Bordeaux, Hemmamatch, Rieussec, Sauternes, sauvignon blanc, Sémillon, Yquem

Hemmamatch: Torsk & vit Bordeaux …

Söndagkväll äntligen! Veckan har varit både lång och fullspäckad. Jag finner ett stort nöje i att ställa mig i köket och preparera råvaror till familjemiddagen just på söndagar, i gränslandet mellan eftermiddag och kväll. Man kan stå i sin egen lilla värld och låta tankarna flöde fritt kring veckan som varit och kring veckan som kommer.

Hade fått tag på finfin västerhavstorsk, tänkte att det fick blir ‘Ugnsbakad torsk med hummer, zucchini och fänkål i krondillsmörsås’. En skön rätt som fredagskocken Mattias Larsson lagade då vi hade en grabbkväll för något år sedan. Fotot nedan är taget av den skicklige matfotografen Charlie Drevstam som var med den kvällen.

ugnsbakad torsk, hummer, bondbönor, zucchini, fänkål, krondillssmörsås

I GLASET? CLOS des LUNES ‘LUNE BLANCHE’ 2012  | Bordeaux | Frankrike | Clos des Lunes | 139 sek | 70 Sémillon, 30 Sauvignon Blanc | BJpoints 90  | TASTING NOTE ‘Ljusa och glänsande blek guldgul färg. Intensiva och levande aromer av vit persika, litchi och akaciablommor. I smaken är vinet rikt och fruktigt med bra koncentration och klarheten från Sémillon med frisk syra från Sauvignon Blanc. Lång och intensiv fruktig smak som avslutas med fina steniga drag av mineral. Detta är en torr Sauternes likt traditionen med Y från Yquem, och R från Rieussec.’

PRODUCENTEN Domainen är belägen i Sauternes, i en av de största terroirerna för vitt vin i Frankrike, Clos des Lunes är en magnifik rullande vingårdplanterade med gamla Sémillon och Sauvignon Blanc vinodlingar. Genomsnittet på rankorna är 30 år.

Domaine de Chevalier är en av de verkligt klassiska egendomarna i Graves. Innan 1986 gjordes vinerna under appellation Graves eftersom appellationen Péssac-Léognan inte kom till förrän 1987. Välstrukturerade Cabernet Sauvignon-dominerade viner med mkt god lagringspotential kännetecknar vanligen Domaine de Chevalier.

VINET Druvorna är handplockade vid perfekt mognad och sorteras. Varje vingårdslot skördas på toppen av sin mognad genom hand-plockning, i små lådor. Långsam pressning i en pneumatisk vinepress, utan avstjälkning eller maceration. Débourbage (kall sedimentering) sker genom gravitation. Därefter lagras vinet på den fina bottensatsen med regelbunden omrörning (bâtonnage). Lagrandet sker termoreglerad kar i 6 – 7 månader.

I HÖGTALAREN? 

Standard
Australien, Bordeaux, sauvignon blanc, Sémillon, Toscana, WineFinders vinbutk

Fyrkantigt, tråkigt och osexigt!

Jag kommer få skit för det här, men jag förstår verkligen inte fenomenet bag-in-box! BiB är i mångt och mycket en enkel och industriell produkt som sällan bjuder på några större nyanser och vars innehåll sällan är dynamiskt nog för att bli poetisk över eller ens behöva diskutera.

En bag-in-box säljs främst pga. alkoholhalten, det låga priset, det klämkäcka namnet eller hör och häpna, dess praktiskhet. Säljs den för det sublima innehållet? Nej, det tror jag verkligen inte, däremot är jag övertygad om att fenomenet bag-in-box bidrar till att folk dricker på tok för mycket i onödan. Läs mer

Standard
Auslese, Wine Spectator, WineAdvocate, Winefinde, WineFinder vinbutik, Winefinders viinbutik, WineFinders vinbutk, WineFinders vinkommité, WineFinders vinkommitté, WineSpectato, Winston Churchills, World Cultural Heritage, Yquem, Zeltingen, Zwischen den Seen (ZdS)

Vad är kvalitet?

Under min semestervecka i huset i Bordeaux har jag reflekterat över hur man bedömer kvalitet. Denna krönika kommer att behandla hur vi upplever kvalitet i vin. Likt Socrates, är jag en stor vän av vägen till upplysning genom att ställa frågor, och sedan försöka att svara på dem själv. Jag ställer fyra direkta frågor, och försöker således svara på dem:

 

Vad är kvalitet?

Vad är motsatsen till kvalitet?

Vem är konsumenten?

Varför är kvalitet viktigt?

 

Jag kommer huvudsakligen att relatera till vin, men jag skulle vilja säga att jag har ett passionerat förhållningssätt även till öl, digestiver (after dinner booz). Och förresten så relaterar detta även till te och kaffe av hög kvalitet. Tja, varför inte allt som kan graderas och utsättas för jämförande tester.

Map of Bordeaux nouvelle vague

SÅ, VAD ÄR KVALITET? | Slår man i Svenska Akademiens ordlista får man följande förklaring: inre värde; egenskap; sort; beskaffenhet; god beskaffenhet. Sommaren’06, spenderade jag en julivecka i Tyskland med att prova 297 viner. Varför denna precision i antal provade viner? Evenemanget hette ’best of Riesling 2006’ och hade samlat över 1800 Rieslingviner från hela världen och jag var utsedd som svensk deltagare i deras ’master jury’. Under dagarna tre provade jag vin med tre tyska vinmakare, en författare av en vinbok, två vinjournalister och tre sommelierer.

