Kloster Eberbach, Livets Goda, Rheingau, riesling, sommelier

gammal riesling?

Så här i slutet av året kommer det en hel del listor på årets filmer, årets skivor, årets vita bag-in-box osv. Nedan bidrar jag med mitt bidrag till  ‘Årets provning’!  Utförlig rapportering kommer i min artikel ‘the 202 tasting’ som publiceras i Livets Goda i februari.

I ROSENS NAMN Kommer du ihåg den lysande och smått skrämmande filmatiseringen av Umberto Eco’s ’I rosens namn’ med Sean Connery i huvudrollen? Den är delvis inspelad på detta klassiska medeltida kloster. Scenerna med inkvisitionen spelades in i en fd sovsal. Här har man gjort vin under nio århundraden!  Kloster Eberbach har anor som få andra. 1136 kom den helige Bernhard von Clairvaux med 12 cisterciensermunkarna hit. De hade med sig vinrankor från moderklostret Clairvaux i Frankrike och började omedelbart att odla vin här.

Jag blev inbjuden till en liten grupp av riesling-entusiaster som flög in från olika delar av Europa. Det började för 10-talet år sedan då Dieter Greiner som förestår Kloster Eberbach, kom med den briljanta iden att bjuda in ett fåtal sommelierer & skribenter, vilka skulle få chansen att smaka igenom några av de mogna skatter som vilar i klostrets källare, innan den årliga auktionen. I dess vinotek så vilar en uppsjö av viner från 18 och 1900-talets främsta årgångar. Dessutom så har dessa buteljer legat stilla och orörda i den svala källaren vilket ofta är en avgörande faktor för vinernas kvalitet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAHär skulle jag de närmaste tre dagarna få mig en ordentlig historielektion –  202 viner som spann över 76 årgångar mellan 1889-2012.

1889 STEINBERGER RIESLING Djup, mörk bärnstensfärg. Aha! Här har vi den igen; Tretorns gummistövel! Komplexa toner av acacia-honung kombineras med en ungdomlig syrlighet. I smaken startar vinet halvsött med en skön fruktighet som klingar ut helt torrt med en fabulös syra. 98 LGP

1892 STEINBERGER RIESLING Bärstensfärgad. Svaga finstämda medicinaltoner(!), smygande petroliumton. Torr, otroligt linjär i stilen. Lång fin komplex finish. 97 LGP

1895 STEINBERGER RIESLING Ljusgul färg. Finstämd och komplex arom med drag av bivax.  Helt torr, gammal stil av torrhet som visar en finstämd mineralitet. 96 LGP

1897 STEINBERGER RIESLING Bärnstensfärgad. Björnklister och mandelkubb(!) och saffran i doften. Helt torr och tyvärr en smula anorektisk då frukten sjunkit in i vinet. 94 LGP

1898 STEINBERGER RIESLING Bärstensfärgad. Underbart utvecklade aromer som är så subtila och snygga. Tretorn-gummistöveln(!) är tillbaka. Halvtorr stil med otroligt finstämda kanderade aprikostoner. Längden är som att gå fram till en flygel och trycka ner en tangent och tonen som uppstår dör aldrig ut! 100 LGP

Standard
Assirtiko, Avize, champagne, Chasselas, chenin blanc, Cramant, Diebolt-Vallois, Garganega, Gault Millau, grüner veltliner, Hemmamatch, Jacques Diebolt, JACQUES SELOSSE 'VERSION INITIAL', Le Mesnil, Okategoriserade, Picolit, pinot blanc, Richard Juhlin, riesling, Schwetzinger Meisterschuss, Selosse, WineFinders vinbutik

hemmamatch – vit sparris & Selosse …

Samlade kollegorna Henri och Jean för ett arbetsmöte hemma. Efter mötet inledde vi med ett glas från magikern i Cramant, Jacques Diebolt. Vi öppnade hans DIEBOLT-VALLOIS ‘FLUER de PASSION’ 2002 TASTINGNOTE ‘Oerhört ung och blommig med en massiv ekton och stor seriositet i nuläget. Tuffa syror. Vacker rondör sommaren 2007. Senare mer rostning, ja nästan pinotlik rökighet.’ RICHARD JUHLIN 92(95)

PRODUCENTEN Jacques Diebolt och hans familj är några av de trevligaste människor jag mött i Champagne. Att de producerar Chardonnayviner i absolut världsklass gör ju inte direkt saken sämre. Flera producenter i byn gör oerhört njutbara champagner, men personligen tycker jag att Diebolt tillför byn ytterligare en dimension, speciellt med de viner som inte genomgått malolaktisk jäsning och som skördats från de 65-åriga stockarna i Les Pimonts eller Les Buzons. Det finns då ett tankeväckande djup som påminner om Le Mesnil, kombinerat med Cramants krämiga struktur. Tråkigt nog är efterfrågan på Diebolts viner så stor att de tvingas sälja champagnen alldeles för tidigt. Diebolt var i stort sett okända innan de blev utnämnda till 1992 års champagneproducent av tidningen Gault Millau, sedan dess slåss världens konnässörer om de sällsynta flaskorna. Jacques senaste påfund Fleur de Passion tillhör de främsta unga champagner jag provat och 61:an och 53:an är redan legendariska. Fruktansvärt nära fem stjärnor eftersom allt Diebolt gör är perfekt i sin stil. 2002 Fleur de Passion kommer att bli legendarisk.

Vi rörde ihop en risotto på carnaroliris, vit Gotländsk sparris och svart sommartryffel.

OM SPARRIS – en av vårens verkliga primörer!

