliteten blev ändå inte lika hög som under 1800-talet. Firman spelade länge andrafiolen ända tills Jean Chiquet 1974 köpte det anrika huset i Dizy. I dag drivs firman av hans två målmedvetna söner Laurent (vinmakaren) och Jean-Hervé (affärsmannen). När jag första gången mötte Jean-Hervé 1990 talade han om för mig att de siktade mot den allra högsta toppen. Alla nya investeringar gjordes med inrikning mot kvalitet. Andrapressningen såldes, andelen reservvin och ekfat ökades. Större mängd Grand cru-druvor köptes in. I dag börjar den kostsamma satsningen bära frukt. Standardchampagnen är strålande och har nu fått ett nummer för att särskilja de olika blandningarna. Prestigechampagnerna tillhör numera topparna varje år. Dessutom har man några av de äldsta kommersiellt tillgängliga champagnerna i sin D.T.-serie. På sikt kommer flera spännande monocruviner att lanseras, så håll ögonen öppna. Bröderna Chiquet ger sig inte innan de nått den allra högsta toppen. Jacquesson är ett av de allra intressantaste husen i dag och erbjuder fantastiskt bra värde för pengarna.

RICHARD JUHLIN OM VINET Ett underbart välkomponerat måltidsvin där ett uns av enchinacea fortfarande stör en smula. Trots knastertorr stil finns lager av varma kryddor, mörk choklad och pepparkaka. Aÿ och Mareuil anför tonen och Avize märks först i munnen med sin kola och strama mineralelegans. Sista årgången av detta legendariska vin kommer att vara saknad av många. RJP 91(95)

GLAS4 – ALFRED GRATIEN sa ’CUVÉE PARADIS’

tillfälliga sortimentet | nr 7578 | 599 kr

ÅRLIG PRODUKTION 175 00 flaskor per år URSPRUNG Epernay DRUVOR 15 PN 10 PM 75 CH

PRODUCENTEN Ett av de mest traditionella champagnehusen grundades i Épernay 1864. Samtliga viner jäser på små ekfat och reservvinerna lagras på stora ekfoudres. Den malolaktiska jäsningen undviks också. Den främsta anledningen till att Gratien inte gör lika stora champagner som Bollinger eller Krug, är att de inköpta druvorna inte alltid håller allra högsta klass, men man har förbättrat upptaget avsevärt på senare år. I dag utgörs 62% av druvmängden av Premier och Grand cru. Pinot Meunier utgör dessutom en överraskande stor del av blandningen. Vinerna som i dag görs av Jean-Pierre Jaeger son Nicolas Jaeger är dock mycket bra. Verkliga lagringschampagner fyllda med unga syror. 55:an är historisk, men huset vägrade att släppa till någon av sina tre kvarvarande buteljer till Millennieprovningen. Att lyckas nå upp till 94 poäng i den relativt svaga årgången 1997 är en bedrift.

RICHARD JUHLIN OM VINET Gratiens nya prestigechampagne är inte någon av de mest framstående. Fortfarande knuten doft, men vid luftning märks vanilj, kaprifol och viol. Smaken är lätt och elegant, inte alls hustypisk, men delikat. Mer mogen och koncentrerad på sistone med en mycket bra längd. Alltid en ren årgångschemapagne trots att det inte står på etiketten och 2005 är extremt lik Krug Grande Cuvée. RJP 91(94)

GLAS5 – BOLLINGER 2002 ’LA GRANDE ANNÉE’

tillfälliga sortimentet | nr 7579 | 849 kr

ÅRLIG PRODUKTION 2 100 00 flaskor per år BYN Aÿ DRUVOR 66PN 34 CH

PRODUCENTEN Joseph Bollinger hette tysken från Würtemberg som grundade detta anrika hus 1829. Fransmännen kallade honom för Jacques. Firmans stora arealer i de bästa Pinotbyarna köptes av hans söner Georges och Joseph. 1918 var det dags för nästa Jacques att ta över egendomen. Han blev borgmästare i Aÿ, men dog under den tyska ockupationen 47 år gammal. Den färgstarkaste personen i husets historia är hans änka Lily Bollinger, som från sin cykel höll ett vakande öga på varenda vinklase. Hennes rigorösa kvalitetssträvanden präglar fortfarande huset. I dag drivs Bollinger av Ghislain de Montgolfier och Michel Villedey som förfogar över 144 hektar, vilket täcker 70% av druvbehovet. Dagens vinmakare är den högt skattade Matthieu Kaufmann. Förutom husets exceptionella vingårdar, använder man också kostsamma vinifikationsmetoder. Alla årgångsviner jäser på små åldrade ekfat och filtreras aldrig. Man uppmuntrar inte den malolaktiska jäsningen som antagligen ändå inträffar rätt så sent i processen. Reservvinerna lagras under svagt tryck på magnumbuteljer. Bollinger gör den tyngsta och fylligaste champagnen av alla hus. Deras viner har alltid en rökig och hasselnötsdoftande komplexitet som är svårslagen. Årgångsvinet tillhör de bästa i området, men frågan är om inte det fantastiskt sällsynta vinet Vieilles Vignes Françaises, gjort på druvor från oympade Pinotstockar, når ännu högre höjder. Samtliga viner rekommenderas varmt.

RICHARD JUHLIN OM VINET Sedan årgång 1990 görs årgångsvinerna från Bollinger i en lite fruktigare mer persikodoftande stil med något mindre utpräglad rökighet och nötighet. Jag blev alltid mer imponerad initialt av den tidigare stilen, men det känns som skillnaderna jämnar ut sig med tiden. 2002 är väldigt fruktig och lite hal i nuläget, men jag är övertygad att fruktigheten kommer att läga sig och att vi får uppleva en djupare skönhet med tiden. RJP 90(94)

Eftersläckning? ….

Standard