Vi hade några små meningsskiljaktigheter, men i det stora hela provade vi i harmoni och enighet, trots väldigt olika bakgrund. Ingen välte bordet och stormade ut ur provningslokalen. Vi deltog som vänner och kollegor. Jag tror inte att jag säger för mycket då vi gav sju viner av 297 över 98 poäng (enligt Robert Parker’s 100 poängsystem extraordinary – mao världsklass). Detta tyckte vi var rimligt många (2,25 procent). I pauserna mellan de olika flighterna av vin, hörde jag några kollegor fråga andra jurymedlemmar vid flera tillfällen om man kan bedöma viner helt objektivt. Mitt entydiga svar är – självklart, och med precision också. I uppemot åttio procent av fallen hade vi inga större meningsskiljaktigheter huruvida vinet inte skulle få ett omdöme överhuvudtaget, en rekommendation eller brons, silver eller guldmedalj.

Koncentration, friskhet, renhet, precision, fruktens kvalitet, syrans kvalitet och balans, användning av ekfat, ursprungskänsla i vinet och dess övergripande njutninsgrad (vi kan kalla det the drinkability factor – TDF). Alla dessa parametrar är en vinprovare kapabel att bedöma objektivt. Men problem tillstötte under sista dagen när alla jurymedlemmar sattes ner att bedöma färre viner. Samtliga av guldmedaljnivå. Nu jagade vi troféer. Vi gavs ett bedömningssystem som tagits fram av en statistiker vid ett tyskt universitet. Systemet ansågs ofelbart. Vår jurygrupp gavs i vår finalomgång 4 eiswein, 2 beerenauslese och 1 auslese. Vid summeringen hade tre av vinerna samma poäng. Det är i detta läget som subjektiviteten kryper in i bedömningen. Föredrar du renheten i en riesling eiswein eller den yppiga saffranstonen och botrytiskaraktären hos en beerenauslese av stor koncentration? Är ett stort vin från Bourgogne bättre än en Pinot Noir från säg Central Otago? Till middagen ikväll, kommer du att vilja dricka 1982 Latour hellre än 1990 Cheval Blanc?

Låt mig svara på den första frågan, genom att säga att kvalitet i ett vin består av produktens förträfflighet att möta ett antal förväntade mål och egenskaper och det kan verkligen bedömas objektivt. Ett stort vin däremot kan enbart njutas och uppskattas subjektivt. Detta stämmer givetvis in på hundratals andra områden då kvalitet diskuteras och mäts. Vem är den bäste fotbollsspelaren genom alla tider, den mest influensrike kompositören, den vackraste filmstjärnan? Argumenten är alltid oändliga. Har priset något med kvalitet att göra? Om man väl lämnar bottenskräpsnivån, egentligen inte. Kvalitetsgraden existerar på 65-kronorsnivån liksom det gör på 650- kronorsnivån. Därför tycker jag genuint illa om termen prisvärdhet. Det är bara förväntansgraden som justeras och förändras. Ett av våra guldmedaljbelönade viner kostade under 125 kronor, de två andra över 600 kronor; men vi var lika nöjda med alla tre.

VAD ÄR MOTSATSEN TILL KVALITET? | Nu hör jag dig ropa: är det inte uppenbart, Ankarstierna? Det är helt enkelt att inte uppnå den förväntade mål och egenskaperna: utspädd karaktär, orenhet, avsaknad av fräschör, gles eller helt avsaknad av frukt, överdriven eller omotiverad syra som leder till ett obalanserat vin, neutralitet, överekade karaktärer, låg drinkability factor eller noll i tilltalande karaktär. Jodå, allt detta! Men notera att några av dem snarare är ett mått av att kanske överleverera; speciellt överdriven användning av ek och hårt markerad syra. På premiumnivån ser vi dessvärre alltför ofta en överdriven koncentration. Detta förstör i mitt tycke drinkability-faktorn. Man kan som vinmakare både över- och underleverera. Kvalitet är med andra ord den gyllene medelvägen. Vad jag och flera av de andra domarna ansåg var att ett flertal av vinerna svarade upp mot våra förväntningar, men klarade inte av att göra oss upphetsade. En initierad tungviktare inom den britiska vinskribentkåren sa träffande till mig vid ett tillfälle: ’det görs inga dåliga viner idag. Vi har bara en massa otroligt tråkiga viner. Teknisk korrekta men neutrala viner med liten eller ingen som helst känsla för ursprung och typicitet’. Jag återkommer om det senare.

Élixirs.1

VEM ÄR KONSUMENTEN? | Här kommer kanske den mest intressanta frågeställning avseende kvalitet. Du har säkerligen märkt i kvalitetsdiskussionen att jag refererar till förväntansgrad. Men vem gör dessa förväntningar? För att gå tillbaka till vintävlingen som jag refererade till tidigare så brukar argumenten ofta vara att vinmakare, vinboksförfattare, vinjournalister och sommelierer inte representerar den vanlige konsumenten. Jag tror dessvärre att detta inte är helt sanningsenligt. Vi är kanske inte representativa för den generella vinsmaken, men hela vårt värv bygger på att göra korrekta bedömningar av konsumenternas förväntningar och konsumtionsbehov. Vi är samtliga surrogatkonsumenter som ständigt letar efter alla de kvalitetsaspekter som existerar i ett vin. De flesta ’riktiga’ konsumenter tenderar till att ha mer extrema positiva och negativa inställningar till olika typer av kvalitetsparametrar än professionella bedömare av vin av olika slag.