Sparris är generellt överskattad om vinfiende. Jag känner till massor av råvaror som är betydligt svårare att koppla vin till. De flesta torra vita viner klarar av sparris i de flesta former. Jag hade möjligheten att köpa svensk vit sparris i fjol, från en odling på Österlen, som var helt sagolik. Tidsmässigt i år får vi nog räkna med början av juni och inte så konstigt med tanke på årets kalla och segdragna vår. Ett normalt år börjar skörden av svensk sparris i maj. Säsongen är ack så kort, maj-juni. Här måste jag framhålla den vita sparrisen framför den gröna. I Sverige odlas sparris av ett 30-tal odlare, framförallt grön sparris på Österlen i Skåne och på Öland. På Gotland odlas också mest grön sparris, men där finns även en liten odling av den vita. Den tyska sparristraditionen är lika stark som kräfttraditionen här hemma i Sverige.

PRIMADONNAN Den överlägset bästa vita sparrisen heter Schwetzinger Meisterschuss. Det är den dominerande sorten i Tyskland och som gjort den vita tyska sparrisen världsberömd. Det finns flera sorter av vit sparris liksom det finns olika gröna sorter. Den gröna mjukskaliga sparris vi har här hemma har en vackert djupgrön färg, ger hög avkastning och är frosttålig medan Schwetzinger Meisterschuss kräver hög värme och är frostkänslig.

FÖRVARING AV SPARRIS Sparris är en färskvara. Den bör inhandlas så
nyskördad som möjligt. Det ser man bäst på den friska snittytan och på stänglarnas spänst. Med rätt hantering klarar den högst ett par dagar i kylskåp. Linda in de otvättade stänglarna, men inte knopparna, i fuktat hushållspapper och förvara dem stående i kylskåp.

KOMBINERA VIT SPARRIS MED VIN Sparris anses allmänt vara svårt att föra samman med vin, men champagne är ett lysande undantag. Sparris med hollandaisesås eller med parmesan ackompanjerad av en finstämd cuvée-champagne kan vara som att dricka våren. Undvik däremot sparris med sås som innehåller vinäger. Som vanligt är vällagrad balsamvinäger ett lysande undantag. Sparrisens grundsmak är något besk. Beskast brukar den vita grövre vara, mildast i smaken och mjällast i konsistensen är den lillfingertjocka gröna. Vin får en metallisk, skarp smak tillsammans med denna uppskattade primör. Detta torde vara anledningen till att man i klassiskt svensk gastronomi valde att servera ett svalt mineralvatten till.

Tim Hanni (pappa till Cause and effect of food & wine in combination) har identifierat vinets ovänner på ett förträffligt sätt. Några av de mest kritiska råvarorna är vinäger, ättika, citrus, tropiska frukter, vindruvor, lingon, rå sparris, ängssyra, jordärtskocka, kronärtskocka, rabarber, salt, starka kryddor och ägg. Även här går det att med rätt tillagning, smakbrygga och vinval kringgå problemen.

Många har hört att ”man absolut inte kan dricka vin till sparris”. Men ändå dricker alla vin till och tycker att det passar bra. Det finns olika bakomliggande förklaringar till detta gamla påstående. Sparris innehåller oxalsyra, men halterna är så låga att de inte anses kunna påverka vinupplevelsen. Bitterämnena i den vita sparrisen ger ibland vinet en besk smak, men inte alltid. Natriumglutamat (monosodium-L-Glutamat) är en smakförstärkare som finns i många livsmedel, bl a i sparris, tomater, buljongtärningar, aromat(!) och mycket färdig processad mat. Denna substans gör att järnet i vinet, särskilt i det sträva röda vinet, ger metallisk bismak. Men glutamaten neutraliseras av salt, t ex i det smälta smöret eller skinkan som serveras till. Stekning tycks ha en liknande effekt. Kvar blir att till kokt vit sparris utan smör servera vatten eller öl (en favorit är veteöl med fin friskhet) liksom givetvis till sparris med vinägretter. Tack vare saltet i anrättningen kan vi lugnt dricka vin till sparrisen, men vad?

Nedan följer några regionala förslag:

TYSKLAND Den tyska sparristraditionen är lika stark som kräfttraditionen här hemma i Sverige. Under maj månad pågår sparrissäsongen för fullt. Här i Sverige har vi alltid hävdat att sparris och vin skall vara svårt att kombinera. Låt mig säga som så, att om man hyllar sparrisen i hela Centraleuropa genom att anordna sparrisfestivaler, så har jag har svårt att tänka mig att man då går på den svenska linjen och dricker mineralvatten på en festival!!! Frågar man en sparris-ätande tysk – nu, mitt i säsongen – om problemet att kombinera sparris med vin så förstår han inte frågan – ’det är ju bara att ta ett gott vin, en Riesling till exempel, så blir det gott!’ Som har världens i särklass högsta konsumtion av sparris dricker man regelmässigt vitt halbtrocken (dvs halvtorrt på gränsen till torrt) vin till kokt sparris. Riesling, Sylvaner och korsningar dem emellan är vanligast. Torr Rivaner är en sparrisfavorit bland de tyska vinerna. Riesling med viss sötma (Mosel) eller Silvaner (Franken eller Rheinhessen) och Gutedel (Baden).

FRANKRIKE Chardonnay ett vanligt vin till kokt sparris. Chardonnays sockerkaksdoft och sparrisens smörsås, t ex Hollandais, funkar mycket väl ihop. Till stekt/grillad sparris rekommenderas också Chardonnay eller lätta röda viner som Beaujolais eller Pinot Noir från Alsace. Torr Chenin Blanc (Loire), Picpoul de Pinet (Coteaux du Languedoc), Torr Muscat, Pinot Blanc eller Riesling (Alsace) är andra favoriter. Om sparrisen gratineras med parmesanost blir argumenten för Chardonnay ännu starkare.

