BLASON de FRANCE, Dom Pérignon, Mailly, Okategoriserade, Perrier-Jouët

Perrier-Jouët … en vacker och ständigt levande epok …

Blev inbjuden av Salon-Johan till en mycket intressant provning. Men först en lite introduktion till Perrier-Jouët:

Hur många gånger har man inte sett den anemonprydda flaskan i en Hollywoodproduktion? Av alla vackert utformade champagneflaskor är Belle Epoque den mest kända tillsammans med den karaktäristiska Dom Pérignon, den bowlingkägleformade samt den transparanta Cristal. Så pass mycket att ’Fleur de Champagne’ eller ’champagnen i den blommiga flaskan’ har nått ikonstatus runt om i världen. Elegantare cuvéechampagne finns inte! De första gångerna jag provade Belle Epoque tyckte jag att flaskan var vackrare än innehållet. Numer vet jag bättre!Belle Epoque Range

1811 | Perrier-Jouët grundades 1811 av Pierre-Nicolas Marie Perrier. Han lade till namnet Jouët, hans fru Rose Adélaïdes namn som ogift, för att ge huset sitt nuvarande namn. De etablerade sig i staden Epernay, och började bygga sitt varumärke och utforska utländska marknader som så många andra champagnehus gjorde under denna expansiva tid. Redan 1815 exporterar man sitt vin till England, och inom några år har de lagt USA till listan over exportdestinationer. Sådan framgång ledde givetvis till en större efterfrågan på deras viner, och familjen förvärvade snart eller planterade nya vingårdar i Aÿ, Avize, Cramant, Mailly och på andra håll i regionen. Många av vingårdarna var planterade med Chardonnay, vilket ger den delikata elegans som är signumet för Perrier-Jouëts stil. En stil som sägs ha varit uppmuntrad av Pierre-Nicolas-Marie, och ett drag som fortfarande finns i Perrier-Jouëts samtliga champagner än idag.

UTVECKLARE AV DEN TORRA STILEN OCH ÅRGÅNGSCHAMPAGNE  | Med denna flygande start var det nästa generation, I form av Charles Perrier som efterträdde sin far, som gjorde mest för att bygga upp familjeföretagets rykte. Under Charles ledning blev firman mycket framgångsrik. Tack vare Charles fann Perrier-Jouëts champagner snart sin väg till borden vid flera av de europeiska hoven, och exporten ökade stadigt. Utbudet utökas, och Perrier-Jouët blev 1854 det första huset att släppa en helt torr champagne, Brut. En stil som vi därefter vet imiterades i hela regionen. Vid denna tidpunkt var champagnerna påtagligt söta, och genom denna åtgärd var Charles Perrier I huvudsak skaparen av Brut-beteckningen som idag är den dominerande stilen. Champagnen var vid denna tid uteslutande söt. Detta gör att vi kan definitivt konstatera att under denna tid var kaviar och champagne-klassikern byggd på erkänd harmoni av sött och salt, likt kombinationen Roquefort och Sauternes. Jag är säker på att jag framöver kommer att få tillfälle att skriva en krönika om ’ett av de största gastronomiska missfostren’ – torr champagne och svart kaviar. Storheten hos torr champagne ser vi för första gången då de första årgångschampagnerna ser dagens ljus; årgångar som 1842, 1846 och 1857 är gastronomisk historia – de var så pass storslagna och berusande i sig själva att de enbart behövde en liten dosage (När la cuvée är blandad tillsätter man en lösning på vin, lite rörsocker och jäst – liqueur de tirage). Mängden rörsocker som tillsätts är 22 till 24 g/liter för att ge 5 till 6 atmosfärers tryck i buteljen och ökar alkoholhalten med 1,3-1,5 volymprocent. Vinet fylls på flaskor som förses med kronkapsyl, för prestigeviner förses ofta flaskorna med en liège et agrafe/kork med metallbrygga och får ligga sur lattes I champagnehusens svala källare nere i kritbrotten. 1856 tillverkade huset Moët & Chandon viner benämnda dry och sec för den brittiska marknaden eftersom man noterat den engelska tendensen att servera väldigt sval champagne till måltiden. Det slutgiltiga genomslaget för vinstilen i fråga om söthetsgrad var då vinmakaren Victor Lambert på huset Rottery 1874, med ideologiskt ledarskap och stöd av Madame Pommery gjorde den första vintage brut. Charles Perrier innovationer slutade dock inte där. Charles var också en tidig förespråkare av årgångschampagne (single vintage Champagne), liksom större transparens i etiketteringen, Ibland med namnen på byarna på etiketterna, en praxis som än idag fortfarande är sällsynta i regionen. Sådant engagemang medförde naturligtvis stor belöning och erkännande. Under senare hälften av 1800-talet konsumerades Perrier-Jouëts champagner vid drottning Victorias hov samt av Napoleon III. Sådan framgång säkrade företagets framtid, och finansierade byggandet av ett vackert slott på 26 Avenue de Champagne i Epernay, en strålande byggnad som fortfarande är Perrier-Jouëts huvudkontor till denna dag. (Mer om Maison Belle Epoque längre fram.)

ÄGARSTRUKTUR | Eftersom det inte fanns någon naturlig arvinge efter Charles Perrier och därmed någon som tog kontrollen över Perrier-Jouët lämnades firmans ansvar över, med Charles välsignelse, till brorsonen Henri Gallice, och senare till Louis Budin (1918), Henris ingifte svåger. Efter trettiotalet år efterträddes denne av sin son, Michel Budin. Det skulle visa sig att Michel Budin skulle bli den sista i familjen i att behålla fullständig kontroll över champagnehuset. Eftersom Perrier- Jouët vid denna tid blev föremål för investeringar utifrån och även fullständigt övertagande. Vilket är samma scenario som med många andra av de stora champagnehusen. 1959 tog Mumm-gruppen kontroll, även om Michel Budin stannade kvar i företaget. Det var han som hade uppsikt över det stora tillägget till utbudet i portföljen som produceras av Perrier-Jouët;

prestigecuvéen La Belle Epoque, känd som Fleur de Champagne i USA. Därefter köptes huset av Seagramgruppen,och historien om övertagande fortsatteunder hela nittonhundra- och tjugohundratalen. Denuvarande ägarna är Pernod Ricard, som avslutadeett lyckat övertagande 2005 då man tog över från dentidigare ägaren Allied Domecq-koncernen. Då husetägdes av Allied Domecq, rev man oroande nog uppstora delar av husets fina gamla stockar i Cramantdirekt vid övertagandet. Jean-Marie Barillere ärdagens president och Hervé Deschamps vinmakare. Idag är firman under Pernod-Ricardskvalitetsinriktade och hårt satsande ledning.Belle Epoque the photosession_110809_0274.1

DEN DELIKATA HUSSTILEN | Från husets tidigaste dagar har man producerat champagne enligt vad man själva kallar ’a limited edition approach’. Som riktiga hantverkare har husets sju chefs de caves genom två århundraden lämnat över den ’tysta kunskapen’ från far till son. Belle Epoque har blivit en jättesuccé överallt, speciellt amerikanerna har fallit för den blomsterprydda flaskan. Huset äger 108 hektar i sju byar, och resterande 65 procent av druvorna köps in från 40 olika byar. Firmans viktigaste by är Cramant, där man äger 29 hektar i de allra bästa sluttningarna. I motsats till många andra stora hus, har man förvaltat arvet väl. Vinstockarna är mycket gamla och producerar fantastiska druvor som kan dominera en hel cuvée även om andelen är liten. Den delikata husstilen är mycket beroende av dessa Chardonnaydruvor. Årgångsvinet är en rostad klassiker och Belle Epoquevinerna är en stor glädjekälla för den romantiske vinälskaren. Belle Epoquen är oftast något svag i doften i sin ungdom, men mycket tät och sammanhållet fokuserad. Frukten är imponerande söt och årgångsstilen är oefterhärmlig i sin krämighet. Den relativt nya Belle Epogue Blanc de Blancs (debut 1993) är ljuvligt mjuk och smeksam med en kolossal simmig intensitet av söta grundtoner som samtidigt lyfts upp av citron och saftighet. Sensuell och fascinerade. Vinothèquevinerna är de flaskor som legat orörda och normaldegorgerade i husets kalla källare fram till öppnandet. Självklart håller dessa viner en ännu högre nivå än de flaskor man kan hitta ute på marknaden. Fram tills i år var världens dyraste flaska champagne en Belle Epoque (i ett set om 12 st) som såldes för $50 000 us-dollars. Numer innehas rekordet av en av de numer famösa “vrakchampagnerna” som hittades på Ålandshav sommaren 2010 och som såldes av Acker Merrall & Condit för €24 000 och €30 000 euros (auktionsdatum 110603). Ett rysk-franskt par som bor i Singapore köpte de två första flaskorna som auktionerades ut.

FÖDELSE AV EN IKON | Michel Budin, som drev firman fram till slutet av åttiotalet, var en stor beundrare av Art Noveau och öppnade ett Belle Epoque-museum 1990, tjugotalet år efter att de lanserade prestigechampagnen med samma namn.

FLASKAN? | De vackra anemonerna i Art Nouveau-stil målades ursprungligen av Emile Gallé 1902, men kom inte att pryda några flaskor förrän 1964 då de lanserades till Duke Ellingtons 70-årsdag 1969.

FORMGIVAREN | Émile Gallé, född 8 maj 1846 i Nancy, död 23 september 1904, var en fransk glaskonstnär som gestaltade stilen jugend under slutet av 1890-talet och framåt. Gallé var en av glaskonstens stora förnyare och blev berömd framför allt för sina överfångsglas med naturalistiska växtmotiv I jugendstil. Gallé växte upp i sin mors hemstad Nancy, en stad i norra Frankrike välkänd för sin glastillverkning. Hans far som var en driven entreprenör utvidgade sin frus rörelse, spegeltillverkning. Man kom även att tillverka glas och serviser. Man utökade verksamheten med ett krukmakeri, man la till heraldiska motiv till servisgodset, samt introducerade emaljmåleri på glas. Trots familjeföretagen så fick Gallé en traditionell fransk akademisk utbildning. Han hade fallenhet för filosofi, latin och fransk litteratur. Detta tros ha lagt grund för hans intresse för vetenskap och litteratur, som han senare hade nytta av i sitt konstnärskap.

KURIOSA | 1985 Belle Epoque Rosé röstades fram som tidernas främsta rosé vid Richard Juhlins ’Millennieprovningen’. Man har tagit fram limiterad upplaga av Belle Epoque – en blanc de blancs av årgången 2000. Där flaskorna dekorerats med en anemon med diamanter och gula safirer av juvelerarfirman Van Cleef & Arpels. Ett litet aber dock, flaskan kostar €100,000 euros extra. Man lever som man lär i La Belle Epoque i Epernay…Belle Epoque the photosession_110809_02791.3

TIDSEPOKEN | (La Belle Epoque ca.1890 – ca.1914 inkluderar Art Deco, Art Nouveau och Wiener Jugend.) Stilepoken återspeglar positiva samhällsförändringar som ägde rum under perioden och stämningar som tillväxt, sorglöshet, och framtidstro men också ett nostalgisk tillbakablickande som uppstod i det traumatiserade Frankrike efter kriget. Métrons (tunnelbanans) Art Nouveau-entréer har blivit en ikonisk symbol för Paris. Idag finns det 83 stycken. Då Hector Guimard formgav dem år 1900 skapade de både förvåning och kontroverser. De finns i två versioner; den vanligaste är de med glastak. Tre av dem finns kvar I originalskick än i dag (Porte Dauphine, Abbesses, och vid korsningen Rue des Halles och Rue Sainte-Opportune). Resten har en balustrad i gjutjärn med växt-liknande motiv, tillsammans med texten ’Metropolitain’ som stöds av två orangefärgade klot ovanpå utsmyckade gjutjärnstöd i form av sirliga trädstammar. Flera av de numer ikoniska Guimardentréerna har skänkts till andra städer. Det enda originalet på en tunnelbanestation utanför Paris är den vid Square-Victoria Station i Montreal.