Jag måste erkänna en sak: jag tjuvkikar i folks vagnar och kundkorgar på Systembolaget (Jodå, jag går dit, men enbart för att köpa öl och brännvin till de stora gillena). Varje månad håller jag ett antal konsumentprovningar och pratar med dem om deras preferenser. Jag har ett tämligen brett socialt nätverk. Bland dessa finns givetvis ett gränsnitt av samhällets olika vindrickare; analytikern, den omdömeslöse, vinromantikern och den prismedvetne. Hos några vänner brukar jag ta med några flaskor och servera dem ’blint’.  Jag ger ingen som helst förhandsinformation innan de får provsmaka. En kompis brukar smaka och sen bestämmer han sig för vilken som faller honom bäst på läppen. I början trodde jag att det enbart berodde på graden av residualsocker, men det var inte så uppenbart. Arom hjälper till, textur är nyckeln; smakernas balans är mycket viktigt. Han säger ofta, detta var gott. Inget mer. Här kommer en hemsnickrad teori, baserad på mycket ovetenskapligt samlande av information. Vi tenderar att undervärdera de flesta konsumenters förmåga att bedöma kvalitet i ett vin. Det finns konsumenter, detta är dagens sanning, vars utbildning i munhålan är baserad på upplevelser av så pass våldsam och av ickeautentiskt slag att de enbart är kapabla att reagera positivt på extrema smakyttringar i vinet. Detta innebär generellt residualsocker och justerad syranivå. Inget annat kommer upp på deras ’smakradar’ som har blivit förblindad av Red Bull, Coca-Cola, Bacardi Breezer och andra blanddrycker (otroligt läskigt ord för övrigt) och behöver jag verkligen tillägga bottom-range products inom produktsegmentet vin!

I kontrast till detta finns det andra konsumenter som är extremt smakkänsliga som aktivt undviker något som utsätter dem för alltför stor smakmässig utmaning. De är Moussaka och Merlot-gänget. Majoriteten av konsumenter, misstänker jag, ligger någonstans mittemellan. Likt mina vänner som detekterar kvalitet då de finner det i vinet och responderar positivt:

’de älskar arom, friskhet, renhet och balans.’

Det stora problemet är att det finns två gigantiska hinder i vägen för dem att finna dessa saker. En är av nästan mytisk karaktär: priset. Jag säger mytisk eftersom det i varje Systembolagsbutik finns en uppsjö av boxar med en smula kvalitet under 200 kronor. Kanske inte så många, men en del. Uppfattning är generellt för genomsnittskonsumenten att kvalitet kostar mer än de känner att de är villiga att betala. Visst blir då priset av nästan mytisk karaktär eftersom de flesta konsumenter de facto kan betala mer för vinet och andra alkoholhaltiga drycker än de tillåter sig till. Det är inte ovanligt att se folk som vägrar att betala mer än 70 kronor för en flaska vin eller en box för 200 kronor som de slänger in i bagageutrymmet i en stadsjeep för 650 000 kronor. Prioriteringar någon?

Det andra problemet är av mer reell karaktär: uppfattningsförmåga. Hur finner du denna kvalitet med hyllmeter efter hyllmeter av namn och etiketter och boxar på främmande språk? Detta är i sanning, pudelns kärna. Jag vet med säkerhet att solen kommer att gå upp i morgon också. Att min vän inte har den intellektuella förmågan att särskilja tio till femton olika druvsorter åt? Han har absolut hjärnkapaciteten för det men är inte motiverad och intresserad.

Det finns två fristäder för miljontals konsumenter som är blockerade med dessa problemställningar. En är residualsocker, som kompenserar vinets avsaknad av fundamental kvalitet. Sockret gör att konsumenten dricker vin av lägre kvalitet än de annars skulle vara kapabla till. Den andra fristaden stavas branding, vilket överskuggar den mentala utmaningen i vinets inneboende komplexitet. Stora varumärken är vänliga, varma och lättbegripliga. Konsumentens bäste vän?

Sedan jag nämnt b-ordet, så är det nog på sin plats att jag delger mina åsikter om stora varumärken (brands) och kvalitet. Dessa åsikter baseras på repetitivt jämförande provningar av stora varumärken både mot varandra och mot andra mindre brandade viner eller helt icke-brandade i deras respektive priskategori. De flesta stora varumärken erbjuder inte bra kvalitet. De erbjuder ’tillräckligt bra kvalitet’. De är trevliga och tekniskt korrekta, men de saknar oftast den förträfflighet som existerar i respektive priskategori. Mest noterbart blir deras totala avsaknad av ursprung och typicitet som ligger i vinets karaktär och personlighet. Effektiv marknadsföring låser dock konsumenterna i en stängd cykel med en repetitiv konsumtion av stora brands. Konsumenten utsätts aldrig för den kvalitet som ligger angränsande till dessa stora brands. De får därför aldrig chansen att utveckla de förväntningar som kvalitetsviner uppfyller. Detta i sin tur kommer att fortsätta att ge dem ’tillräckligt bra kvalitet’. Deras uppsättning med förväntningar är permanent nedsatta.

flaska4

VARFÖR ÄR KVALITET VKTIGT? | Detta leder oss osökt in på den fjärde och viktigaste frågeställningen: varför är kvalitet viktigt i ett vin? Det finns så många sätt att angripa denna fråga att det nästan är svårt att välja vilken infallsvinkel man skall inta. Men varför inte starta med den mest primala instinkten av alla: självbevarelsedriften. Och låt oss inte starta med konsumenten utan detaljisten/importören.

Vilket företag som helst som inte baserar sitt erbjudande till markanden på kvalitet är dömt att misslyckas. Givetvis finns det olika typer av kvalitetsaspekter och det är viktigt att matcha rätt sort med rätt marknadssegment. När den lokala kvarterskrogen bytte nisch så klagade stamgästerna i den lokala tidningen att de inte hade råd att gå dit längre. De fick helt enkelt mer kvalitet än var beredda att betala för. Under tiden fick man dock nya gäster som inte tog den ’långa’ resan ner till de fashionabla adresserna i finkvarteren för att tillgodose sin gastronomiska önskan om välbefinnande. Men nu avviker jag från ämnet en smula. Läxan är dock att i det ögonblick som uppfattningen om kvalitet försvinner följer marknaden med den. Om det förstås inte är så att ditt rykte är baserat på den mest dystra och oattraktiva av alla karaktärsdrag: ren och skär snålhet. Att besöka en border-shop är en nyttig men deprimerande erfarenhet:

’det är hit världens sämsta viner letar sig för att dö. Och jag lovar de dör fort!’