ITALIEN Jag har serverats Garganega och Picolit som utfört jobbet väl.

SPANIEN Till sparrissoppa är en torr Fino-sherry det självklara alternativet. Eller varför inte någon av de andra ypperliga sherrytyperna Amontillado eller Manzanilla? Fatjäst Godello Fermentado en Barrica icke att förakta.

GREKLAND Assirtiko (Santorini).

ÖSTERRIKE Grüner Veltliner (Wachau).

SCHWEIZ Chasselas (från Grand Cru:n Dézaley).

Passa på att njuta av Schwetzinger Meisterschuss (den sparris som gjort den färska vita tyska sparrisen världsberömd) med brynt smör, hollandaisesås eller med hyvlad parmesanost och ett gott glas med bett i syran! En annan perfekt kombo: speciellt om sparrisen serveras på traditionellt tysk manér med skinka och hollandaise och “Kratzete” (en lokal syd-västtysk typ crêpes) är en mogen, halvtorr Riesling, speciellt en Spätlese från 80-talet eller en Auslese från 70-talet!

I GLASET TILL SPARISEN? LOUIS CARILLON ‘PULIGNY-MONTRACHET’ 2009. Louis Carillon är en av min averkliga favoriter i Puligny, ja hela Bourgogne. Detta är deras ”kommunvin” där druvorna kommer från de flacka partierna inom kommunen eller från unga stockar på premier cru lägen. Samtliga viner får jäsa direkt på små franska fat och därefter vila i ett år innan vinet transformeras över till rostfria ståltankar där de olika faten blandas. Efter sex månader buteljeras vinet. Carillon tillhör den absoluta toppen i sin hemby, tack vare perfekt skötta lägen som är några av de bästa i Puligny. Premier-Cru vinerna får se 10-20 % ny ek annars används pappas gamla fat så långt de håller. Perrièren är skarp som en kökskniv medan Champ Gains har en tyngre jordmån och är därmed ett fetare vin. TASTINGNOTE ‘Vinerna kännetecknas av en utsökt balans, komplexitet och längd. Vinet har en svagt rostad karaktär och en markerad fin syra. Ett ljuvligt vin idag, men oj vad gott det blir för den som har tålamodet att vänta …’

Denna supereleganta Puligny köper du just nu i WineFinders vinbutik för 399 sek.

AVRUNDNING Trollkarlen från Avize har snabbt blivit Champagnes kultodlare nummer ett, efter att ha blivit utsedd till Frankrikes bäste vinmakare alla kategorier år 1994 av tidningen Gault Millau. Berömmelsen till trots kostar hans sällsynta viner ingenting i jämförelse med Petrus, Romanée-Conti eller Krug Clos du Mesnil. Alla viner är magiska världsklassviner. Tack för att du finns Anselme!

JACQUES SELOSSE ‘VERSION INITIAL’ dégorgerad 3 maj’10. Selosses klassiska Brut, hette tidigare ‘Tradition’. En blandning av tre årgångar. Druvsammansättning (Cépage): tre efter varandra följande årgångar av Chardonnay från Avize, Cramant & Oger. Lagring på sin jästfällning: >3 år före degorgering. Dosage: ~5 g/l. Produktion: 33 000 flaskor från de plattare delarna av vingårdarna där jorden är rikare. Pris: ca 110 US$ dollars.

TASTINGNOTE ‘Fräsch som en ishavsvind. Ekig och potent med arom av päron, äpple och orientaliska kryddor. Med 2003 som bas mer ananas och kokos i en kanske lite väl expressiv stil. 33 000 flaskor från de plattare delarena av vingårdarna där jorden är rikare.’ RICHARD JUHLIN 92(93)

Standard
Ernst Loosen, Mosel, Pubologi, riesling

the rocky horror riesling show …

Med dessa ord öppnade Ernst Loosen provningen på Pubologi. Jag har alltid varit svag för deras viner och det verkade inte som att jag skulle ändra mig. Vi bjöds på DR L RIESLING 2011 som apéritif innan provningen tog sin början. TASTINGNOTE ‘Grönaktig, gyllene färg. Doften är diskret med inslag av äpplen och jord. Smaken är halvtorr, med drag av äpplen, päron och mandel.’ 

MEN TYSKT VIN? | Du menar den där söta sörjan och som alltid är sååå otrendigt? Tänk igen. Det är ingen tvekan om att tyska viner har fått ett dåligt rykte, speciellt i Sverige, mestadels på grund av billiga volymimporter under sjuttio- och åttiotalen. Tyska viner var något som man blev packad på – en studentdryck och för dem som inte visste bättre. Detta var imagen som jag växte upp med. jag är så nöjd med att se denna bild raseras efter att ha sköljt ner glas efter glas av excellenta viner från Rheingau under mina senaste resor till regionen. Allt från friska, fräscha, fruktiga och mineralrika Rieslings till mer storartade något-som-sänts-från-himlen delikata Beerenausleses. Tyska viner har definitivt lämnat ett intryck som är här för att stanna. Och denna gång är detta nya rykte av mer positiv karaktär.