MAISON BELLE EPOQUE  | Jag har haft möjligheten vid ett flertal tillfällen att bo på denna dröm i Art Nouveau; Maison Belle Epoque. Som egentligen är ett Jugendmuséum snarare än ett hotell. Ett ytterst exklusivt hus enbart reserverat för Perrier-Jouëts VIP-gäster. Familjen Perrier-Jouëts bostad har blivit ett tempel av Art Nouveau som har blivit levandegjort för att välkomna gäster på den prestigefyllda adressen, 26 Avenue de Champagne I Epernay. Här huserar flera av de stora husen med sina imponerande byggnader och slott; Moët & Chandon (Château Trianon), Pol Roger, Perrier-Jouët samt Mercier. Tillbaks till Maison Belle Epoque; man har sedan 1980-talet tagit emot sina gäster i det gamla pensionatet som förvärvades under 1800-talets slut. Byggnaden är en hyllning till Emile Gallé, som 1902 målade, den numer världskända glasflaskan som pryds med anemonarabesker. Flaskan återutgavs 1969 för att hedra cuvéen Belle Epoque som lanserades.

Från utsidan har byggnaden behållit sin luftiga och för regionen typiska herrgårdsstil. Inuti har man förvandlat det till ett museum och hus med en av de första privata samlingarna av Art Nouveau i världen. Tvåhundratjugo verk de mest intressanta av de stora namnen från epoken finns representerade – Gallé, naturligtvis, men också Majorelle, Lalique, Guimard, Mucha (han med damerna drapperade i togas). – Genom tålmodigt arbete och samlande har två stilexperter på femton år lyckats komponera en mycket homogen samling av yttersta världsklass. I lobbyn hänger stora litografier av Maurice Simon, utformade glasdörrar med polerad mahogny av Hector Guimard. De rundade linjerna och blommornas maskrosverk, typisk för Art Nouveau, fullkomligen invaderar alla delar av lobbyn. I den lilla salongen till höger, där tiden verkar stå stilla, finner man Emile Gallés berömda trollsländor i valnöt. På manteln till den stora spisen står den majestätiska skulpturen ’Den eviga våren’ av Auguste Rodin. I vardagsrummet finner man bekväma stolar av Louis Majorelle I förgyllt trä med ormbunkemönster som inväntar besökarna. Rummet är en bra plats att beundra mahognyarbeten av Gauthier-Poinsignon och en vacker samling glas av Lalique och Daum. Filosofin bakom Art Nouveau var att lysa upp tillvaron genom konsten i vardagen. På Perrier-Jouet vill man därför ge besökaren en oas med alla dessa vackra ting. Gäster kan inta lunch i en liten matsal dekorerad med en samling paneler i präglat läder från Cordova, som gjorts av Rozier. Stolar och bord är återigen signerade av Majorelle, och bordsduken är broderad med den berömda Gallé-anemonen. Utformat för att inkvartera champagnehusets gäster erbjuder byggnaden fem rum. Boendet på Maison Belle Epoque förutsätter att man är ett par eller riktigt goda vänner då sängarna inte är av det snitt som den moderna nutidspersonen kanske är van vid. Alkoven har anmärkningsvärda sängar i valnöt av Hector Guimard. Ett för honom ovanligt arbete, då han är mest känd för sina gröna kandelabrar och ingångar till tunnelbanan i Paris. En av sängarna kostade $100,000 us-dollar då den köptes. Sängen är anmärkningsvärd med sina skulpturer av rosor och tulpaninläggningar i koppar. Mitt senaste rum hade en fantastisk tapet ritad av Majorelle dekorerad med blåregn och fjärilar. Ingen ägare av huset Perrier-Jouët har någonsin haft en tanke på att stänga huset, trots sin respektabla driftsbudget (hävdar de själva). För att kunna ta emot sina VIP-gäster (en hemlig siffra, men det ryktas om ca 2 500 per år) som passerar varje år behövs en kock, en betjänt (den sävlige och diskrete Monsieur Dubois), en hushållerska och två guider som arbetar heltid. Huset är inte öppet för allmänheten, utom vid mycket sällsynta tillfällen. Man har vid flertalet tillfällen fått förfrågningar om att vara med I filminspelningar, men det har man aldrig nappat på. Man tycker att det räcker med att gästerna tar sina egna foton vid sina besök. Tanken är att bevara lugnet för gästerna så att de kan insupa atmosfären, det kusliga lugnet. Bland de lyckligt få som har fått stanna en natt eller två är vinjournalister, sommelierer, kändisar, målare, skulptörer eller författare. Förutom sina privilegierade kunder så har även berömdheter som skådespelerskorna Renata Litvinova, Victoria Abril, Gong Li, Sophie Marceau och sångerskan Marianne Faithfull alla fått möjligheten att bo här.

EN VACKER OCH STÄNDIGT LEVANDE EPOK |  Utan tvekan är Belle Epoque det vin som sticker ut I Perrier-Jouët-serien. Även om denna préstigecuvée skapades av Michel Budin, marknadschefen Pierre Ernst och chef des caves André Bavaret under senare delen av 1900-talet så är dess ursprung är faktiskt mycket äldre än detta datum antyder. Deras inspirationskälla var upptäckten av en vackert dekorerad flaska, med anor från 1902, som man fann länge försummad och samlade damm i ett skåp i ett av de bakre rummen i Masion Belle Epoque. Flaskan bar emaljerade konstverk av glaskonstnären Emile Gallé, en arsenal av glas och fint färgade anemoner. Det verkar som Gallé hade skapat flaskan på begäran av Henri Gallice, som en symbol för det härliga 1890- talet. Men varför den låg oupptäckt i nära sex decennier är fortfarande oklart. Idag Gallé är känd för den höga kvaliteten på sina glasarbeten och betraktas med rätta som en av förgrundsfigurerna i Art Nouveau-rörelsen i Frankrike. Upptäckten fick Ernst och Bavaret att skapa en champagne värdig ett sådant fantastiskt konstverk. Den första årgången av Belle Epoque, i stilen brut, var 1964, som släpptes 1969, och såldes uteslutande i ett litet antal utvalda butiker. Den fick senare sällskap av La Belle Epoque Rosé med årgången 1976, och senare av La Belle Epoque Blanc de Blancs 1993.

Den ’vanliga’ Belle Epoquen är en blandning av 50% Chardonnay, 45% Pinot Noir och 5% Pinot Meunier. Styrkan i denna préstigecuvée är finess och elegans snarare än kraft eller frukt. Av den anledningen har oerfarna champagnedrickare kritiserat Belle Epoque för att den inte ruskar om och tar plats som många av de andra mer kända préstigechampagnerna (som Dom Pérignon, Comtes de Champagne exempelvis). Dessa kritiker har framfört sin kritik att de tycker att man lagt ner för mycket energi på flaskan snarare än innehållet. Men för mig pratar vi om ett vin som har en oklanderlig balans, något mycket mer värdefullt än kraftfull frukt. Med lämplig flaskålder avslöjar dessa viner sin verkliga klass, det höga kvalitetsursprunget av frukten från några av de bästa vingårdslägena I regionen.

Belle Epoque Rosé tillverkas genom en tillsats av rött vin i stället för enligt saignée-metoden, med en slutlig blend som är mycket lik den ’vanliga’ Belle Epoquen, med Chardonnay från Cramant. Detta är också källan för Belle Epoque Blanc de Blancs. Det fanns också en Réserve La Belle Epoque årgång 1995, buteljerad I 2000 jeroboams (3 litersflaskor), med en galen prislapp – i priset ingick dock ett rum för två med middag på Maison Belle Epoque. Resten av Perrier-Jouëts serie omfattar den Grand Brut, 40% Pinot Noir, 40% Pinot Meunier och 20% Chardonnay och Millésime, en liknande blandning som Grand Brut men med bara 10% mer Chardonnay och 10% mindre Pinot Meunier. Dessutom finns Blason de France, en icke-årgångsbetecknad rosécuvée som lanserades 1965, vilket är en blandning av nästan en tredjedel av varje av de tre viktigaste Champagnedruvorna.

Belle Epoque the photosession_110809_0272.4PROVNING BELLE EPOQUE vs BLASON de FRANCE Det enastående vackra Jugenddekorerade prestigevinet ”Belle Epoque” mot den allt annat än sköna designen på den sedan länge avsomnade cuvée prestige ”Blason de France”, producerad elva årgångar mellan 1955-1978.

APERITIF | PERRIER-JOUËT ‘BRUT’ | 35PN 40PM 25CH | TASTINGNOTE Föregångaren till Grand Brut. Sjuttiotalsblend? Hur vet man detta? Designen på flaska och etiketten.  Givetvis beroende på hur gammal flaskan är men ändå ett läckert vin i stort sett när den än kommer ifrån.Hög nivå, ingen läckande kork, inga bubblor. Djup gyllene färg. Häftiga mogadsdrag i doften, aningen madieriserad ton. Hög syra, livfull enormt stringent, kanderad citrusfrukt, ingen oxiderade och gamla murriga toner.’ 90 poäng

FLIGHT1

PERRIER-JOUËT ‘BELLE EPOQUE’ 2004 | 46PN 4PM 50CH | TASTINGNOTE ‘Nu varande blend. Mycket mer Chardonnayarom än vad druvsammansättningen visar. Alltid en fruktig välbalanserad standardchampagne i den lättare stilen. Citrusaromerna övergår till nötighet med åldern. Mycket bra på senare tid.’  87 poäng

PERRIER-JOUËT ‘BELLE EPOQUE’ 1999 | 46PN 4PM 50CH | TASTINGNOTE ‘Något svag i doften ganska länge, men mycket tät och sammanhållet fokuserad. Frukten är imponerande söt och årgångsstilen påminner inte så lite om 1989. Läcker koladoftande med lätt brioche och lager av vanilfiness just nu. Ett brett och fylligt vin med bra potential trots ganska låg syra. Kolatonerna dominerar fortfarande i denna rika årgång. Moussen är exemplarisk då syran är förhållandevis låg. En irriterande övermognadston som domieras av gråpäron. Aningen burdust brådmoget.’ 94 poäng

PERRIER-JOUËT ‘BELLE EPOQUE’ 1985 | 47PN 5PM 48CH | TASTINGNOTE ‘Elegantare cuvéechampagne finns inte! Rejält utvecklad färg, visuellt ser den ut som ett vin från 70talet, aningen dimmig.  Vinet är fyllt av unga subtila nyanser. Vet man hur vackert t.ex. 73:an utvecklats förstår man hur förstorade alla dessa aromer blir med åldern. I dag möts man av en doft som påminner om en blomsterbukett om våren, samt en rik men återhållsam fruktarom uppbackad av vanilj, honung, kaffe och saffron. Söt, yppig och rik i nyanserna men med hög syra, anngen spretig, inte helt harmonisk i eftersmaken.’ 95 poäng