Vinet må vara en gåva från naturen, men utan talang och skicklighet hos vinmakaren och vinodlaren så kan man inte göra stora och högkvalitativa viner. Att odla druvorna, vinifiera dem och vårda dem i vinkällaren (denna process kallas för élevage på franska) kräver tålamod, gott omdöme, mod och ett ordentligt mått med genialitet. Och alla har vi samtliga av dessa karaktärsdrag inom oss men i olika proportioner. Detta kommer att innebära att varje vinmakare kommer att kunna ge oss så många diversifierade vintyper. Samtliga bär ett avtryck och signatur av dess skapare som garant för kvalitet och ursprungskänsla. Kom ihåg att upplevelsen av kvalitet består långt efter att priset är glömt, som den gode Philip Kottler en gång sa! I produktionsledet är kvalitet, och den upplevda kvaliteten allt. Liebfraumilchens totala förstörelse av kvalitetsupplevelse av den tyska vinindustrin torde vara ett bra varnande exempel för alla vinproducerande länder. Märkligt nog har det tagit tyskarna otroligt lång tid att smälta det själva. Österrikes famösa anti-frys skandal (yapp, glykol igen) var med en blick i backspegeln kanske det bästa som kunde ske deras vinindustri. I skandalens kölvatten har det tvingat de österrikiska vinproducenterna att gå tillbaka till ruta ett och man marscherar idag i stadig takt uppför kvalitetsstegen. Den bitande ironin avseende

Bordeaux 2005 är att topproducenterna och deras viner kivas välbeställda samlare världen över om medan de fortfarande ligger faten. Medan ett par kilometer därifrån, i Entre-deux-Mers och gamla hederliga AoC Bordeaux, lämnar producenterna tankar fulla med vin för destillation och undrar hur de skall klara att avvärja ett hot om att gå bankrutt ytterligare ett år. Om du någonsin haft en dröm om att äga lite vingårdsmark i Aquitaine, så är det rätt läge att investera. Vad är skillnaden mellan Château Latour och de hundratals andra slotten som är till försäljning för en spottstyver? Uttryckt i ett ord? Kvalitet! Vinvärlden dras med allt blodtörstigare konkurrens varje år och följer en utvecklingsbaserad kamp där kvalitet är den enda överlevnadsstrategin som fungerar. Inget annat har någon betydelse.

Hur är det då med den svenske konsumenten? Det borde vara den bästa av tider att köpa vin nu. Eftersom det breda internationella erbjudandet är så pass konkurrenskraftigt. För en lite aktiv och informerad minoritet är detta den gyllene eran för bra vininköp. Billiga viner har aldrig varit så konstant välgjorda som nu. Det har heller aldrig funnits en så stor oändlig pool av bra och goda viner som nu att njuta. Som jag tidigare nämnt är de flesta av Sveriges ständigt växande armé av vindrickare varken aktiva eller informerade, utan passiva och skrämda. Boxarnas marknadsandel är cirka 50-70 procent (beroende på mätperiod) och verkar skrämmande nog öka. Merparten av dessa är stora starka nationella och internationella brands. Jag upprepar, stora brands erbjuder ett antal bra saker som enkelhet, igenkännande och en känsla av trygghet.

Men återigen inte någon speciellt hög nivå av kvalitet. Det svenska Systembolaget var ett tag ett gyllene tvärsnitt över världens vinproduktion, ett ställe där vad som helst och allt fanns tillgängligt. Nu har pendeln vänt och man hör ständigt små kvalitetsinriktade producenter från Kalifornien och Nya Zeeland lika mycket som producenter från Italien och Spanien klagar över en marknadssituation då de inte får plats. De har inte råd att investera i, skall vi kalla det markandassistans, som de stora har. Detta är det stora vemodet i den svenska demokratiska vinevolutionen. Detta i en tid då antalet nya vindrickare mer än någonsin har fastnat för drycken. Ur ett kvalitativt hänseende är de flesta utestängda av den mysiga och självcentrerade relationen mellan detaljisten och de stora importörerna.

Vinet borde ge ett sensuellt uppvaknande för nya vinkonsumenter. Viner av hög kvalitet, även i det lägre prissegmenten, kan öppna nya möjligheter, skapa en känsla av förtjusning och inspirera till självutbildande resor för upptäckarglädjen och det rena nöjet. Det kan addera färg, skönhet och intensitet till livet och kan raffinera de försummade sinnen som doft och smak. Det kan måla upp en sensuell bild av ett avlägset landskap, där den hjälper oss att smaka på kulturer. Även de som inte har tiden eller den monetära möjligheten att göra resan kan dofta och smaka på nya platser på vår jord: i sitt eget kök, en tråkig och regntung torsdagskväll i november med vinden och regnet slående emot fönsterrutan, efter en långsam och trist dag på arbetet. Kvalitetsviner erbjuder och tillhandahåller bokstavligt talat glädje.

Jag vet detta med säkerhet för jag kommer ihåg viner som gjorde detta för mig i slutet av åttiotalet. Jag kommer ihåg hur jag upptäckte dem en efter en. En glasklar skälvning av en Anjou, den högdragna gåtan i en storslagen Bordeaux, det raffinerade men egendomliga skogslandskapet i Toscana, den svaga men söta anstrykningen från de Spanska slätterna, den bakade salta och järnrika exotismen av Australien.