VAD ÄR DÅ LOCKELSEN MED RIESLING | I en tid då många konsumenter lockas av viner där ekfatskaraktär, hög alkohol, tropisk frukt och mild syra uppskattas så känns Riesling ungefär som en balettdansös bredvid en sumobrottare. Enligt mitt tycke finns det inget motstycke om vi ser till druvans kvalitéer, hur väl den gör sig från de strama knastertorra till de parfymerade halvtorra till de förföriska söta versionerna. Druvsorten Riesling härstammar från Tyskland, man vet inte hur länge den har funnits men dess existens erkändes någon gång under medeltiden (det finns antydningar om tidigare producerad Riesling men inga bevis finns), 1435 i Rheingau, i byn Ruesselsheim i Tyskland då en greve köpte några flaskor i en lokal vinkällare som tillhörde det Österrikiska kejsardömet.

R1 | ÅNGAD VÄSTERHAVS-SKREI, BUNOISE PÅ BACON, PAPRIKA, FRITERAD BRANDADE

FLIGHT1 | ERDENER TREPCHEN RIESLING KABINETT 1996 TASTINGNOTE ‘Utvecklad näsa. Doften är medelstor och fruktig med inslag av aprikos, blommor, citron och skiffer. Smaken är halvtorr med frisk syra och lång välnyanserad eftersmak med toner av aprikos, citrus och skiffer.’  

ERDENER TREPCHEN RIESLING KABINETT 2010 TASTINGNOTE ‘Ung, fruktig doft med päron, äpplen och mineralantydan. Halvtorr, finstämd smak med akacia-honung, persika och ren mineralitet. Som en smekning, så ren, så god!’ 

Jag glömmer aldrig en sommardag för ett par år sedan då jag åkte mono-rail (enspårigt tåg) för att ta mig upp på toppen av denna magnifika vingård. Med fascination undrar jag i mitt sinne hur man kommer på att plantera en vingård på en lutning på över 47 grader. Vem har sagt att en duktig vinodlare skall göra det lätt för sig? 

FLIGHT2 WEHLENER SONNENUHR RIESLING SPÄTLESE 1985 TASTINGNOTE ‘Utvecklade Rieslingtoner, snygg stil med detypiska dragen av aprikos, blommor, citron och skiffer. Smaken är halvtorr med frisk syra och lång välnyanserad eftersmak med toner av aprikos, citrus och skiffer.’  

DR L BERNKASTELER RIESLING SPÄTLESE 2010 TASTINGNOTE ‘Ljusgul färg, druvtypisk doft med inslag av citrus, grönt äpple och mineral. Mineralig, stram, sensuell, renheten personifierad.’ WEHLENER SONNENUHR RIESLING SPÄTLESE 2010 TASTINGNOTE ‘Elegant, ung och friskt fruktig doft med finstämda toner av ljus persika och limeskal och mineral. Mycket klassisk stil. Mycket ren och frisk smak med en finstämda eleganta toner av aprikos, persika och citrus. Eftersmaken elegant med fin frukt och mineral.’  

R2 | ‘BIFF MED LÖK’ – BIFF, RÖKT MÄRG, STEKT BRÖD, LÖK

FLIGHT3 | J CHRISTOPHER PINOT NOIR 2008 TASTINGNOTE ‘Ungdomlig, fruktig, aningen kryddig doft med rostad fatkaraktär, inslag av skogshallon, blåbär och örter. Ung, mycket frisk och fruktig, aningen kryddig smak med rostad fatkaraktär, inslag av skogshallon och jordgubbar.’ 

J CHRISTOPHER DUBDEE HILLS PINOT NOIR 2007 TASTINGNOTE ‘Medelstor, aningen kryddig doft med fatkaraktär, inslag av lakritsrot, skogshallon, blåbär och vanilj. Harmonisk, mjuk, lätt kryddig smak med fatkaraktär, inslag av örter, blåbär, jordgubbe och vanilj.’ 

R3 | BAKAT ÄPPLE, INKOKT ÄPPLE, SMULAD PEPPARKAKA

FLIGHT4 WEHLENER SONNENUHR RIESLING BEERENAUSLESE 1976 TASTINGNOTE ‘Detta är en gammal vän vid det här laget och jag har aldrig blivit besviken. Vinet har en stor gul färg, men är tyvärr redan ganska framskriden ålder. Denna flaska visar stor koncentrerad smak av apelsinskal och drag mogna gula persikor, fina kryddor och en touch av jordighet. Efter en stund avtar den mot marsipan som ger efter för en skön känsla av friskhet och utmärkt längd. Vinet är välbalanserat med medellåg syra. Det övergripande intrycket av balans och renhet är verkligen det som gör detta vin så oemotståndlig: det gör att vinframställning verkar så enkelt och självklart. Detta är välbalanserat vin med lång eftersmak och ändå anmärkningsvärt frisk för en 1976:a.’

WEHLENER SONNENUHR RIESLING BEERENAUSLESE 2006 TASTINGNOTE ‘Delikata aromer av mogen persika, yppiga intensiva drag av tropisk frukt, välintegrerad friskhet, lång finish. Söt, finstämd smak med acacia-honung, persika och ren mineralitet. Stram, livfull, distinkt och oj vad gott! ‘

RIESLING MON AMOUR | Vad är lockelsen med Riesling? I en tid då många konsumenter lockas av viner där ekfatskaraktär, hög alkohol, tropisk frukt och mild syra uppskattas så känns Riesling ungefär som en balettdansös bredvid en sumobrottare. Enligt mitt tycke finns det inget motstycke om vi ser till druvans kvalitéer, hur väl den gör sig från de strama knastertorra till de parfymerade halvtorra till de förföriska söta versionerna. En stram och sval frukt med en ofta rakbladsvass syra, påtaglig mineralkaraktär, avsaknad av ek och ibland med en balanserande sötma som idag är så otrendigt. Enligt mitt tycke finns det inget motstycke om vi ser till druvans kvalitéer, hur väl den gör sig från de strama knastertorra till de parfymerade halvtorra till de förföriska söta versionerna. Druvans lagringsduglighet är väl obestridd, och vinerna håller i många fall minst lika bra som stora röda Bordeauxviner.