FLIGHT2

PERRIER-JOUËT ‘BLASON de FRANCE’ 1976 | 40PN 60CH | TASTINGNOTE ‘En av årgångens bästa champagner. Aningen slöjig, bärnsten-umbraton. Sensationellt finessrik och förförisk. Doften är ett färgsprakande fyrverkeri i livsbejakande ljusa färger. Fin knäckton, som börjar blygt men senare exploderar i rikedom. Fernissa, båtdäck i doften. Elegansen är också ytterst påtaglig i munnen. ‘Smal’ stringent stil, så livfull, så elegant, mycket tid kvar! Kanske ite lika krämig som Comtes de Champagne men oj jäklar vad gott! För mig känns detta mästerverk mer som en 71:a än en alkoholrik 76:a. Perfekt med gåslever.’  96 poäng

PERRIER-JOUËT ‘BLASON de FRANCE’ 1975 | 40PN 60CH | TASTINGNOTE ‘Vilket utsökt vin! Många 75:or saknar charm och leende utstrålning, därför var det enormt glädjande att mötas av den söta intensitet som den här underskattade prestigechampagnen bjuder på. Det finns alltid en lätthet och fräschör i Perrier-Jouëts viner som här spelar andrafiolen till förmån för den rikedom av knäckiga sirapsliknande aromer. Rikt stort en häftig beerenauslese-lik uppenbarelse i munnen. Sagolik balans i denna ganska knepiga årgång. Finstämd retning av moussen än idag! På något märkligt vis kan helhetsupplevelsen liknas vid att dricka kolasås utan att drabbas av sinnenas mättnad.’ 95 poäng

PERRIER-JOUËT ‘BLASON de FRANCE’ 1971 | 20PN 80CH | KORK!, vad synd! Nedan kommer senaste noteringen på 71:an: TASTINGNOTE ‘Trots en knappt märkbar mousse och oxidativ färg, blev vinet bara bättre och bättre i glaset. Suveränt krämig och årgångstypiskt smeksam med fet nästan Des Princelik struktur. Flaskor med riklig mousse bör vara magnifika.’ 91 poäng

PERRIER-JOUËT ‘BLASON de FRANCE’ 1969 | 5PN 17PM 78CH | TASTINGNOTE ‘Djupt åldrad färg, men frisk avtagande mousse. En doft från förr, källartonerna är där. Stor chokladmättad doft med underton av champagnekällare. Honungsmjuk med klassisk kolafinish. På den här tiden en blanc de blancs. Old-school i hela sin uppenbarelse….’ 93 poäng

PERRIER-JOUËT ‘BLASON de FRANCE’ 1966 | 5PN 17PM 78CH | TASTINGNOTE ‘Kanske den ungdomligaste champagnen från 60talet jag någonsin doftat på. Sagolikt välbalanserad och frisk champagne med enorm attack och rik citruslik frukt. Antydan till kantareller i doften. Vilken enorm finish!’  95 poäng

Jag lämnar vinkällaren Grappe kryssandes mellan snödrivorna med mina vänner Ludde & Magoo nynnades på Marina & The Diamonds ‘Primadonna’ på väg till PrimeWineBar på Östermalmstorg, men det är en annan historia …

Standard
Belle Epoque, chardonnay, chef des caves, Comtes de Champagne, Cristal, cuvéechampagne, Dom Pérignon, Okategoriserade, Perrier-Jouët, pinot meunier, pinot noir

Hemmamatch – Perrier-Jouët ‘Belle Epoque’ då & nu …

Ibland är det kul att köra paralellslalom på några goda flaskor man stoppat undan i källaren och ta fram en referens med mognad. I helgen plockades den ultra eleganta ‘BELLE EPOQUE’ från PERRIER-JOUËT fram ur sin sömn.

Hur många gånger har man inte sett den anemonprydda flaskan i en Hollywoodproduktion? Av alla vackert utformade champagneflaskor är Belle Epoque den mest kända tillsammans med den karaktäristiska Dom Pérignon, de bowlingkägleformade samt den transparanta Cristal. Så pass mycket att ’Fleur de Champagne’ eller ’champagnen i den blommiga flaskan’ har nått ikonstatus runt om i världen. Elegantare cuvéechampagne finns inte! De första gångerna jag provade Belle Epoque tyckte jag att flaskan var vackrare än innehållet. Numer vet jag bättre!

FLASKAN | De vackra anemonerna i Art Nouveau-stil målades ursprungligen av Emile Gallé 1902, men kom inte att pryda några flaskor förrän 1964 då de lanserades till Duke Ellingtons 70-årsdag 1969.

CHAMPAGNEN | Utan tvekan är Belle Epoque det vin som sticker ut i Perrier-Jouët-serien. Även om denna préstigecuvée skapades av Michel Budin, marknadschefen Pierre Ernst och chef des caves André Bavaret under senare delen av 1900-talet så är dess ursprung är faktiskt mycket äldre än detta datum antyder. Deras inspirationskälla var upptäckten av en vackert dekorerad flaska, med anor från 1902, som man fann länge försummad och samlade damm i ett skåp i ett av de bakre rummen i Masion Belle Epoque. Flaskan bar emaljerade konstverk av glaskonstnären Emile Gallé, en arsenal av glas och fint färgade anemoner. Det verkar som Gallé hade skapat flaskan på begäran av Henri Gallice, som en symbol för det härliga 1890- talet. Men varför den låg oupptäckt i nära sex decennier är fortfarande oklart. Idag Gallé är känd för den höga kvaliteten på sina glasarbeten och betraktas med rätta som en av förgrundsfigurerna i Art Nouveau-rörelsen i Frankrike. Upptäckten fick Ernst och Bavaret att skapa en champagne värdig ett sådant fantastiskt konstverk. Den första årgången av Belle Epoque, i stilen brut, var 1964, som släpptes 1969, och såldes uteslutande i ett litet antal utvalda butiker. Den fick senare sällskap av La Belle Epoque Rosé med årgången 1976, och senare av La Belle Epoque Blanc de Blancs 1993.

CUVÉEN | Den ’vanliga’ Belle Epoquen är en blandning av 50% Chardonnay, 45% Pinot Noir och 5% Pinot Meunier. Styrkan i denna préstigecuvée är finess och elegans snarare än kraft eller frukt. Av den anledningen har oerfarna champagnedrickare kritiserat Belle Epoque för att den inte ruskar om och tar plats som många av de andra mer kända préstigechampagnerna (som Dom Pérignon, Comtes de Champagne exempelvis). Dessa kritiker har framfört sin kritik att de tycker att man lagt ner för mycket energi på flaskan snarare än innehållet. Men för mig pratar vi om ett vin som har en oklanderlig balans, något mycket mer värdefullt än kraftfull frukt. Med lämplig flaskålder avslöjar dessa viner sin verkliga klass, det höga kvalitetsursprunget av frukten från några av de bästa vingårdslägena i regionen.

NU | PERRIER-JOUËT ‘BELLE EPOQUE’ 2004 TASTINGNOTE ‘En väldigt charmig ung champagne. Finns en massa smäktande solig drickglädje direkt med vaniljartad silkig mjukhet och okomplicerad njutning. Vaniljdrömmarna styr för tillfället även om tiden kommer att ge djup och seriositet. Smakens kärna är fylld av röda frukter som bäddas in i blommig och krämig Chardonnay från Cramant. En skygg kryddighet som är upprinnelsen till kakdoften som på sikt blir kafferosteriet kan skönjas i det tomma glaset.’ 90(93) POÄNG

DÅ |  PERRIER-JOUËT ‘BELLE EPOQUE’ 1989 TASTINGNOTE ‘Vinerna har alltid en strålande blommig elegans, som de bevarar i många år. Till elegansen adderas en nötig och rostad kaffearom av storslaget snitt. Ett sagolikt vin som påminner mycket om en fin Montrachet i sin ultraeleganta rostade skepnad. Doften formligen exploderade i glaset med toner av blommor, frukt och rostat kaffe. Smaken är exotisk och klassisk på samma gång med oerhört njutbar kolafinish. Mer nötig och uniform på senare tid med inslag av puder och mintkaramell.’ 94(94) POÄNG

OUTRO | Finns det något som är mer njutbart än att dricka 20-25 år gammal champagne av hög kvalitet? Perfekt mognad och harmoni. Så mycket mer komplext än unga omogna viner samtidigt som de ännu inte är tyngda av ålder.

Standard
Belle Epogue Blanc de Blancs, Belle Epoque, Belle Epoque floral edition, Belle Epoque Rosé, champagne, Cristal, Emile Gallé, Epernay, Fleur de Champagne, liège et agrafe, liqueur de tirage, Mailly, Maison Belle Epoque, Moët & Chandon, Okategoriserade, Perrier-Jouët

Belle Epoque floral edition …

Hur många gånger har man inte sett den anemonprydda flaskan i en Hollywoodproduktion? Av alla vackert utformade champagneflaskor är Belle Epoque den mest kända tillsammans med den karaktäristiska Dom Pérignon, den bowlingkägleformade samt den transparanta Cristal. Så pass mycket att ’Fleur de Champagne’ eller ’champagnen i den blommiga flaskan’ har nått ikonstatus runt om i världen. Elegantare cuvéechampagne finns inte! De första gångerna jag provade Belle Epoque tyckte jag att flaskan var vackrare än innehållet. Numer vet jag bättre!

Det är väl ingen hemlighet att jag har en fäbless för Perrier-Jouëts ‘Belle Epoque’. Tjöt av glädje då jag såg att man släpper en ‘Limited Edition’, där den nya designen är gjord av den japanska blomkonstnären Makoto Azuma. Man lanserar den med årgången 2004.

2004 BELLE EPOQUE FLORAL EDITION  │ PN46 4PM 50CH  │ TASTINGNOTE; ’En väldigt charmig ung champagne. Finns en massa smäktande solig drickglädje direkt med vaniljartad silkig mjukhet och okomplicerad njutning. Vaniljdrömmarna styr för tillfället även om tiden kommer att ge djup och seriositet.’ RJP 90 (93)

1811  │ Perrier-Jouët grundades 1811 av Pierre-Nicolas-Marie Perrier. Han lade till namnet Jouët, hans fru Rose Adélaïdes namn som ogift, för att ge huset sitt nuvarande namn. De etablerade sig i staden Epernay, och började bygga sitt varumärke och utforska utländska marknader som så många andra champagnehus gjorde under denna expansiva tid. Redan 1815 exporterar man sitt vin till England, och inom några år har de lagt USA till listan över exportdestinationer. Sådan framgång ledde givetvis till en större efterfrågan på deras viner, och familjen förvärvade snart eller planterade nya vingårdar i Aÿ, Avize, Cramant, Mailly och på andra håll i regionen. Många av vingårdarna var planterade med Chardonnay, vilket ger den delikata elegans som är signumet för Perrier-Jouëts stil. En stil som sägs ha varit uppmuntrad av Pierre-Nicolas-Marie, och ett drag som fortfarande finns i Perrier-Jouëts samtliga champagner än idag.