Jag önskar verkligen att andra fick samma möjlighet att utforska vinets mångfacetterade ansikten som inspirerade och förändrade mig. Istället är det homogeniseringen av kvalitet i det stora varumärkena som har gjort vinet till en basvara, en Kellog’s All-Bran eller varma koppen i alkoholform, som dag efter dag ger ’tillräckligt bra kvalitet’ för att berusa men inte inspirera och oftast inte med urskiljningsbar skillnad givet dess ursprung.

Det är absolut inte för sent att förändra detta. Den stora rika världen av kvalitetsvin väntar därute. Men vi måste agera snabbt och det är Sveriges stora importörer av vin som måste leda vägen ur mörkret. Det finns inget underskott på kvalitetsvin i världen. De stora importörerna är filtret, för lite i dagsläget kommer igenom maskorna. Vi konsumenter har givit både Systembolaget och importörerna en enorm makt, ekonomisk förtjänst och inflytande. Nu är det tid för dem att återgälda oss med ett sortiment och urval som en gång gjorde dem ’världskända’. Bara då kan kvalitetsvinet ge den svenske vinkonsumenten den sensuella och själsliga näring som de förtjänar.

Skål! BJ

110223_2189

PS I GLASET? HAUT BRION ‘CLARENCE de HAUT BRION’ 2009 | 41% av produktionen | 46% M 39% CS  13% CF  2% PV | Péssac-Léognan | BJpoints 92-93 | TASTING NOTE ‘För mig är detta den mest fantastiska av ”de andra vinerna” av denna årgång, med alla de nobla dragen, texturen, och originaliteten som finns i ’le grand vin’, men lite mer tillgänglig. Tät och rik doft, med ett uttalat mineral-element, en rik, mäktig, garvsyra, en omedelbar tyngd i munnen, med mycket yppiga svarta vinbärsdrag, rik, varm, men så finlemmad, kryddig nästan köttig frukt, mycket lång och något varm finish, med en touch av bitterhet. Man skulle inte gissa att detta var ett ”andra vin”! Imponerande! Visst, jämfört med den motsatta änden av spektrumet; elegans, stil och finess från den mer aromatiska komplexiteten och återhållsamhet i 2008:an. Det kommer att gynnas av tid: 10 år minst? Haut-Brions berömda andravin Bahans-Haut-Brion har fått ett nytt namn, Le Clarence de Haut-Brion. ett av de bästa andravinerna från Bordeaux egen elitserie. I’m in love, again!’

Vinet finns just nu i Winefinders vinbutik på nätet för 1 259 sek. Just nu finns det 96 primörviner & 40 äldre årgångar från Bordeaux i sortimentet hos Winefinder.

I HÖGTALARNA? Lissie – Nothing Else Matters (Metallica live cover)

Standard
Bordeaux, Cabernet, Cheval Blanc, d'YQUEM, en primeur, Investera i vin., Le Pin, merlot, Okategoriserade, Péssac, Pomerol, St Emilion, Vieux-Château-Certan, Winefinder

Bordeaux – att förstå en årgång

Just hemkommen från en av årets roligaste, men också tuffaste veckor, en primeur-veckan i Bordeaux. Detta är första gången 2012:orna visades upp för internationell vinhandlare, brokers, sommelierer & vinskribenter. En spännande vecka kan jag lova, där många lyckats mycket väl med sina viner.

ATT FÖRSTÅ EN ÅRGÅNG I början av en vinkarriär kan man försöka att ambitiöst analysera väderförhållandena för att se hur det perfekta året skulle se ut. Ju fler årgångar man följer desto tydligare står det klart att det inte finns någon mall för hur det perfekta vinvädret ska vara för att skapa en stor årgång. En årgångs kvalitet är uppenbarligen summan av alla dygnets timmar under samtliga 365 dagar. Årgångens stil är beroende av en serie komplicerade faktorer där temperatur, solenergi och regnmängd är av stor betydelse. Det avgörande är främst hur dessa komponenter är fördelade under året.  Alltså ett pussel alldeles för stort och detaljerat för att ens datorer ska kunna ha en chans att analysera när under året som druvorna och i slutändan vinet får sin slutgiltiga karaktär. I alla nordliga vindistrikt varierar årgångarnas kvalitet mer än i ett varmare klimat.

De olika årgångarnas personlighet tillhör vinvärldens största glädjeämnen. Vissa är mest förtjusta i de kraftfulla årgångarna, medan andra föredrar årgångar som gav mer eleganta och finstämda viner. Oavsett vilka år man gillar mest har de olika årgångarna en variationsrikedom som gör vinprovandet ännu mer fascinerande.

Alla vill ha årgångstabeller, men det är ytterst vanskligt att gradera årgångens generella kvalitet, eftersom vissa årgångar är generösa i unga år medan andra tar evigheter på sig att utvecklas och de individuella skillnaderna kan vara högst betydande. Om vi för en stund stannar upp vid de kraftigaste årgångarna ser vi att samtliga kommer från torra skördar och exceptionellt varma somrar.

Bollinger, fatverkstaden (kopia)

ÅRGÅNGEN 2012 På ytan är 2012 en mindre högkvalitativ årgång. Det är troligt i nivå med 2011, men i en mycket mer annorlunda stil än den lättare, charmiga, fruktiga årgången. 2012 ser ut att präglas av viner med ljust aromspektra, djup färg och spänd, stram struktur, men med många viner som inte riktigt har djupet i frukten eller längd för att kompensera vad den saknar I tanningreppet. Men som sagt, Bordeaux är en stor region och samtidigt är breda generaliseringar alltid svåra, det finns mer i bilden att ta hänsyn till. De torra vita vinerna ser ut att vara riktigt bra, och den tidigare mognande Merlot-druvan, som plockades mellan mitten av september och mitten av oktober, gjorde sig också bra. Detta verkar gynna visa fläckar i Péssac, Pomerol och St-Emilion, medan Cabernet-dominerade Médoc ser ut att få jobba hårt för kvaliteten detta år. Huvudsakligen fläckar av kalkstensjordar påverkades av torkan och kan ha lidit lite också. Du kan förvänta dig en hel del variation från producent till producent, även inom de bäst gynnade appellationerna. Det är en årgång där rätt terroir verkligen hjälpt, men vaksamhet i vingården var slutligen nyckeln till framgång, för att avvärja sjukdomar och att få en skörd så jämnt mogen som möjligt.