Standard
Österrike, riesling, Unesco, vinkooperativ, Wachau, World Cultural Heritage

ljust & fräscht på Cirkus

Fick biljetter till genrepet av nya uppdaterade föreställningen ‘LJUST & FRÄSCHT’ med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström. Man har flyttat från Berns Salonger till klassiska Cirkus under hösten. Man beskriver föreställningen i programmet som;

‘Vi svenskar måste vara världens trendängsligaste folk. Vi vågar snart inte ens köpa en soffkudde utan att rådfråga en expert. Om du på något sätt tvivlar på att vi har blivit inredningsextremister kan du lyssna av konversationerna på närmsta latteställe där du får höra begrepp som bostadskarriär, ikeaväder, hemmafixaren, spishäll, containerfynda, hemnetknarkande, bostadsannonsporr, obduktionssalsminimalism, parmiddagsknäckare, master bedroom – ord som inte existerade för tio år sedan. I årets stora underhållningsshow ska Fredrik Lindström och Henrik Schyffert försöka besvara frågor som varför klädkammaren har bytt namn till walk in closet? Är köket vårt nya finrum? Kommer dagens trendiga fondtapet en gång vara lika hopplöst ute som bidé?’

Föreställningen börjar med ‘vi ville alltid bli rockstjärnor när vi växte upp…’ och föreställningen av slutas med pyroteknik, rökmaskiner, förvånansvärt bra trummspel av Lindström och skrikande gitarrspel av Schyffert. jag är övertygad om att de fortfarade när en dröm om att bli rockstjärnor. Schyfferts ängsliga nästan hypokondriska karaktär lirara väl ihop med Lindström lite snusförnuftiga bror duktig, med språkliga exesser. Schyffert och Lindström driver hårt med sig själva och sina numer välkända personlighetsdrag. Jag vet att det kan verka klichéartat, men jag älskar denna uppsättning. Kanske för att jag känner mer än väl igen mig själv iden?!?

Läs SvDs recension; livsstilhumpr för utvalda, och DN: Sjukt rolig kväll samt Expressen.

Började dock kvällen med att prova den nya à la carte-menyn på Hasselbacken, detta anrika gatronomiska etablissemang på Kungliga Djurgården. jag är förvånad att så många stockholmare fortfarande inte vet vad det är för något… restauranghotell … café … Läs här om Hasselbackens långa och krokiga historia.

Mitt menyval doftar en smula klassiskt sjuttiotal, men var mkt väl tillagade. jag startade med Liten Hasselbackspotatis med Kalixlöjrom, syrad grädde & hackad rödlök.

Klassisk svensk fiskgratäng på torsk, lax & kräftor med duchesspotatis

Hjortron – glass, shot & gelé

I GLASET?  Jag fastnade för 2008 ‘RIESLING FEDERSPIEL TERRASSEN ‘ från alltid lika lysande DOMÄNE WACHAU. Detta är en riktig ’killer’. Domäne Wachau är enligt många Österrikes ledande vinodlingskooperativ. Jag skulle vilja gå ett steg till och kalla dem ett av världens bästa vinkooperativ. Kvaliteten är Smaragd som är den översta av de tre kvalitetsnivåerna i Wachau.  Wachau är det mest västliga av Österrikes vindistrikt och ligger 8 mil från Wien, vid Donau. Wachau har utnämnts till World Cultural Heritage av UNESCO.

TASTINGNOTE  Färgen är medelgul. Doften är aromatisk med inslag av grapefruktskal, sommaräpplen och honung. Smaken präglas av fin syra och krämig textur. Inslag av örtkryddor och mild extraktsötma. Lång smak med kryddig avslutning.

 

Standard
Österrike, fine wine, kultvin, Okategoriserade, riesling, Wachau

morsdag’11

Fick tag på en underbar hel piggvar på NK saluhall i lördags. Bakades av hel i ugnen på låg temperatur, serverades med nypotatis, pepparrot, gräslök och brynt smör. mer svensk försommar än så blir det väl knappast? I glaset?

2007 PRAGER ‘WACHSTUM BODENSTEIN RIESLING SMARAGD’

WACHAU, ÖSTERRIKE

KARAKTÄR Ljus gul. Stor och delikat doft, frisk och fruktig med mogen tropisk frukt, inslag av honung, persika, citrus och mineral. Relativt fyllig smak med strålande stadga och struktur, tätt vävd men sammetslen, rikt fruktig, mycket frisk och fint mineralpräglad, inslag av honung, citrus och tropisk frukt i elegant balanserad torr, stilfull och smakrik stil.

THE SOMMELIERS NOTE Kommer från vingården Achleiten. ”Wachstum Bodenstein” innebär i princip ”platsen för Bodenstein,” och det avser ett projekt som ligger mycket nära hans hjärta – odling av genetisk mångfald för både Riesling och Grüner. Bodenstein hänvisar ibland till dessa platser som sin ”Noaks ark”. Jordmånen domineras av urberg med ett tunt lager toppjord av sandig lerjord. Denna speciella terroir ger Rieslingviner med en intensiv mineralitet och smaker av stenfrukt. Knivskarp, skön och stram, full av vitaminer och välgörande substanser…

Går det att hitta bättre viner till mat? Förmodligen inte. Här finns syran, kraften och renheten att ackompanjera inte bara färsk och naturella skaldjur utan också rika rätter som anklever, fågel och ljust kalvkött samt en vällagrad hårdost från alptrakterna. Ser vi till gastronomiska sammanhang så är Riesling i de flesta fall en förträfflig partner till mat då den friska syran, mineralkaraktären och avsaknaden av ek fint lyfter fram matens egen karaktär utan att dominera. Detta oavsett om vi pratar om en elegant och pikant sälta i de flesta naturella skaldjuren eller det härliga spelet mellan syra/sötma/hetta i de flesta asiatiska köken. Ja, eller till hel, vit, platt fisk…

Standard
Barbaresco, Bourgogne, cariñena, Fotboll, Ishockey, Monsant, Nebbiolo, Okategoriserade, Piemonte, pinot noir, riesling, Rioja, sportdryck, syrah, tempranillo

sportdryck; Champions League-finalen 2011

Sportdryck?