UTVECKLARE AV DEN TORRA STILEN  │  Med denna flygande start var det nästa generation, i form av Charles Perrier som efterträdde sin far, som gjorde mest för att bygga upp familjeföretagets rykte. Under Charles ledning blev firman mycket framgångsrik. Tack vare Charles fann Perrier-Jouëts champagner snart sin väg till borden vid flera av de europeiska hoven, och exporten ökade stadigt. Utbudet utökas, och Perrier-Jouët blev 1854 det första huset att släppa en helt torr champagne, Brut. En stil som vi därefter vet imiterades i hela regionen. Vid denna tidpunkt var champagnerna påtagligt söta, och genom denna åtgärd var Charles Perrier i huvudsak skaparen av Brut-beteckningen som idag är den dominerande stilen. Champagnen var vid denna tid uteslutande söt. Detta gör att vi kan definitivt konstatera att under denna tid var kaviar och champagne-klassikern byggd på erkänd harmoni av sött och salt, likt kombinationen Roquefort och Sauternes. Jag är säker på att jag framöver kommer att få tillfälle att skriva en krönika om ’ett av de största gastronomiska missfostren’ – torr champagne och svart kaviar. Storheten hos torr champagne ser vi för första gången då de första årgångschampagnerna ser dagens ljus; årgångar som 1842, 1846 och 1857 är gastronomisk historia – de var så pass storslagna och berusande i sig själva att de enbart behövde en liten dosage (När la cuvée är blandad tillsätter man en lösning på vin, lite rörsocker och jäst – liqueur de tirage). Mängden rörsocker som tillsätts är 22 till 24 g/liter för att ge 5 till 6 atmosfärers tryck i buteljen och ökar alkoholhalten med 1,3-1,5 volymprocent. Vinet fylls på flaskor som förses med kronkapsyl, för prestigeviner förses ofta flaskorna med en liège et agrafe/kork med metallbrygga och får ligga sur lattes i champagnehusens svala källare nere i kritbrotten. 1856 tillverkade huset Moët & Chandon viner benämnda dry och sec för den brittiska marknaden eftersom man noterat den engelska tendensen att servera väldigt sval champagne till måltiden. Det slutgiltiga genomslaget för vinstilen i fråga om söthetsgrad var då vinmakaren Victor Lambert på huset Rottery 1874, med ideologiskt ledarskap och stöd av Madame Pommery gjorde den första vintage brut. Charles Perrier innovationer slutade dock inte där. Charles var också en tidig förespråkare av årgångschampagne (single vintage Champagne), liksom större transparens i etiketteringen, Ibland med namnen på byarna på etiketterna, en praxis som än idag fortfarande är sällsynta i regionen. Sådant engagemang medförde naturligtvis stor belöning och erkännande. Under senare hälften av 1800-talet konsumerades Perrier-Jouëts champagner vid drottning Victorias hov samt av Napoleon III. Sådan framgång säkrade företagets framtid, och finansierade byggandet av ett vackert slott på 26 Avenue de Champagne i Epernay, en strålande byggnad som fortfarande är Perrier-Jouëts huvudkontor till denna dag. (Mer om Maison Belle Epoque längre fram.)

ÄGARSTRUKTUR  │ Eftersom det inte fanns någon naturlig arvinge efter Charles Perrier och därmed någon som tog kontrollen över Perrier-Jouët lämnades firmans ansvar över, med Charles välsignelse, till brorsonen Henri Gallice, och senare till Louis Budin (1918), Henris ingifte svåger. Efter trettiotalet år efterträddes denne av sin son, Michel Budin. Det skulle visa sig att Michel Budin skulle bli den sista i familjen i att behålla fullständig kontroll över champagnehuset. Eftersom Perrier-Jouët vid denna tid blev föremål för investeringar utifrån och även fullständigt övertagande. Vilket är samma scenario som med många andra av de stora champagnehusen. 1959 tog Mumm-gruppen kontroll, även om Michel Budin stannade kvar i företaget. Det var han som hade uppsikt över det stora tillägget till utbudet i portföljen som produceras av Perrier-Jouët; prestigecuvéen La Belle Epoque, känd som Fleur de Champagne i USA. Därefter köptes huset av Seagram-gruppen, och historien om övertagande fortsatte under hela nittonhundra- och tjugohundratalen. De nuvarande ägarna är Pernod Ricard, som avslutade ett lyckat övertagande 2005 då man tog över från den tidigare ägaren Allied Domecq-koncernen. Då huset ägdes av Allied Domecq, rev man oroande nog upp stora delar av husets fina gamla stockar i Cramant direkt vid övertagandet. Jean-Marie Barillere är dagens president och Hervé Deschamps vinmakare. I dag är firman under Pernod-Ricards kvalitetsinriktade och hårt satsande ledning.

DEN DELIKATA HUSSTILEN  │ Från husets tidigaste dagar har man producerat champagne enligt vad man själva kallar ’a limited edition approach’. Som riktiga hantverkare har husets sju chefs de caves genom två århundraden lämnat över den ’tysta kunskapen’ från far till son. Belle Epoque har blivit en jättesuccé överallt, speciellt amerikanerna har fallit för den blomsterprydda flaskan. Huset äger 108 hektar i sju byar, och resterande 65 procent av druvorna köps in från 40 olika byar. Firmans viktigaste by är Cramant, där man äger 29 hektar i de allra bästa sluttningarna. I motsats till många andra stora hus, har man förvaltat arvet väl. Vinstockarna är mycket gamla och producerar fantastiska druvor som kan dominera en hel cuvée även om andelen är liten. Den delikata husstilen är mycket beroende av dessa Chardonnaydruvor. Årgångsvinet är en rostad klassiker och Belle Epoquevinerna är en stor glädjekälla för den romantiske vinälskaren. Belle Epoquen är oftast något svag i doften i sin ungdom, men mycket tät och sammanhållet fokuserad. Frukten är imponerande söt och årgångsstilen är oefterhärmlig i sin krämighet. Den relativt nya Belle Epogue Blanc de Blancs (debut 1993) är ljuvligt mjuk och smeksam med en kolossal simmig intensitet av söta grundtoner som samtidigt lyfts upp av citron och saftighet. Sensuell och fascinerade. Vinothèquevinerna är de flaskor som legat orörda och normaldegorgerade i husets kalla källare fram till öppnandet. Självklart håller dessa viner en ännu högre nivå än de flaskor man kan hitta ute på marknaden. Fram tills i år var världens dyraste flaska champagne en Belle Epoque (i ett set om 12 st) som såldes för $50 000 us-dollars. Numer innehas rekordet av en av de numer famösa “vrakchampagnerna” som hittades på Ålandshav sommaren 2010 och som såldes av Acker Merrall & Condit för €24 000 och €30 000 euros (auktionsdatum 110603). Ett rysk-franskt par som bor i Singapore köpte de två första flaskorna som auktionerades ut.

FÖDELSEN AV EN IKON  │ Michel Budin, som drev firman fram till slutet av åttiotalet, var en stor beundrare av Art Noveau och öppnade ett Belle Epoque-museum 1990, tjugotalet år efter att de lanserade prestigechampagnen med samma namn.

FLASKAN?  │ De vackra anemonerna i Art Nouveau-stil målades ursprungligen av Emile Gallé 1902, men kom inte att pryda några flaskor förrän 1964 då de lanserades till Duke Ellingtons 70-årsdag 1969.

FORMGIVAREN  │ Émile Gallé, född 8 maj 1846 i Nancy, död 23 september 1904, var en fransk glaskonstnär som gestaltade stilen jugend under slutet av 1890-talet och framåt. Gallé var en av glaskonstens stora förnyare och blev berömd framför allt för sina överfångsglas med naturalistiska växtmotiv i jugendstil. Gallé växte upp i sin mors hemstad Nancy, en stad i norra Frankrike välkänd för sin glastillverkning. Hans far som var en driven entreprenör utvidgade sin frus rörelse, spegeltillverkning. Man kom även att tillverka glas och serviser. Man utökade verksamheten med ett krukmakeri, man la till heraldiska motiv till servisgodset, samt introducerade emaljmåleri på glas. Trots familjeföretagen så fick Gallé en traditionell fransk akademisk utbildning. Han hade fallenhet för filosofi, latin och fransk litteratur. Detta tros ha lagt grund för hans intresse för vetenskap och litteratur, som han senare hade nytta av i sitt konstnärskap.

KURIOSA  │ 1985 Belle Epoque Rosé röstades fram som tidernas främsta rosé vid Richard Juhlins ’Millennieprovningen’. Man har tagit fram limiterad upplaga av Belle Epoque – en blanc de blancs av årgången 2000. Där flaskorna dekorerats med en anemon med diamanter och gula safirer av juvelerarfirman Van Cleef & Arpels. Ett litet aber dock, flaskan kostar €100,000 euros extra. Man lever som man lär i La Belle Epoque i Epernay…

TIDSEPOKEN  │ (La Belle Epoque ca.1890 – ca.1914 inkluderar Art Deco, Art Nouveau och Wiener Jugend.) Stilepoken återspeglar positiva samhällsförändringar som ägde rum under perioden och stämningar som tillväxt, sorglöshet, och framtidstro men också ett nostalgisk tillbakablickande som uppstod i det traumatiserade Frankrike efter kriget. Métrons (tunnelbanans) Art Nouveau-entréer har blivit en ikonisk symbol för Paris. Idag finns det 83 stycken. Då Hector Guimard formgav dem år 1900 skapade de både förvåning och kontroverser. De finns i två versioner; den vanligaste är de med glastak. Tre av dem finns kvar i originalskick än i dag (Porte Dauphine, Abbesses, och vid korsningen Rue des Halles och Rue Sainte-Opportune). Resten har en balustrad i gjutjärn med växt-liknande motiv, tillsammans med texten ’Metropolitain’ som stöds av två orangefärgade klot ovanpå utsmyckade gjutjärnstöd i form av sirliga trädstammar. Flera av de numer ikoniska Guimard-entréerna har skänkts till andra städer. Det enda originalet på en tunnelbanestation utanför Paris är den vid Square-Victoria Station i Montreal.

MAISON BELLE EPOQUE  │ Jag har haft möjligheten vid ett flertal tillfällen att bo på denna dröm i Art Nouveau; Maison Belle Epoque. Som egentligen är ett Jugendmuséum snarare än ett hotell. Ett ytterst exklusivt hus enbart reserverat för Perrier-Jouëts VIP-gäster. Familjen Perrier-Jouëts bostad har blivit ett tempel av Art Nouveau som har blivit levandegjort för att välkomna gäster på den prestigefyllda adressen, 26 Avenue de Champagne i Epernay. Här huserar flera av de stora husen med sina imponerande byggnader och slott; Moët & Chandon (Château Trianon), Pol Roger, Perrier-Jouët samt Mercier. Tillbaks till Maison Belle Epoque; man har sedan 1980-talet tagit emot sina gäster i det gamla pensionatet som förvärvades under 1800-talets slut. Byggnaden är en hyllning till Emile Gallé, som 1902 målade, den numer världskända glasflaskan som pryds med anemonarabesker.