“Making excellent wine had nothing to do with luck in 2012,” Sa Alexandre Thienpont, som gör de superba vinerna Le Pin & Vieux-Château-Certan. “It had to do with a lot of hard work.”

2012-09-04 14.12.30

KLOKA ORD OM KÖPET AV EN NY ÅRGÅNG… det kan låta ungefär så här. Gå på upptäcktsfärd i ett år då vädret har varit mycket inflytelserikt på det slutliga vinet och därmed hjälper till att sätta sin prägel mer än de årgångarna ’09 & ’10. Det är fortfarande regionens mångfald som gör de stora vinerna så subtila, så lockande och så underbart njutningsbara. Jag förväntar mig, precis som de flesta internationella bedömare och vinhandlare en ordentlig minskning av priserna i förhållande till 2009, 2010 samt 2011. Man pratar om en ca 30-40 procentig minskning mot förra årgången. Men det får de närmaste veckorna utvisa.

Pierre Lurton, mannen bakom storheter som Cheval Blanc, Quinault l’Enclos och d’Yquem (som inte tyillverkas ’12) om årgången: “2012 är som ’01 eller ’98: En klassisk stil av årgång med finstämda aromer och mineralitet. Inte den överdådiga kraften som finns i ’09 eller ’10”, säger Lurton. ”Men vi måste vara smarta och ha ett attraktivt pris till marknaden, eftersom den är trött efter en primeur-serien ’08, ’09 och ’10”, tillade han, I ett försök att injicera ett litet hopp för de konsumenter som söker klipp i denna svårare årgång.

Här har vi vad man kallar ‘L’anné du restauration’, ett restaurangår, mao ett år med viner som är tillgängliga och ytterst drickvänliga tidigt. Och det är väl bra medan vi inväntar att de stora muskulösa 09:orna skall mogna?! Nu inväntar jag med spänning att slotten & négocianterna skall släppa priserna så att vi kan boka kommande sköna vinupplevelser från denna klassiska region.

Bordeaux 2012 i vinbutiken hos Winefinder.

Primörviner hos Winefinder.

Äldre årgångar i vinbutiken.

Investera i vin.

Standard
1970 Château Coutet, 1990 Château Coutet, 1999 Château Coutet, Barsac, Bordeaux, Château Coutet, Cos d’Estournel, d’Arche, Haut-Brion, Okategoriserade, ruster ausbruch, Sauternes, sommelier

demonsommeliern intervjuad för Château Coutet …

Idag publicerade Château Coutet i Barsac en intervju med undertecknad på deras hemsida. Läs intervjun här eller här …

1. What does wine and Sauternes represent to you ?

‘Some things need time. There are no perfect wines, only perfect moments. There is a minimum of time needed to really appreciate a GREAT wine. A great wine demands the luxury that we take that time. To really explore the beautiful dynamics and complexity in the structure of a great wine, we need to slow down, listen, reflect and feel. Imagine the millions of years it took Sauternes to form its shape… The years it took the vines to gain optimum age, the pace of the growing season, the long time it took the Botrytis cinerea to develop,  all those years in the dark cellars… It slow, it’s beautiful, It’s golden-transparent and it lively… That’s why!’

2. What led you to becoming a sommelier and was a there a specific incident/encouter that decided your career path?

‘I was a young waiter at Sweden’s best restaurant called l’Escargot, located in Stockholm when it occured. The state owned the import monopoly at that time. Vin & Spritcentralen (in the late 80’s) hosted a dinner at our restaurant. Guests at the dinner were Jean-Bernard Delmas of Haut-Brion and Bruno Prats of Cos d’Estournel. Amongst the wines that were served was 1959 Cos d’Estournel and 1947 Haut-Brion. When it was time for the Cos d’Estournel to be decanted, the cork went into tiny little pieces. Mr. Prats saw my anxiety and came over to my aid. He told me, calmly and politely, ‘that I should bring the bottles into the sommelier station in the kitchen.’ We brought the bottles there, and he showed me, step by step, still very politely and calmly, what to do. I decanted the beautiful bottles with the old corks and returned to the dining room with a great experience. Should I tell you that Cos d’Estournel has since then been a great favorite amongst the classical Bordeaux-wines…’

3. How important is it for a chef to consider food and wine pairings when creating and preparing a dish? How can a sommelier assist/work with the chef to accomplish the perfect pairing?

‘There are some great examples of when the chef and the sommelier work really close together to find, not only good pairings, but great ones! To be able to make great pairings, you need a sommelier to be a ‘foodie,’ and vice-versa. However, a chef does not need to be ‘a wine nerd’, just at the very least interested in wine!’

4. What does Sauternes inspire you? Do you associate a specific memory to this wine?

‘Today, in the world of fine wines, there are many ‘new wines and regions’ that compete for our attention. Sure, it’s exciting with ultra-modern wines, but think how sad and boring life would be without the classics. They are like the embrace of a dear old friend, comfortable and natural at the same time.

One specific memory is of a great bottle of the 1970 Coutet that I got as a gift when I left Restaurant l’Escargot in June 1991. We served it with Foie Gras au Torchon and fleur de sel à l’Orange from Mallorca in May 2009. It was magical how the ‘dryish’ character of the wine lifted the richness of the dish and played together superbly with the orange and salty notes.’