Läste för ett tag sedan ett skönt inlägg på importören Bristly Wines blogg om vin & sport. Frågan som deras VD Gabriel Enning (min gamle kollega på Vassa Eggen) ställer är; Är det så att väldigt få vinintresserade utövar sport? Man skulle kunna vända på frågeställningen och fundera i andra banor. Är idrottskonsumenter intresserade av vin? Ja verkligen blir mitt svar. Man förknippar ju ofta fotboll med öl och visst har den sin plats. Men jag slår även ett slag för vinet som sportdryck. Jag brukar ofta spetsa mina idrottsliga skönhetsstunder med att göra en hommage till något eller båda lagen som ingår i den idrottsliga bataljen. Nedan vill jag delge olika personliga upplevelser av vinet som sportdryck.

ISHOCKEY

OS-FINALEN SVERIGE-FINLAND – TORINO 2006

LA SPINETTA ‘BARBARSECO STARDEI’ 1998


Första gången jag blev riktigt tagen av en stor Nebbiolo var under en VM-turnering i ishockey. Den gången slog Tre Kronor Lejonen från vårt östra grannland. Så varför inte återupprepa ett vinnande koncept då en av historiens (nåväl, för svensk och finsk del i alla fall) viktigaste drabbningar? Min gode vän ‘den-internationellt-erkände-mästersommelieren-med-fäbless-för-klassiska-viner’ ringde upp mig under eftermiddagen innan den stora finalen och frågade om vi skulle stå på huvudet ned i noshörningsburen. Då denna gastronomins gentleman inte är någon stor beundrare av idrottsliga aktiviteter (han hävdar fortfarande med bestämdhet att en gentleman enbart ägnar sig åt sportfiske, rodd och fågelskådning) försökte jag att slingra mig. Denne replikerade: ”att dricka noshörning är ju att hänge sig åt åtminstone sportdryck”. Det är svårt att inte gilla en tuff Nebbiolo, men samtidigt är det skönt med frukt så generös och aromatisk att den charmar brallorna av en! Den här flaskan var långt före i utvecklingen och hade öppnat sig som en blomma!

Regionen är som Vilda Västern; mystisk, sol-bestänkta hedlandskap och kullar som fortfarande är vilda och otämjda trots dess Italienskt visuella logic med välskötta vinrader. Ett Eldorado, ett gränsområde med sin egen guldrush, pionjärer, familjesagor, chanstagningar som betalat sig, hårt tillkämpade förmögenheter och blodsband som sitter djupt i familjerötterna. Piemonte brukar kallas Italiens Bourgogne, och visst förstår man liknelsen. En region där druvsorten är känslig och nyckfull, har svårt att uppnå perfekt mognad och är väldigt uttrycksfull för sin växtplats. Detta gör druvsorten Nebbiolo till en riktig primadonna som dock lyckas briljera då förutsättningarna är de rätta. Den italienska paletten av vin har utvecklats från ett av de mest klassiskt

BORDTENNIS

OS-FINALEN MELLAN JAN-OVE WALDNER-JEAN-PHILIPPE GATIEN – BARCELONA 1992

DOMAINE  de la ROMANÉE-CONTI ‘LA TACHE’  1978


Sverige suktade efter guld. J-O vann finalen mot Jean-Philippe Gatien, tog vårt enda guld i Barcelona och hyllades av Sveriges kung Carl XVI Gustaf efter den rafflande matchen. Själv befann jag mig denna söndag i min lilla enrummare i Bandhagen med 4 vänner. Gastronomiskt kanske man kan ha vissa dubier till vad vi hängav oss till; hemmagjorda hamburgare med blue cheese-dressing. I glasen hade vi en av mina historiska favoriter; La Tache från DRC! Domaine de la Romanée-Conti är tveklöst den mest prestigefyllda egendomen i Bourgogne. Toppvinerna i regioner skattas som världens mest exklusiva och bästa. Man tillverkar enbart grand cru-viner: Ett vitt, Le Montrachet, och sex röda: La Romanée-Conti och La Tache, är båda sk monopole-vingårdar (man äger hela vingården själv), Richebourg, Romanee-St-Vivant, Echezeaux, och Grands Echezeaux.

Jag tycker att det är enastående att 96 flaskor av ett världens mest exklusiva vin letar sig till Sverige. Pinot Noir är som den ohängde tonåringen som ger sina föräldrar grå hårstrån i förtid, men som vid få väl valda tillfällen, när den lägger manken till, bevisar att den har ett genis hjärnkapacitet. Pinot Noir kan producera ordinära men alltför dyra viner, speciellt i Bourgogne, men också riktigt exceptionella, även detta i Bourgogne!