Flaskan återutgavs 1969 för att hedra cuvéen Belle Epoque som lanserades. Från utsidan har byggnaden behållit sin luftiga och för regionen typiska herrgårdsstil. Inuti har man förvandlat det till ett museum och hus med en av de första privata samlingarna av Art Nouveau i världen. Tvåhundratjugo verk de mest intressanta av de stora namnen från epoken finns representerade – Gallé, naturligtvis, men också Majorelle, Lalique, Guimard, Mucha (han med damerna drapperade i togas).  – Genom tålmodigt arbete och samlande har två stilexperter på femton år lyckats komponera en mycket homogen samling av yttersta världsklass. I lobbyn hänger stora litografier av Maurice Simon, utformade glasdörrar med polerad mahogny av Hector Guimard. De rundade linjerna och blommornas maskrosverk, typisk för Art Nouveau, fullkomligen invaderar alla delar av lobbyn. I den lilla salongen till höger, där tiden verkar stå stilla, finner man Emile Gallés berömda trollsländor i valnöt. På manteln till den stora spisen står den majestätiska skulpturen ’Den eviga våren’ av Auguste Rodin. I vardagsrummet finner man bekväma stolar av Louis Majorelle i förgyllt trä med ormbunkemönster som inväntar besökarna. Rummet är en bra plats att beundra mahognyarbeten av Gauthier-Poinsignon och en vacker samling glas av Lalique och Daum.

Filosofin bakom Art Nouveau var att lysa upp tillvaron genom konsten i vardagen. På Perrier-Jouet vill man därför ge besökaren en oas med alla dessa vackra ting. Gäster kan inta lunch i en liten matsal dekorerad med en samling paneler i präglat läder från Cordova, som gjorts av Rozier. Stolar och bord är återigen signerade av Majorelle, och bordsduken är broderad med den berömda Gallé-anemonen. Utformat för att inkvartera champagnehusets gäster erbjuder byggnaden fem rum. Boendet på Maison Belle Epoque förutsätter att man är ett par eller riktigt goda vänner då sängarna inte är av det snitt som den moderna nutidspersonen kanske är van vid. Alkoven har anmärkningsvärda sängar i valnöt av Hector Guimard. Ett för honom ovanligt arbete, då han är mest känd för sina gröna kandelabrar och ingångar till tunnelbanan i Paris. En av sängarna kostade $100,000 us-dollar då den köptes. Sängen är anmärkningsvärd med sina skulpturer av rosor och tulpaninläggningar i koppar. Mitt senaste rum hade en fantastisk tapet ritad av Majorelle dekorerad med blåregn och fjärilar. Ingen ägare av huset Perrier-Jouët har någonsin haft en tanke på att stänga huset, trots sin respektabla driftsbudget (hävdar de själva). För att kunna ta emot sina VIP-gäster (en hemlig siffra, men det ryktas om ca 2 500 per år) som passerar varje år behövs en kock, en betjänt (den sävlige och diskrete Monsieur Dubois), en hushållerska och två guider som arbetar heltid. Huset är inte öppet för allmänheten, utom vid mycket sällsynta tillfällen. Man har vid flertalet tillfällen fått förfrågningar om att vara med i filminspelningar, men det har man aldrig nappat på. Man tycker att det räcker med att gästerna tar sina egna foton vid sina besök. Tanken är att bevara lugnet för gästerna så att de kan insupa atmosfären, det kusliga lugnet. Bland de lyckligt få som har fått stanna en natt eller två är vinjournalister, sommelierer, kändisar, målare, skulptörer eller författare. Förutom sina privilegierade kunder så har även berömdheter som skådespelerskorna Renata Litvinova, Victoria Abril, Gong Li, Sophie Marceau och sångerskan Marianne Faithfull alla fått möjligheten att bo här.

EN VACKER OCH STÄNDIGT LEVANDE EPOK  │ Utan tvekan är Belle Epoque det vin som sticker ut i Perrier-Jouët-serien. Även om denna préstigecuvée skapades av Michel Budin, marknadschefen Pierre Ernst och chef des caves André Bavaret under senare delen av 1900-talet så är dess ursprung är faktiskt mycket äldre än detta datum antyder. Deras inspirationskälla var upptäckten av en vackert dekorerad flaska, med anor från 1902, som man fann länge försummad och samlade damm i ett skåp i ett av de bakre rummen i Masion Belle Epoque. Flaskan bar emaljerade konstverk av glaskonstnären Emile Gallé, en arsenal av glas och fint färgade anemoner. Det verkar som Gallé hade skapat flaskan på begäran av Henri Gallice, som en symbol för det härliga 1890-talet. Men varför den låg oupptäckt i nära sex decennier är fortfarande oklart. Idag Gallé är känd för den höga kvaliteten på sina glasarbeten och betraktas med rätta som en av förgrundsfigurerna i Art Nouveau-rörelsen i Frankrike. Upptäckten fick Ernst och Bavaret att skapa en champagne värdig ett sådant fantastiskt konstverk. Den första årgången av Belle Epoque, i stilen brut, var 1964, som släpptes 1969, och såldes uteslutande i ett litet antal utvalda butiker. Den fick senare sällskap av La Belle Epoque Rosé med årgången 1976, och senare av La Belle Epoque Blanc de Blancs 1993. Den ’vanliga’ Belle Epoquen är en blandning av 50% Chardonnay, 45% Pinot Noir och 5% Pinot Meunier. Styrkan i denna préstigecuvée är finess och elegans snarare än kraft eller frukt. Av den anledningen har oerfarna champagnedrickare kritiserat Belle Epoque för att den inte ruskar om och tar plats som många av de andra mer kända préstigechampagnerna (som Dom Pérignon, Comtes de Champagne exempelvis). Dessa kritiker har framfört sin kritik att de tycker att man lagt ner för mycket energi på flaskan snarare än innehållet. Men för mig pratar vi om ett vin som har en oklanderlig balans, något mycket mer värdefullt än kraftfull frukt. Med lämplig flaskålder avslöjar dessa viner sin verkliga klass, det höga kvalitetsursprunget av frukten från några av de bästa vingårdslägena i regionen. Belle Epoque Rosé tillverkas genom en tillsats av rött vin i stället för enligt saignée-metoden, med en slutlig blend som är mycket lik den ’vanliga’ Belle Epoquen, med Chardonnay från Cramant. Detta är också källan för Belle Epoque Blanc de Blancs. Det fanns också en Réserve La Belle Epoque årgång 1995, buteljerad i 2000 jeroboams (3 litersflaskor), med en galen prislapp – i priset ingick dock ett rum för två med middag på Maison Belle Epoque. Resten av Perrier-Jouëts serie omfattar den Grand Brut, 40% Pinot Noir, 40% Pinot Meunier och 20% Chardonnay och Millésime, en liknande blandning som Grand Brut men med bara 10% mer Chardonnay och 10% mindre Pinot Meunier. Dessutom finns Blason de France, en icke-årgångsbetecknad rosécuvée som lanserades 1965, vilket är en blandning av nästan en tredjedel av varje av de tre viktigaste Champagnedruvorna.

PERSONLIG REFLEKTION  │ Champagne är fascinerande och jag njuter av att fortfarande lära mig dess många facetter. Jag fascineras ständigt av terroir-conceptet. Terroir – är definitivt en term som kommer på tals då man diskuterar stora champagner. Termen är fransk och kan översättas ungefär till ”kombination av druvsort, läge, klimat, väderleksförhållanden och jordmån”. Vi kan väl i korthet säga ”känsla av ursprung”och att vinets karaktär ska präglas av växtplatsen. Dock så är detta en term som man kan applicera på många viner runtom i världen men det som oftast skiljer ett bra vin från säg Bourgogne är den flerhundraåriga traditionen av att producera stora viner från klassificerade vingårdar. Jag förstår verkligen attraktionen av källarmästarens arbete som likt en artist har alla dessa basviner till sitt förfogande. Han försöker utifrån sitt champagnehus specifika stil att måla samma tavla om och om igen år ut och år in. Champagne är kärnan i det hela. Den har allt man kan förvänta sig av vinet. Det är ett vin som gör mycket lite uppmärksamhet till sig själv. Det behöver inte spela med sina muskler för att visa vad den kan. Champagne har en elegans och detaljer som endast kan jämföras med de största Bourgognerna. När du har druckit ett glas, har du alltid lust till ett glas till.

ÅRGÅNGARNA AV BELLE EPOQUE

1964, 1966, 1969, 1971, 1973,

1975, 1976, 1978, 1979, 1982,

1983, 1985, 1988, 1989.1990,

1994, 1995, 1996, 1998, 1999,

2000, 2002, 2004.
ÅRGÅNGARNA AV BELLE EPOQUE ROSÉ  │1976, 1978, 1979, 1982, 1985, 1986, 1988, 1989, 1995, 1997, 1999, 2002
, 2004.

ÅRGÅNGARNA AV BELLE EPOQUE BLANC de BLANCS , │1993, 1999, 2000, 2002.

ÅRGÅNGARNA AV BRUT MILLÉSIME │1854 (den allra första årgången), 1964, 1966, 1969, 1971, 1973, 1975, 1976, 1978, 1979, 1982, 1983, 1985, 1988, 1989, 1990, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998.

 CHAMPAGNERNA 2002 Belle Epoque  │ Tastinnote; Ljus och skimrande vacker med pärlhalsbandsmousse. Snål doft initialt som långsamt öppnar upp en krämig stil som påminner om den finaste hemlagade vaniljglassen. Smakens kärna är fylld av röda frukter som bäddas in i blommig och krämig Chardonnay från Cramant. En skygg kryddighet som är upprinnelsen till kakdoften som på sikt blir kafferosteriet kan skönjas i det tomma glaset.’ RJP 89(95)

2000 Belle Epoque Blanc de Blancs  │ Tastinnote; Det är från de gamla stockarna i Bourrons Leroy och Bourrons du Midi i hjärtat av Cramant som Belle Epoques fantastiska elegans utgår. År 2000 valde Deschamps att helt och hållet separera dessa druvor och göra en super-blanc de blancs. Han har lyckats! Utan tvekan en av årgångens fullträffar med en ojämförlig kritig elegans kombinerad med silkeslen smörighet som från en ung Chevalier-Montrachet.’ RJP 93 (96)

1973 Belle Epoque Cuvée Alinda  │ Tastinnote; Är detta samma vin som den vanliga Belle Epoque ? Prislappen är en helt annan historia och de tre flaskor jag provat har nästan saknat mousse, vilket den vanliga 73:an inte gör. Därför är det svårt att avgöra om det finns någon skillnad mellan vinerna. Trots avsaknaden av mousse är vinet ljust, stort och härligt med en doft av honung, valnöt, marsipan och vanilj. Smaken är utmärkt med stor oljig koncentration.’ RJP 93(93)

1996 Belle Epoque Vinothèque  │ Tastinnote; Ett makalöst tätt vin som till skillnad från många andra 96:or redan har charm nog för att öppnandet inte ska ses som en kriminell akt. Kafferosteriet starkt närvarande, vaniljsmekningen oemotståndlig och syraspettet nedkört i jorden förstås. Allra bäst på jeroboam.’ RJP 93 (96)

2002 Belle Epoque Rosé  │ 50 Pinot Noir  5 Pinor Meunier 45 Chardonnay

Richard Juhlin; ”Det är nästan omöjligt att känna hur detta för tidigt släppta och helt nydegorgerade prestigevin kommer att utvecklas. Min poängbedömning får ses mer som en gissning baserad på kunskap om hur tidigare upplagor av detta vin har utvecklats med lagring. I dag är det en sval skönhet med subtila sparsmakat små uttryck och gester. Redan mer komplex.”  RJ90(93)

Björnstierne Antonson; ”Belle Epoque Rosé tillhör de absolut främsta rosé-champagnerna. Vinet har en personlig stil och 02:an är inget undantag. Jag har under året provat denna skönhet vid ett tiotal tillfällen och den briljerar verkligen med sin storhet var gång. Den är stor nu, den kommer att bli legendarisk… Sensuell och fascinerade….”