5. In your opinion, which dish (or ingredient) makes the best patring with Sauternes?

‘I am a fan of Michael Broadbent’s saying; ‘Sauternes is not a dessert wine. It’s a sweet wine!’ I don’t use itwith desserts, instead I pair Sauternes with other dishes of many styles. I am greatly inspired by flavors like apricots, saffron and Swedish blue cheese (Bredsjö Blå or Sörmlands Ädel).’

6. Say you decide to organize an all Sauternes meal at your place, what’s on your proposed menu?

‘Let´s start with something from FROM THE MEADOW; lightly smoked summer cauliflower with fresh caraway and levain bread to be served with a young 1999 Château Coutet. Next stop, THE COOLING SHADE; duck’s liver with white peach lemonade and toasted seeds. Served with something from early 90’s, perhaps a 1990 Château Coutet. FROM THE CHEESE CELLAR; a blue cheese dish inspired by Oriole Balaguer when he did an exibition dinner at ‘Vassa Eggen’ in Stockholm in 2003. Apricots filled with mature blue cheese, served on a light summer salad, served with mild Abbae Quelles-oliveoil and fleur de Sel. I recommend serving this with a really mature wine, such as the 1970 Château Coutet.’

SAUTERNES 2010  | Efter hypen och kaoset som årgången 2009 i Bordeaux skapade framstår det som osannolikt att tro att ännu en stor årgång kan vara i antågande. 2010 började med mycket kallt väder från december till februari, vilket även var fallet under 2009. Våren var som vanligt, med soligt och klart väder under april och maj månad. I juni kom det ganska mycket regn, vilket inte gjorde så speciellt mycket eftersom man därefter fick tre mycket varma och torra månader. 2010 var faktiskt den torraste årgången det senaste decenniet, även om både 2005 och 2009 mätte högre temperaturer.

SAUTERNES 2011  | Lite mer stabilitet finner man på den vänstra stranden. Åtminstone i delar av den. För att starta längst i söderut, så kan slottsägarna i Sauternes med goda skäl sräcka armarna högt upp i luften ovanför sina viner från 2011. Här görs söta viner med bra syra över hela linjen. Den bästa på flera år. Yquem kommer ut högst upp på toppen med en underbar doft av lichie och jasminblomster, en välbalanserad sötma och en syra som kommer att bära vinet långt in i framtiden. Detta följs av flera toppviner där samtliga är bra köp: de Fargues, Suduiraut, Rieussec, La Tour Blanche, Sigalas-Rabaud, Rabaud-Promis, Doisy-Vedrines, Doisy-Däene och d’Arche. Senast jag provade en drös med Sauternesviner var på Mälarsalen.

  1. D’YQUEM LGP 97-98
  2. GUIRAUD LGP 95-96
  3. SUDUIRAUT LGP 95-96
  4. COUTET LGP 93-95
  5. de FARGUES LGP 93-94
  6. RIEUSSEC LGP 93-94
  7. LA TOUR BLANCHE LGP 93-94
  8. SIGALAS-RABAUD LGP 92-93
  9. RABAUD-PROMIS LGP 92-93
  10. DOISY-VEDRINES LGP 92-93
  11. DOISY-DÄENE LGP 92-93
  12. d’ARCHE LGP 90-92

En annan favorit bland de söta vinerna är Ruster Ausbruch.

Standard
Bordeaux, Livets Goda

The best Bordeaux wines from vintage 2010 & 2011 …

Under påskveckan startade primörvins-provningarna nere i Bordeaux och Livets Godas utsände Björnstierne Antonson var givetvis på plats för att prova några hundratal viner från den redan mycket omtalade årgången 2011. Efter två mycket stora årgångar; 09 & 10, som tack vare perfekta väderleksförhållanden gjorde att nästan varje producent kunde skapa fantastiska viner, kom en årgång som verkligen krävde sin vinmakare.

FÖRSTA HANDS INTRYCK AV BORDEAUX 2011 EN PRIMEUR

Efter de två senaste årgångar av skyhög kvalitet, har man inväntat 2011 års årgång i Bordeaux med lite skepsis. Inte desto mindre har de flesta av toppslotten än en gång producerat riktigt fina viner. James Suckling är mycket positivt, och skrev enligt följande: ”I tasted 560 barrel samples from 2011 over the last two weeks in Bordeaux in blind tastings as well as various visits to châteaux and winemakers’ offices, and I can say that many very good to excellent wines exist. Some whites – both dry and sweet – are exceptional quality.” Om man skall ge sig på en jämförelse av årgångarna så blir det ofta en smula svårt. Men för mig är 2011än bättre årgång än 2008, 2007, 2006, 2004 och 2002 tycker även att den är bättre 1999 och 1996. Den ligger strax under 2001.

Generellt sett kunde jag konstatera att kvaliteten är god och på vissa håll fantastisk. Generellt har vinerna en klassisk elegans och fräschör, tydlig men mjuk tanninstruktur och mycket bra balans. Alkoholhalten på de flesta håll är mer normal än den ovanligt höga på en bit över 14% som varit fallet de senaste två åren. Elegans och balans är ledorden! Många vinmakare använde 2008 och 2006 som referenser på sina nya viner. Vinerna från Pomerol och St Emilion känns mycket lovande och spontant känns det som att Pauillac har dragit det längsta strået på västra stranden. Många av de som gjorde storartade viner ’09 & ’10 har de även med ’11:an lyckats över förväntan. Samtidigt finns också en del viner som inte lever upp till den förväntade kvaliteten. Produktionen är på sina håll väsentligt mycket lägre än normalt på grund av hård selektering av druvor i vingården, Palmer har t ex inte haft ett så lågt skördeuttag sedan 1920-talet!

Reflektion: i år pratade mycket få på slotten om terroirens betydelse för vinet utan snarare vilket tufft år vinmakarna haft. 