Domaine de la Romanée-Conti, som av det stora flertalet kort och gott kallas DRC, är en av världens mest förnäma och högkvalitativa vinfirmor. Personligen har jag både DRC och ärkerivalen (?!) Domaine Leroy på min lista över världens 20 bästa vinproducenter. Varje årgång är olika, eftersom livet aldrig upprepar sig självt. Husets ägare Aubert de Villaine har från en mycket hög nivå utvecklat DRC ytterligare det senaste årtiondet och inga medel skys för att ständigt förbättra sig. Ett led i detta är att huset sedan 1990 drivs helt biodynamiskt och alla druvkärnor och komposteras och återförs till vingårdarna. Sedan slutet av 90-talet har man dessutom återgått till den gamla traditionen att handbuteljera varje fat separat. Lägg därtill att skördeuttagen är nere på 18–27 hl per hektar och att man använder 100 procent nya fat, så är det lätt att se att kvalitet är fokus nummer ett! Enligt Aubert de Villaine är 99:orna de bästa huset någonsin producerat, vilket lovar gott inför framtiden! Vinerna är rika, välstrukturerade och generösa med djupa, fina pinottoner. Min personliga favorit är La Tâche, som tillhör det bästa som produceras i vinvärlden.

FOTBOLL

CHAMPIONS LEAGUE-FINALEN 2009, STADIO OLIMPICO ROMA – BARCELONA – MANCHESTER UNITED

BODEGAS RODA ‘CIRSION’  2006
På den gamla klassiska Stadio Olipmico i Rom vann Barcelona denna sköna batalj med 2-0 genom mål av Eto’o och Messi. Kompis-gänget på Lilla Essingen hade följt hela serien och avslutade finalen tillsammans hos M. Man hade kunnat dricka engelsk ale eller något från Rom-trakten, men mitt val denna kväll blev en skön flaska från den Iberiska halvön – Cirsion från Roda. Idag odlas druvorna i princip helt organiskt, med andra ord minimalt med peticider, gödningsmedel osv. Dock utan certifiering. Vinerna är allt annat än snälla och insmickrande. Här finns en brutal Tempranillo-karaktär med den för Roda så speciella plommonaromen. Dessa viner är också kanske de mest lagringsdugliga viner i alta expreión som tillverkas i Rioja. Personlig åsikt – efter en sniff i glaset är jag såld, nu är vi hemma. bland det bästa någonsin från Rioja, här kan vi ge ett konkret exempel på att beröras av ett vin då vi efter en klunk inte riktigt har kontroll på vad vinet gör med oss! Bench-mark för hur stort det kan bli i Rioja…«

FOTBOLL

ALLSVENSKAN, DJURGÅRDEN-HAMMARBY – OMGÅNG 18 2009,

Vad krävs för att hålla nerverna i styr inför matcher som under den senaste åren kallas såväl ”dödsderby” som ”ödesderby” i tidningarnas rubriker? Intressant med dessa krigsrubriker. Jag kommer att hålla mig till något som fräschar till i sensommarvärmen. Eftersom jag varken kan finna något vin odlat vare sig i Bajenland eller på Gårdarslätten så får det bli något importerat. Något som håller nerverna i styr. Något som är så fullt av mineraler och vitaminer att det måste kallas sportdryck;

EMRICH-SCHÖNLEBER ‘MONZIGER HALENBERG RIESLING SPÄTLESE ‘ 2006
Vad kommer det att bli till OS-finalen i ishockey i år? Ice Wine från Niagra Falls mot Kanada? Altai Vodka från Sibirien mot ryssarna? Koskenkorva Viina mot Finland? Berg Schlossberg ’05 från Georg Breuer mot Tyskland? I matchen Sverige-Vitryssland har jag överhuvudtaget inget i glaset… Nu tror jag att ni har en fingervisning om vad jagdrack under OS i Vancouver…

FOTBOLL

CHAMPIONS LEAGUE-FINALEN 2011 PÅ WEMBLEY ARENA – BARCELONA – MANCHESTER UNITED

Ok, här har vi en repris av CL-finalen för två år sedan. vad skall man välja att drick till middagen ett engelskt lag möte ett spansk lag på engelsk mark… valt blev enkelt denna gång; Viva España!

70-talet var en tid då Spanien på kort tid fick ett gott rykte hemma och även internationellt. Man växte fort, nya bodegor etablerades, nya vingårdar planterades och priserna på vinerna och även deras renommé sköt snabbt i höjden. 90-talet var ytterligare en dynamisk tid, det dök upp fler mindre bodegor och ”kultviner” och ”garageviner”. Bilen letar sig upp för sluttningarna, rätt in i dimman. Jag kommer ut på 750 meters höjd över havet och den klara morgonluften drar uppfriskande i luftrören. Den återhållsamma solen reflekteras över vinstockar som planterades samma år som min farfar föddes. Jag har kommit till Rioja, den mytomspunna regionen i norra Spanien. De bästa vinerna kommer från mycket små, unika vingårdslägen med ett mycket svalt mikroklimat och produceras endast i mycket små kvantiteter. Selekteringen är minutiös. Storheten stavas Tempranillo från gamla stockar. En druva som inte är djupast i färgen, som inte blir riktigt hög i alkoholen, som inte heller ballar ur med för mycket tuffa toner av ekfat. Här finns de yppiga bärtonerna, mineraliteten och en finstämd stram struktur. Med andra ord allt jag tycker är underbart till mat gjord med kärlek till råvarans ursprung och en med ett ben i traditionen och ett i det moderna förhållningssättet. Allt är inte muskler, insmickrande sötma och hög bullrig alkohol. Denna insikt ger mig en inre belåtenhet.