Standard
2005 Larmandier-Bernier 'Vieilles Vignes Cramant', 2005 Roland Champion 'Special Club', blanc de blancs, Bollinger, chardonnay, Charlemagne, Krug, Krug Clos du Mesnil, Le Mesnil, Le Mesnil-Sûr-Oger, Mareuil-sûr-Aÿ., Okategoriserade, Perrier-Jouët, Pierre Peters, Pierrier-Jouët, Reims, Richard Juhlin, sommelier

vit valborg?

Våren är i mitt tycke den mest fantastiska av årstider. Temperaturen stiger och all gröda skjuter fart! Nu kommer alla vårprimörer. I Svenska Akademiens ordbok står följande begreppsdefinition: ’det första av årets skörd, förstling; första friskhet’. Redan i början av mars brukar den svenska gurkan vara klar att skörda, några veckor senare startade tomatsäsongen och i början av april förra året kunde man plocka de första växthusodlade jordgubbarna. Nu står sparris och rabarber på tur.

När är då champagne som godast? Nyår så klart, jul på kontinenten, Clicquot på Halloween, Bollinger till valborgsbrasan, 75 Diamant Bleu till midsommarsillen, Krugen till lussebullen. Ja varje högtid har sin sköna champagnekombination, men frågan är om inte sommaren är allra bäst lämpad för champagneförlustelser. En spirande blåsippa, en yrvaken försommarsol, en drillande lärka och en djupt yster koltrast förkroppsligar champagnens själ. Bara släng ett getöga på de spirande livliga bubblorna, den lätt gyllene soliga färgen eller ännu hellre den svagt klorofyllstänkta nyansen hos en ung blanc de blancs. Stoppa ned näsan i glaset och låt dig mötas av blommiga sommarkänslor. Ta en stor klunk och andas in friskheten som minner om den isande vinter som just lämnat oss och låt pirret dansa på tungan. När sedan den sköna lättsamma champagneberusningen lätt kopplar sitt grepp blir sommarens pockande längtan tillfredställd!

Maestro Juhlin bjöd in till Vit Valborg … förmodligen ställde han upp världens största och bästa bredd av blanc de blancschampagner inför vårt häpnande sällskap. saknade jag någon champagne? Nej verkligen inte! Alla byar, alla stilar av BdB och alla producenter var representerade.

apérifit –  1) Henriot ‘Blanc de Blancs’ (Magnum)

Ett vin som många talat sig varma för genom åren. Först nu i början på det nya seklet har jag fallit till föga för denna eleganta och lagringsbara skönhet. Vinet har en underbar ton av vita blommor, vanilj, lätt parfymerad honung och limeskal. Allt detta inklätt i en silkig och smörig skymningsdräkt. poäng 85 (90)

Flight – Outside Marne (Aube, Sezanne, Aisne)

2)  2006 Ullysé Collin ‘Blanc de Blancs’ Så distinkt, så god och full med välgörande mineralitet och bett y syran som får en sommelier att rodna … poäng 84 (88)

3)  2009 Vouette & Sorbée ‘Blanc de Argile’

Ett specialvin gjort på sticklingar från Seloses vingårdar i Avize och Valmur i Chablis. Aubes mästare har gjort det igen! Selosseliknade aromprofil, knastertorr renhet. Fin mogen biodynami där många dock har invändningar mot den övertydliga tonen av dvärgbana. Terroirmineralitet ifrån Aube, det är skickligt! poäng 83 (89

Flight – Vertus

4)     2002 Doyard-Mahé ‘Vieilles Vignes’

Exemplarisk rondör kombinerad med klarhet och mineralelegans på ett perfekt vis. Mogna päron, mandelblom, honung, saffran och sylt. Vackert drag av grillade grönsaker och piggvar som skänker extra finess till detta seriöst gjorda vin. poäng 89 (91)

5)     2000 Perrot-Boulonnais’Cuvée Céleste’

600 flaskor från de främsta druvorna helt lagrade på gamla små ekfat ger en underbar upplevelse som påminner om reservviner på magnum hos Bollinger eller magnifika Meursault flaskor från Jobard eller Ampeau. Inte på något sätt träsmakande eller ekig, men fylld av madagaskarvanilj, smörkola och Kruglikt djup. Man frågar sig hur ett vin kan sticka ut så kapitalt från producentens övriga viner? Det främsta vin jag druckit från Vertus! poäng 94 (94)

6)     2002 Veuve Fourny ‘Clos Notre Dame’

Monique och Charles Fourny gör i dag läckra champagner från sina 6,5 hektar. Biodynamiskt jordbruk, gamla stockar och ekfat är nyckeln till deras snabba framgång. De ekiga och ultraseriösa vinerna från Clos Notre Dame behöver tid på sig! En spännande prestigechampagne från 50-åriga vinstockar och 100 procent gamla ekfat. Det ekiga och ultraseriösa vinerna från Clos Notre Dame behöver tid på sig! Årgångens elegans lyser igenom och öppnar upp ett djup av sällsam kraft. poäng 84 (89)

Flight – Oger and Le Mesnil-sur-Oger

7)     2002 Delamotte ‘Millésime’

Det känns som Delamotte blir mer och mer måna om att rädda ursprungskaraktären från hembyn Le Mesnil. Superläckert, saftigt och sofistikerat vin att avnjutas i alla ålderssteg. Toner av saffran och ananas dominerar just nu. poäng 84 (88)

8)     2005 André Jacquart ‘Millésime’

Många 05:or är vansinnigt inbjudande och flirtiga. Detta vin är mycket gott från start, men stringent syrligt, nötigt, mineralstramt och snyggt.  poäng 87 (92)

9)     2000 Claude Cazals ‘Clos Cazals’

Ett alldeles fantastiskt vin. Jag blev så till mig när jag öppnade den att jag var tvungen att öppna en Krug Clos du Mesnil bara för att jämföra. Jag hade faktiskt gärna sett ett försiktigt bruk av små gamla fat på Krugvis med detta kolossala råmaterial. Jag undrar nämligen om inte vingårdarna är lika bra? I denna årgång har man fått fram de mest mogna och koncentrerade druvorna hittills och simmigheten är enorm. Kanske det finns en risk för lite för snabb mognad dock. ‘ poäng  93 (95)

R1 – BLANCHERAD SPARRIS MED KALIXLÖJROM, BEURRE BLANC

Flight – Le Mesnil-sur-Oger

10)  2000 Guy Charlemagne ‘Mésnillesime’

Det är hopplöst svårt att hitta rätt med poängbedömningen när vinet egentligen bara viskar fram det som en dag kommer att bli självklart för omvärlden. Mineraldominansen är det slående i dag, men den lätta frukten kanske en dag blir fet och imponerande. Ett fokuserat potensvin i alla händelser. 2006 var vinet mer utvecklat och rökigt, men mer rustikt och mindre elegant än jag förutspådde från början. 90 (92) poäng

11)  2004 P. Gonet ‘Cuvée Belemnita’

Med vin från stockar planterad 1929 borde det finnas mer koncentration även i en lätt årgång som 2004. Stålig, ren, mineraldriven och elegant, men lite för tunn, torr och ung ännu så länge. poäng 84 (90)

12)  2002 Launois ‘Special Club’

Jättehärlig från första dagen på marknaden med en stor yvigt äpplig och jordorienterad Launoisgrund samt en smäcker oljig drappering så typisk för clubflaskor. En av de härligaste champagnerna från det nya seklet ännu så länge. poäng 90 (92)

Flight – Avize

13)  2005 Franck Bonville ‘Millésime’

Jätteläcker och generös från start. Massor av lager och dominerande nötchoklad. poäng 82 (86)

14)  2005 Agrapart ‘Cuvée Venus’

Vilken vansinnigt fin trilogi Agrapart visar upp detta år. Ändå är det mer likheter med Leclapart än Selosse. Ren frukt, biodynami, koncentration och detta år superelegans. Mest koncentrerad och knäckig är Venus på samma sätt som Apôtre är hos Leclapart. poäng 90 (94)

15)  2005 De Souza ‘Caudalies Mesnil’

Länge sluten och lite flyktig i den svaga bouqueten. Tät stram lovande struktur, numera lite yvigare med selosseliknande inslag och bioexotism. Ändå lite mindre unik än när den lyser som starkast. poäng 89 (92)

Flight – Cramant

16)  2005 Roland Champion ‘Special Club’

Stor översvallande Cramantfet smörkolebomb i en oemotståndlig skrud. Hoppas att vinet klara sig undan oxidtoner för om så blir fallet kan den utvecklas lika fint som en 76:a sin låga syra till trots. poäng 83 (87)

17)  2005 Larmandier-Bernier ‘Vieilles Vignes Cramant’

Familjen har länge ägt några hektar med mycket gamla Chardonnaystockar i Cramant. Vid 1990 års skörd bestämde Pierre sig för att göra en exklusiv champagne endast från dessa 80-åriga stockar. Resultatet är en champagne som kommer att bli legendarisk. Numera är hela vinifikationen biodynamisk. Alla hans viner vinner på tio års lagring eller ännu mer i en bra källare!  Oj vilken galen koncentration. Simmigt rik essens av tätaste honungsgräddig Cramant Chardonnay. poäng 87 (93)

18)  2004 Bonnaire ‘Millésime’ Corked

R2 – SPARRISSOPPA MED RÖKT RÖDING

Flight – Cuis, Trèpail, Chigny-les-Roses

19)  2004 Gimonnet ‘Collection’ (Magnum)

Stringent och ändå med viss rikedom. Klar i tonerna på ett förnämt vis. poäng 83 (91)

20)  2002 Lèclapart ‘l’Apôtre’

Inte als lika vinifierat perfektionistisk som 03 och 04, men ljuvlig ren och spänstig. Lagra och hoppas att jag har rätt. Glasutvecklingen är sanslös. Det hade jag!! Förmodligen det främsta vin David gjort i konkurrens med 2005an. Inte lika egendomsunikt som andra årgånger. Men det gör mig inte ett dugg att David denna gång skapat en 2002 PR reserve speciale som ju tyvärr inte Pol Roger gör längre. poäng 90 (92)

21)  2002 J. Lassalle ‘Blanc de Blancs’

Oj vad smörigt och vaniljkoleläckert. Massivt exotisk med toner av mango och ananas. En smekning för alla sinnen. poäng 91 (91)

Flight – Multi-Cru Blanc de Blancs

22)  NV Gosset ‘Célebris Blanc de Blancs’

Ett alldeles underbart vin som för tankarna till Krug Clos du Mesnil i kombination med Charles Heidsieck och förstås fina årgångar av Gosset. Man har valt att göra detta magiska vin årgångslöst med en stor del gamla reservviner och lång lagring till nästan fulländad mognad från releasen. Vinet har en mäktig volym och samtidigt ekvilibristisk finess. Söt ananas, apelsin, aprikos och honungsgrädde med nötbotten i smaken och fresia, hagtorn och mandel i doften. Mästerligt! Smirres favorit champagne. Tyvärr är nästa cuvée inte alls i närheten. Återkommer snart med årgångsuppdelning. poäng 93 (95)