TOPPLISTORNA

Top10 röda – 2011

  1. LA MISSION HAUT-BRION LGP 96–97
  2. AUSONE LGP 96-97
  3. LATOUR LGP 95–97
  4. HAUT-BRION LGP 95–96
  5. VIEUX CHÂTEAU CERTAN LGP 95-96
  6. PÉTRUS LGP 95-96
  7. MARGAUX GRAND VIN de Margaux LGP 94–96
  8. CHEVAL-BLANCLGP 93–96
  9. CHAPELLE AUSONE LGP 93-95
  10. PONTET-CANET LGP: 93–95

Top10 vita – 2011

  1. LA MISSION HAUT BRION BLANC LGP 99-100
  2. DOMAINE de CHEVALIER BLANC LGP 97-98
  3. HAUT BRION BLANC LGP 97-98
  4. DOMAINE de CHEVALIER BLANC LGP 87-98
  5. PAPE CLÉMENT BLANC LGP 95-96
  6. PAVILLON BLANC de CHÀTEAU MARGAUX LGP 95-96
  7. de FIEUZAL BLANC LGP 94-96
  8. LA CLARTÉ de HAUT BRION LGP 94-96
  9. SMITH HAUT-LAFITE BLANC LGP 95-96
  10. LARRIVET HAUT BRION BLANC LGP 92-94

Top10 röda – 2010

  1. LATOUR LGP 98-99
  2. CHEVAL-BLANC LGP98-99
  3. LA MISSION HAUT-BRION LGP 98-99
  4. HAUT-BRION LGP 98-99
  5. PONTET-CANET LGP 98-99
  6. L’EVANGILE LGP 98-99
  7. MARGAUX LGP 98-99
  8. PÉTRUS LGP 97-98
  9. LA MONDOTTE LGP 95-96
  10. d’AGHUILE LGP 92-94

Top10 vita – 2010

  1. HAUT BRION BLANC LGP 94-96
  2. LA MISSION HAUT BRION BLANC LGP 93-95
  3. LARRIVET HAUT BRION BLANC LGP 90-92
  4. PAPE CLÉMENT BLANC LGP 90-92
  5. PAVILLON BLANC de CHÀTEAU MARGAUX LGP 90-92
  6. DOMAINE de CHEVALIER BLANC LGP 90-92
  7. SMITH HAUT-LAFITE BLANC LGP 90-92
  8. de FIEUZAL BLANC LGP 88-90
  9. MALATIC-LAGRAVIÉRE LGP 88-90
  10. LA CLARTÉ de HAUT BRION LGP 88-90
Standard
2010 CHÂTEAU LA MISSION HAUT-BRION, Bordeaux, en primeur, Grand Vin, Haut-Brion, Okategoriserade, sommelier, Winefinder, WineFinders vinbutik

la mission haut-brion 2010

‘Mitt i natten, temperaturen kryper ner mot ett par tre grader, fukt i luften, vinden piskar mot det oskyddade ansiktet, kön av främlingar ringlar utanför en adress i de centrala delarna av huvudstaden, bestämda miner och oroliga ögonkast slängs mellan individerna… Man skulle kunna tro att ovanstående scenario beskriver en kö för konsertbiljetter till en efterlängtad världsartist som kommer till Stockholm. Men icke! Detta märkliga men tydliga fenomen är lätt att förklara. I urbana samhällen finns märkliga subkulturer. Alla har de sina specifika uttryck och beteenden. Så även vinsamlarna…’

Jag kommer löpande att blogga om mina stora favoriter från en primeur-kampanjen 2010. Först ut är en gammal favorit: Min första stora claret-upplevelse var ’64:an dekantarad av maestro själv,Delmas d ä.

2010 CHÂTEAU LA MISSION HAUT-BRION CRU CLASSÉ

DRUVSAMMANSÄTTNING 50% Grand Vin; 47% CS, 47% M, 6% CF

21 hektar uppodlad vingård. La Mission tillhörde en gång Haut Brion men övergick i en religiös ordens ägo. Därav tillägget av La Mission i namnet. Sedan 1983 ägs egendomen återigen av Haut Brion men vinerna görs separat och man bevarar deras egenart. La Mission kanske inte riktigt når upp till Haut Brion vad gäller elegans och komplexitet men har oftast en kraft och koncentration som ligger i nivå med grannens. Vissa årgångar har La Mission emellertid en förmåga att blixtra till och överglänsa det mesta i Bordeaux.

TASTINGNOTE ‘Praktfullt vin, avsevärd portion av slottets signatur; tanniner som alltid är i perfekt harmoni, med förförisk frukt och en underbar generositet i gommen som gör den ännu mer öppen och tilltalande än Haut-Brion i sin ungdom. Tät, rik och mjuk – man kan dofta rikedomen och tyngden redan innan vinet träffat tungan, men det finns ett tydligt gruselement (Graves) samt ett ytterst elegant omedelbart intryck av koncentration. Mycket finkorniga tanniner, lång ihärdig smak, det mogna fruktintrycket dominerar, med en lätt bitter, mörk, tjärliknande karaktär, mycket lång avslutning. En kraftfull närvaro av generositet, storhet. Mycket imponerande! I’m in love, again!’

MOGNAD 2025–50.

RATING 98-99 Poäng

GASTRONOMI Grillad svensk kalventrecôte med sallad på tomat och tryfferad hummerbearnaise.

’Om jag blev ombedd att nämna ett vin att ta med till en öde ö, så måste det bli vilken årgång som helst av Château La Mission Haut-Brion.  Det är verkligen kvintessensen av en claret – den är så traditionsbunden, så elegant och så ytterst drickbar.’

Björnstierne Antonson, sommelier

2010 Château la Mission Haut-Brion finns tillgånglig för försäljning i WineFinders vinbutik just nu för 5 837 SEK/flaskan. Även en massa andra sköna 2010 primörer finner du i vinbutiken.

Standard