VENUS LA UNIVERSAL ‘VENUS’  2005

Montsant är en av Spaniens nyaste appellationer (DO). Från början var det tänkt att regionen skulle heta Baja Priorat men den kända grannen i norr ville inte låna ut sitt redan världsberömda namn. Regionen tog i stället namn efter det heliga berg som utgör grundförutsättningarna i regionen. Tidigare inkluderades Montsant i Tarragona men odlarna anser med eftertryck att Montsant har mer gemensamt med Priorato än med Tarragona, bl.a. för att den speciella Licorella-skiffern även återfinns i Montsant.

Sara Pérez, dotter till José Luis Pérez (grundare av berömda Mas Martinet i Priorato), är en av Spaniens mest uppmärksammade unga vinmakare. För närvarande ansvarar hon för vinerna åt sin berömda pappa, men arbetar även som konsulterande vinmakare åt flera andra av landets bästa producenter. Dessutom producerar hon två fantastiska viner under den egna etiketten Orbita Venus, nämligen Venus och Dido.

Sara Pérez gillar Cariñena från gamla stockar men Venus la Universal odlar även internationella druvor och mötena mellan det klassiskt katalonska och det hypermoderna gör vinerna väldigt spännande! Vinerna har fått stort internationellt genomslag med artiklar i både Wine Spectator och Wine Advocate samt fantastiska recensioner i de nationella vinguiderna Guia Peñin och La Guia (spanska sommelierguiden).

Vingården mäter endast 4 hektar och är uteslutande planterad med Syrah. Cariñena-druvorna köps från 40-70 åriga stockar vilket tillsammans bildar prestigevinet Venus. Lillebror Dido (f.d. Eneas) består av Merlot, Grenache och Syrah och är ett rikt, modernt vin med generös och flörtig frukt.

Vinets karaktär Fyllig, hypermodern, fruktdriven smak med häftigt söta tanniner och imponerande lagringsstruktur. Frukten rymmer björnbär och jordgubbar samt lakrits och vanilj och balansen hanteras med hjälp av ett fint bett i syran.

Viva Barcelona!

Standard
Österrike, öl, brännvin, grüner veltliner, husmanskost, IPA, Isle of Arran, Kremstal, Okategoriserade, Rheingau, riesling, sill, snaps, strömming, Tyskland, Wachau

husmanskost…

Dagen efter en illuster födelsedagsmåltid tycker jag att det passar att balansera kosten med något mer sansat och jordnära. jag älskar verkligen husmanskost. en rätt som jag lärde mig att uppskatta mycket då jag jobbade med Suzanne Wohlin på Fina Fisken i Trosa var hennes;

‘senapsmarinerade nystekta strömmingar med potatispuré’

I glaset; visst kan man tänka sig ett glas torr Riesling från Rheingau eller en Grüner Veltliner från Kremstal eller Wachau till strömmingen men jag är trots allt en smula konservativ då det kommer till dryckesvalet.  Jag valde en PUNK IPA från det lysande skotska bryggeriet BrewDog på Isle of Arran som tas in till Sverige av Cask Sweden.

I det lilla glaset; Möja Taffelbrännvin 2006 från Långviks krydderi & handel vilket är en sädessprit kryddad med Spansk körvel.

‘…och kryddar med Johannesört.’ Året var 1982 och Ulf Lundells fyra ord präntades djupt i den svenska folksjälen. Öppna landskap, brännvin med johannesört, det var Sverige mitt i prick tyckte svenskarna i ett slags nationalflummigt kollektivt medvetande. För hur många visste vad Lundell egentligen sjöng om? Brännvin kryddat med Johannesört. Det lät fint, men hur det smakade visste inte många. Än idag är nog de flesta sorgligt ovetande om denna smaksensation.

När bränt vin omtalas första gången i Sverige är det i samband med krut. Den tyske pulvermakaren Mäster Berentz i Gamla Stan ges tillstånd att använda det 1467 – han köper det från Lübeck – och ett par år senare får en annan pulvermakare ut för 4 örtugar bränt vin att använda till kruttillverkning. 1494 utfärdar Sten Sture den äldre det första förbudet mot bränning och försäljning av bränt vin utom för just kruttillverkning. Det får bara göras av tre pulvermakare som kallas upp till rådhuset och blir tillsagda att inte ”bränna och sälja något brännvin här i staden”. Böterna var höga – 12 marker, som priset på 750 liter mjöd. Att sprit ändå såldes framgår av att Stockholms magistrat redan två år senare måste förbjuda stadens vinkällare att servera brännvin. Ytterligare två år senare, 1498, gavs Cort Flaskdragare exklusiv rätt att (i stadens kruthus) tillverka brännvin och att sälja det till allmänheten. För detta fick han betala en avgift, den första i samband med sprit i Sverige. Staden stod för sin del av överenskommelsen: de första fallen av lönnbränning kom snart upp inför Stockholms magistrat.

Var kommer supen in i bilden?│Av brännvin tog man sig i stugorna en klunk så stor som man kunde snappa i sig (snaps) eller matskedsvis som en soppa (sup). Från 1600-talet berättas att bondkvinnor använde det som parfym.

Den senare utvecklingen att dricka vin hade också sina avigsidor. Följande kunde läsas i Dagens Nyheter 22 oktober 2006: ‹‹ Kroggästen Cort Heimholt skämde verkligen ut sig. Han hotade och misshandlade vinmannen, vägrade betala och spydde i härberget. Han dömdes till många mark i böter av rådet.››

Detta hände någon gång under 1479 i Dominikanermunkarnas källare i Södra Benickebrinken (innan brinken fick sitt nuvarande namn i Gamla stan). Källaren finns fortfarande kvar. I övrigt revs det mesta av Dominikanerklostret (Svartbrödraklostret) i Gamla stan av Gustav Vasas hejdukar under 1500-talet. Det var ett tufft värv att vara sommelier förr!

Standard