23)  1998 Dampierre ‘Prestige Grand Cru’

Rund och fint polerad med fint fokuserad frukt som kommer att rostas angenämt med tiden. poäng 87 (88)

24)  1997 Lanson ‘Noble Cuvée Blanc de Blancs’

Man måste vara direkt okänslig för syror för att inte få ett litet hål i magen av ett stort glas av denna lovande champagne i nuläget. Lite förvånande att den är ute redan på marknaden eftersom den kommer att bli så mycket bättre med lagring. Fina gröna citrustoner och elegant pinjeton kan anas vid luftning. Redan ett år senare är den mycket mer komplett och harmonisk. poäng 85 (85)

R3 – ANKLEVERTERRIN MED PICKLAD VIT SPARRIS

Flight – Multi-Cru Blanc de Blancs

25)  1999 Billecart-Salmon ‘Blanc de Blancs’

Lite svårbedömd. Känns krafigare än tidigare årgångar. Nästan ekig och något besk i avslutningen. Samtidgt imponerande fyllighet och historien brukar visa att detta är stora viner. Superelegant på Per Se. poäng 91 (93)

26)  2002 Louis Roederer ‘Blanc de Blancs’

Mycket mer direkt förförisk än vanliga årgångsvinet så här nysläppt. Sublim doft av vita liljor, vanilj, citronpaj, kokos och akasia. Ren och elegant med en sammetssmekning från start till mål. poäng 93 (95)

27)  2002 Deutz ‘Amour de Deutz’

Mycket mer utvecklad än tidigare blyga årgångar. Jag tog in den hos Paul Bocuse och njöt i stora drag, men var ändå lite besviken på att inte ens denna årgång ha hittat helt rätt med detta berömda vin. Mer öppen och äppeldriven, men i nyuläget mindre elegant än husets vanliga blanc de blancs. poäng 93 (95)

Flight – Cramant

28)  1998 Mumm ‘Mumm de Cramant’ (Magnum)

Tidigare Crémant de Cramant. Anses som ett kännarvin för folk med känsla för det finstilta. Vattenvit färg, svag blommig doft, lätt spröd och kort, men mycket uppfriskande vårlik smak. Ett vin som blivit bättre på senaste tiden och som är fantastiskt på magnum. Vad få känner till är att vinet alltid är gjort av en årgång och alltid en äldre variant på magnum. 98:an är magisk. poäng 94 (95)

29)  2002 Perrier-Jouët ‘Belle Epoque Blanc de Blancs’

Jag vet inte om Richards tjatande på firman att göra en Belle Epoque Blanc de Blancs har påverkat firman att äntligen släppa en ren Chardonnay från i huvudsak Cramantdruvor. Hur som helst var det med höga förväntningar jag öppnade den sagolikt vackra buteljen. Det är från de gamla stockarna i Bourrons Leroy och Bourrons du Midi i hjärtat av Cramant som Belle Epoques fantastiska elegans utgår. Här finns en vacker oljig koncentration, men också en svårgripbar annorlunda stil som inte alla gillar i nuläget. Köttiga toner blandas med petroleum, citrus och marräng. Lägg ned ett par år och njut av den kommande harmonin. poäng 94 (96)

30)  2002 Diebolt ‘Fleur de Passion’

Flera producenter i byn gör oerhört njutbara champagner, men personligen tycker jag att Diebolt tillför byn ytterligare en dimension, speciellt med de viner som inte genomgått malolaktisk jäsning och som skördats från de 65-åriga stockarna i Les Pimonts eller Les Buzons. Det finns då ett tankeväckande djup som påminner om Le Mesnil, kombinerat med Cramants krämiga struktur. Oerhört ung och blommig med en massiv ekton och stor seriositet i nuläget. Tuffa syror. Vacker rondör sommaren 2007. Senare mer rostning, ja nästan pinotlik rökighet. poäng 93 (94)

Flight – Chouilly, Avize

31)  1983 Legras ‘Saint Vincent’

Vissa år separeras druvorna från de äldsta stockarna i byn i deras prestigechampagne. 83:an har en mogen, grön färg, en stor komplex doft med en honungsmättad och lång smak. Massor av valnöt, strålande salonlik elegans och en gäckande blommighet fortfarande. På sistone dessutom förföriskt rostad och läcker. poäng 94 (94)

32)  2002 Jacquesson ‘Champ Cain Avize’

Bröderna Chiquet har endast gjort 5 982 flaskor och 252 Magnum från detta exceptionella läge med vinstockar planterade 1962. Vingården planterades med 12 000 stockar på 1,30 hektar. 2002 bjöd på en varm och solig sommar med kalla nätter, vilket ger ett allmänt torrt år, mycket likt år 1976. Skörden startade 15 september 2002. Vinifikation: Vinifierad på 75 hl ekfat, omrörning av fällningen (battônage) och sedan total malolaktisk jäsning. Omdragning (soutirage) i två omgångar innan buteljering som skedde utan filtrering 3 juni 2003. Där låg vinet 8 år på sin jästfällning innan degorgering 9 februari 2011. 2 gr/l socker tillsattes (dosage). Det är otroligt hur skickliga man blivit på Jacquesson. Numera har man alltså halverat produktionen och begränsat den till det bästa läget i Avize. Lågt skördeuttag har här belönats med ett för årgången superkoncentrerat och bourgognelikt Chardonnayvin. Strålande! Vinet utklassar den blandade varianten vid samma lansering. Mycket elegantare mer mandeldoftande, pepparkaksdränkt och storslaget personligt på precis det sätt jag vill att Jacquessons främsta viner ska vara. Påminner om en stor Chevalier-Montrachet. poäng 93 (97)

33)  1998 J. Selosse  ‘Millésime’

Mästaren har gjort det igen! Hela det oöverträffade personliga doft- och smakfyrverkeriet framträder redan när vinet lanserades hösten 2007. Ljuvligt balanserat och packat med frukt. Sanslöst exotiskt kryddigt och saftigt läskande. Ett stort vin som behöver ett par år på sig för att utveckla den krämighet som blir vinets nästa tillgång. Perfekt balans och harmoni. poäng 96 (97)

R4 – KALVENTRÉCOTE MED RÖDVINSGLACERADE PUYLINSER

Flight – Le-Mesnil-sur-Oger

34)  2002 Pierre Peters ‘Les Chètillons’

Släkten Peters kom ursprungligen från Luxemburg innan Pierre slog sig ner i Le Mesnil. Den ständigt leende och oerhört skicklige François Peters förfogar över 17,5 hektar, varav 12 hektar ligger i de bästa delarna av Le Mesnil. Ägarens eget favoritvin. Denna Vieilles Vignes-champagne från 70-åriga stockar i Les Chétillon har varje år sedan första årgången tillhört den yttersta eliten. Vinets rika mandarinsmak förleder många att tro på ett kort liv. I själva verket är dessa exotiskt rika och rostade champagner fyllda av livsbevarande syror som ligger och lurar under ytan. Det är bara det att Lés Chétillons brukar tävla med Selosse »N« om första platsen bland odlarchampagnerna. Den ultrafranske kocken i disneyfilmen Råttatoille skanderade ”alla kan göra mat”. I Champagne 2002 hävdar jag att alla kunde göra champagne. Den som misslyckades med denna av naturen välsignade årgång borde snabbt byta bransch. Richard Juhlin och jag stod i champagnebaren i Stockholm och hade fokus på annat när kollegorna drog upp denna hiskligt goda skapelse och tappade helt fattningen. Så nära Chevalier-Montrachet man kan komma i Champagne! Den lägesunika mandarintonen är givetvis mycket dominant. Tillsammans med en komplex mineralblandning draperas den volymstarka frukten in i en smörkolerondör som ersätter alla försök att söta upp storheten. Vinets rika mandarinsmak förleder många att tro på ett kort liv. I själva verket är dessa exotiska rika och rostade champagner fyllda av livsbevarande syror som ligger och lurar under ytan. poäng 94 (96)

35)  1999 ‘Salon’

Salon är ett av mångas favoritvin alla kategorier. Andra hävdar att det är oxiderade och överskattade. Som unga har de alltid en knivskarp syra och mineralitet, men även en extrem rikedom och djup i frukten som kan misstas som oxidation. Personligen har jag störst erfarenhet av årgångarna ’90, ’83 & ’82. I ärlighetens namn har aldrig varit imponerad. Vinerna har jag upplevt med smaker som omogna krusbär eller som ett övermoget och mjölkigt ostron i juli. Men en mig närstående Salonsamlare av dignitet har alltid försäkrat mig; ’Du skall dricka ’64:an nu. Den är magisk’ Jo, ja tackar ja, tack för den referensen. Dock kryper jag till korset efter att nyligen provat de senaste 19 årgångarna vid en provning på Operakällaren. Referat kommer i Livets Goda i en senare upplaga. Early days och omöjligt att riktigt veta vart vinet tar vägen. Men den kvalificerade gissningen är att alldeles för många kommer att knapra i sig pavorna på tok för tidigt och försvara det med att vinet är relativt flirtigt och tillgängligt för att vara en Salon. Här finns ju mandarin och ananas redan. Mineraliteten är bedövande stenig och smörigheten har bara börjat linda in kritan. Nötigheten och djupet kräver tålamod om man ska få uppleva, För tro mig det kommer att komma en vacker dag i framtiden. poäng 84 (91)

36)  2000 Krug ‘Clos du Mesnil’

Clos du Mesnil är en charmör som i ett vin förenar alla de bästa blanc de blancs och samtidigt präglar vinet med husets signum. För mig är Krug Clos du Mesnil ett av världens främsta viner! Den 1,87 hektar stora vingården Clos du Mesnil i hjärtat av byn är ett läge som summerar vad Le Mesnils champagne står för. I Krugs händer är detta kvintessensen av Chardonnay. Höjden av elegans! Kanske årgångens vin? Mer Krug än Mesnil-stil. 12 000 flaskor och 489 magnum har världen att slåss om av denna diamant. Visst är den ovanligt utvecklad och mer tillgänglig än vanligt vilket kan indikera att vinet inte är lika stort som en del andra årgångar. Jag sticker ändå ut hakan direkt och låter mig baxna i ett lyckorus där allt sitter på rätt plats från start. Det känns alltid lite meningslöst när man ska försöka beskriva de främsta vinerna i världen så låt oss bara konstatera att detta är en generös, rik och mjuk upplaga av det mest perfekta Chardonnayvin världen har tillsammans med DRC Montrachet. Tyvärr har vinet nu gått in i en slumrande stålig och syrlig fas. poäng 96 (98)

Flight – Multi-Cru Blanc de Blancs

37) 1996 Pol Roger ‘Blanc de Chardonnay’

Jag älskar hela firmans portfölj från den vanliga standardchampagnen upp till Cuvée Sir Winston Churchill och garanterar er att varenda frisk flaska kommer att ge en livsförlängande lyckoupplevelse. Just nu vill jag slå ett slag för Blanc de Blancs som håller högsta klass till en riktigt låg penning. Pol Roger har som bekant mycket fina Grand cru-lägen för Chardonnay. Stilen på deras Blanc de Chardonnay är alltid bred, polerad och raffinerad, men saknar kanske det djup och den koncentration de riktigt stora har.

TASTINGNOTE Väldigt vacker och stilig med en gång. Chablislik och stramt mineraldriven stil. Det har aldrig tidigare hänt att det varit så stor utvecklingsskillnad mellan detta vin och det vanliga årgångsvinet. Detta var länge en klockren liten limeflicka med härliga syror och suverän finess. Nu börjar krämighet och volym drapera henne. Elegant och svårspottat!  poäng 93 (95)

38) 1998 Taittinger ‘Comtes de Champagne’

Inte ens importören visste om att den nya årgången var på väg när de hittade en magnum 98 bland sina flaskor. Självklart blir det lite fel att börja prova en ny årgång på magnum eftersom flaskstorleken gör att vinet blir ännu mindre färdigt. Än så länge ett friskt och citruskrispigt mineralpaket utan någon som helst ”comtig” mognad. Lagra!!!!! Nåväl, inte fullt så kartig längre, viss rostning började framträda under våren 2007 och smörkolerondör våren 2008. Underbar 2012. poäng 95 (96)

39) 1990 Ruinart ‘Dom Ruinart Blanc de Blancs’

Underbart gott och helt moget, men kanske aningen mindre finstämt än när det lagrats några extra år hos producenten. På magnum finns massor att hämta. poäng 95 (95)

40) 1995 Charles Heidsieck ‘Blanc de Millénaire’

Så silkeslen och nötkoleintensiv! Rostningen finns där, men ligger och simmar i en fet nektar och kommer inte riktigt fram som i många andra årgångar. Vacker mousse och upplyftande charm. poäng  95 (95)

intermissionchampagnes

41) NV Krug ‘Rosé’

Krug Rosé är ett relativt nytt påfund av bröderna Krug. Deras mål var att göra ett vin med ordentlig husstil där färgen skulle vara enda tecknet på att det var fråga om en rosé. Färgen är mycket ljust laxrosa, doften är definitivt Krug! Deras omisskännliga symfoni av tunga komplexa aromer är här uppbackad av ett stänk hallon. Smaken är oerhört stram och syrlig, men mindre generös än Grande Cuvée och definitivt ett lagringsvin. Vissa gånger lite väl ekig. poäng 89 (93)

42) NV Selosse ‘Rosé’

Kraftfull och fyllig på Selosses omisskännliga vis. Champagnen har en mycket hög syra och strålande längd. Doften har en antydan till jordgubbsarom, gråpäron, passionsfrukt, paranöt och de sedvanliga orientaliska kryddorna. Blir bara bättre för varje år. Underbar orange färg från Eglys Pinot i Ambonnay. poäng 95 (95)

Jag lämnade casa Juhlin en smula berusad och fenomenalt lycklig!

Standard
Alsace, Bourgogne, chardonnay, Cramant, fino, Hemmamatch, Hugh Johnson, manzanilla, Michel Jamais, Montilla, muscat, Okategoriserade, Perrier-Jouët, pinot gris, pinot meunier, pinot noir, Saumur-Champigny, Sémillon, sparris

a touch of spring … vit sparris …

Efter lördagsförmiddagens fotbollsträning var det dags att fundera på vad man skulle äta … den vita sparrisen såg fin ut. Kokade upp lättsaltat vatten med lite citronsaft, några sockerbitar och en klick smör eller olja. Serverades med hollandaise och Kalixlöjrom.

SPARRIS & VIN ENLIGT SOMMELIERN? Sparris anses allmänt vara svårt att föra samman med vin, men champagne är ett lysande undantag. Sparris med hollandaisesås eller med parmesan ackompanjerad av en finstämd cuvéechampagne kan vara som att dricka våren. Undvik däremot sparris med sås som innehåller vinäger. Som vanligt är vällagrad balsamvinäger ett lysande undantag.

SPARRIS OCH VIN I LITTERATUREN

Michel Jamais, Vin, mat & dukade bord, 1996: ’Sparris sägs vara svårt att kombinera med vin, eftersom den har en lätt besk smak som kan ge bismaker, men ofta passar vit Bourgogne (eller andra inte allt för kraftiga viner av Chardonnay), En torr Muscat från Alsace, fino eller amontillado, manzanilla eller liknande viner från Montilla. Undvik dock att servera sparrisen med vinägrettesåser – gör hellre en smörsås till eller serrvera den helt enkelt med ett rört smör. Om du gör en krämig soppa av sparrisen passar flera typer av vin till. Prova med ett medelfylligt vitt vin, oavsett druvsort, eller mousserande vin’.

Hugh Johnson,  Johnsson’s Vinlexikon, 1991: ’En besvärlig smak tillsammans med vin, därför ställer vinet höga krav. Vit Bourgogne eller Chardonnay, eller korsikanskt rosévin’. I 2004 års version ändrade han sig till följande:  ’A difficult flavour for wine, being slightly bitter, so the wine needs plenty if its own. Sauvignon echoes the flavour, Sémillon beats Chardonnay, especially Australian, but Chardonnay works well with melted butter or hollandaise. Alsace Pinot Gris, even dry Muscat is good, or Jurancon Sec’.

Joanna Simon, Wine with Food, 1996: ’The powerful flavour of asparagus battles with many wines, but goes very well with a few, including those in which its distinctive flavour finds a companionable echo – namely Sauvignon Blanc wines (especially from New Zealand, Chile and the best from France’s Bergerac and CЩtes de Duras) and the cool climate Cabernet Francs of the Loire Valley (Chinon, Bourgueil, Saint-Nicolas de Bourgueil and Saumur-Champigny). Rounded but young Chardonnay (including burgundy and Chablis) is especially successful when the asparagus is served with melted butter’.

Björn Halling, Systembolaget – Mat & Dryck – en guide, 1990, 1992, rev. 1995: ’Borsdsvatten’!!!

I GLASET? nv Perrier-Jouët ’Grand Brut’ / Epernay / Champagne / Frankrike / Perrier-Jouët / NR 82654  / 349 KR /RJ  87 poäng / 35 Pinot Noir, 40 Pinot Meunier, 25 Chardonnay

Huset äger 108 hektar i sju byar, och resterande 65% av druvorna köps in från 40 olika byar. Firmans viktigaste by är Cramant, där man äger 29 hektar i de allra bästa sluttningarna. I motsats till många andra stora hus, har man förvaltat arvet väl. Vinstockarna är mycket gamla och producerar fantastiska druvor som kan dominera en hel cuvée även om andelen är liten. Den delikata husstilen är mycket beroende av dessa Chardonnaydruvor.

TASTINGNOTE: ‘Mycket mer Chardonnayarom än vad druvsammansättningen visar. Alltid en fruktig välbalanserad standardchampagne i den lättare stilen. Citrusaromerna övergår till nötighet med åldern. Mycket bra på senare tid.’

 

Standard
Alain Ducasse, Belle Epoque, champagne, Charlene Wittstock, Hervé Deschamps, Jeroboam, Livets Goda, Monaco, Perrier-Jouët, Prins Albert II av Monaco

Perrier-Jouëts 200årsjubileum fortsätter med ‘the Monaco Royal Wedding’

Champagnehuset Perrier-Jouët har haft den stora äran att leverera champagnen till årets största kungliga bröllopsfest; äktenskapet mellan prins Albert II av Monaco och Fröken Charlene Wittstock. Med sin personliga ikoniska préstigecuvée ‘BELLE EPOQUE 2002 som serverades ur magnumbuteljer vid den officiella bröllopsmiddag vann Perrier-Jouët många prestigpoäng.

PERRIER-JOUËTs ’BELLE EPOQUE’  var den officiella champagne som valts ut för den kungliga bröllopsmottagningen, som hölls på den vackra terrassen vid Opera Garnier och kröntes av en lyxig middag med Michelinbeströdda köksmästaren Alain Ducasse. De 500 gästerna, inklusive europeiska kungligheter, stats- och andra framstående personligheter, hade den remarkabla Perrier-Jouët Belle Epoque från årgång 2002 i sina glas. En måltid som avrundades med den fina vitchokladtäckta bröllopstårtan som beskrivs av Hervé Deschamps, chef de caves, som

det ultimata uttrycket av elegans och förfining av Perrier-Jouëts distinkta signatur och stil’. Hervé Deschamps, enbart den sjunde källarmästaren hos firman sedan grundandet av huset 1811.

Som en del av dess 200-årsjubileumsfestligheter, välkomnade huset Perrier-Jouët några av världens främsta champagneexperter för en exklusiv vertikalprovning av sina prestigefyllda ’CUVÉE BELLE EPOQUE’ i det mest festliga av format: Jerobeam. Efter Perrier-Jouët historiska provning 2009 då man provade bladn annat den då äldsta champagnen i världen Perrier-Jouët ’VINTAGE’ 1825. Chef de Caves Hervé Deschamps var angelägen om att utforska en annan dimension av husets källare genom en Jerobeamprovning av husets 9 mest enastående årgångar med start från 1975:an, året då Perrier-Jouët införde årgångschampagne i Jerobeam. Hervé Deschamps förklarar: ’Jeroboam är den traditionella symbolen för fest i Champagne och vårt 200-årsjubileum var det perfekta tillfället att undersöka hur dessa stora årgångar har utvecklats i större format. Jeroboams erbjuder en exceptionell men något annorlunda upplevelse än från vanliga flaskor, som ett lägre. tryck tillsammans med ett längre åldrande på bottensatsen ger upphov till ett mer intensivt, rikare och aromatiskt vin’.

Vill du veta mer om Belle Epoque? I Livets Goda 56 som publiceras 25 oktober har jag skrivit artikeln ‘BELLE EPOQUE – THE STORY’.

Min notering av 2002’BELLE EPOQUE ROSÉ’ Belle Epoque 

Epernay/ Champagne / Frankrike / Perrier-Jouët / NR 87429 / 2120 KR / Richard Juhlin 90(93)

50 Pinot Noir  5 Pinor Meunier 45 Chardonnay

Belle Epoque har blivit en jättesuccé överallt, speciellt amerikanerna har fallit för den blomsterprydda flaskan (går i USA även under namnet ’Fleur de Champagne’). Huset äger 108 hektar i sju byar, och resterande 65% av druvorna köps in från 40 olika byar. Firmans viktigaste by är Cramant, där man äger 29 hektar i de allra bästa sluttningarna. I motsats till många andra stora hus, har man förvaltat arvet väl. Vinstockarna är mycket gamla och producerar fantastiska druvor som kan dominera en hel cuvée även om andelen är liten. Den delikata husstilen är mycket beroende av dessa Chardonnaydruvor. Årgångsvinet är en rostad klassiker och Belle Epoquevinerna är en stor glädjekälla för den romantiske vinälskaren. 1985 Belle Epoque Rosé röstades fram som tidernas främsta rosé vid Millennieprovningen.

Richard Juhlin; ”Det är nästan omöjligt att känna hur detta för tidigt släppta och helt nydegorgerade prestigevin kommer att utvecklas. Min poängbedömning får ses mer som en gissning baserad på kunskap om hur tidigare upplagor av detta vin har utvecklats med lagring. I dag är det en sval skönhet med subtila sparsmakat små uttryck och gester. Redan mer komplex.”

Björnstierne Antonson; ”Belle Epoque Rosé tillhör de absolut främsta rosé-champagnerna. Vinet har en personlig stil och 02:an är inget undantag. Jag har under året provat denna skönhet vid ett tiotal tillfällen och den briljerar verkligen med sin storhet var gång. Den är stor nu, den kommer att bli legendarisk… Sensuell och fascinerade….”

Standard