Auslese, Wine Spectator, WineAdvocate, Winefinde, WineFinder vinbutik, Winefinders viinbutik, WineFinders vinbutk, WineFinders vinkommité, WineFinders vinkommitté, WineSpectato, Winston Churchills, World Cultural Heritage, Yquem, Zeltingen, Zwischen den Seen (ZdS)

Vad är kvalitet?

Under min semestervecka i huset i Bordeaux har jag reflekterat över hur man bedömer kvalitet. Denna krönika kommer att behandla hur vi upplever kvalitet i vin. Likt Socrates, är jag en stor vän av vägen till upplysning genom att ställa frågor, och sedan försöka att svara på dem själv. Jag ställer fyra direkta frågor, och försöker således svara på dem:

 

Vad är kvalitet?

Vad är motsatsen till kvalitet?

Vem är konsumenten?

Varför är kvalitet viktigt?

 

Jag kommer huvudsakligen att relatera till vin, men jag skulle vilja säga att jag har ett passionerat förhållningssätt även till öl, digestiver (after dinner booz). Och förresten så relaterar detta även till te och kaffe av hög kvalitet. Tja, varför inte allt som kan graderas och utsättas för jämförande tester.

Map of Bordeaux nouvelle vague

SÅ, VAD ÄR KVALITET? | Slår man i Svenska Akademiens ordlista får man följande förklaring: inre värde; egenskap; sort; beskaffenhet; god beskaffenhet. Sommaren’06, spenderade jag en julivecka i Tyskland med att prova 297 viner. Varför denna precision i antal provade viner? Evenemanget hette ’best of Riesling 2006’ och hade samlat över 1800 Rieslingviner från hela världen och jag var utsedd som svensk deltagare i deras ’master jury’. Under dagarna tre provade jag vin med tre tyska vinmakare, en författare av en vinbok, två vinjournalister och tre sommelierer.

Vi hade några små meningsskiljaktigheter, men i det stora hela provade vi i harmoni och enighet, trots väldigt olika bakgrund. Ingen välte bordet och stormade ut ur provningslokalen. Vi deltog som vänner och kollegor. Jag tror inte att jag säger för mycket då vi gav sju viner av 297 över 98 poäng (enligt Robert Parker’s 100 poängsystem extraordinary – mao världsklass). Detta tyckte vi var rimligt många (2,25 procent). I pauserna mellan de olika flighterna av vin, hörde jag några kollegor fråga andra jurymedlemmar vid flera tillfällen om man kan bedöma viner helt objektivt. Mitt entydiga svar är – självklart, och med precision också. I uppemot åttio procent av fallen hade vi inga större meningsskiljaktigheter huruvida vinet inte skulle få ett omdöme överhuvudtaget, en rekommendation eller brons, silver eller guldmedalj.

Koncentration, friskhet, renhet, precision, fruktens kvalitet, syrans kvalitet och balans, användning av ekfat, ursprungskänsla i vinet och dess övergripande njutninsgrad (vi kan kalla det the drinkability factor – TDF). Alla dessa parametrar är en vinprovare kapabel att bedöma objektivt. Men problem tillstötte under sista dagen när alla jurymedlemmar sattes ner att bedöma färre viner. Samtliga av guldmedaljnivå. Nu jagade vi troféer. Vi gavs ett bedömningssystem som tagits fram av en statistiker vid ett tyskt universitet. Systemet ansågs ofelbart. Vår jurygrupp gavs i vår finalomgång 4 eiswein, 2 beerenauslese och 1 auslese. Vid summeringen hade tre av vinerna samma poäng. Det är i detta läget som subjektiviteten kryper in i bedömningen. Föredrar du renheten i en riesling eiswein eller den yppiga saffranstonen och botrytiskaraktären hos en beerenauslese av stor koncentration? Är ett stort vin från Bourgogne bättre än en Pinot Noir från säg Central Otago? Till middagen ikväll, kommer du att vilja dricka 1982 Latour hellre än 1990 Cheval Blanc?

Låt mig svara på den första frågan, genom att säga att kvalitet i ett vin består av produktens förträfflighet att möta ett antal förväntade mål och egenskaper och det kan verkligen bedömas objektivt. Ett stort vin däremot kan enbart njutas och uppskattas subjektivt. Detta stämmer givetvis in på hundratals andra områden då kvalitet diskuteras och mäts. Vem är den bäste fotbollsspelaren genom alla tider, den mest influensrike kompositören, den vackraste filmstjärnan? Argumenten är alltid oändliga. Har priset något med kvalitet att göra? Om man väl lämnar bottenskräpsnivån, egentligen inte. Kvalitetsgraden existerar på 65-kronorsnivån liksom det gör på 650- kronorsnivån. Därför tycker jag genuint illa om termen prisvärdhet. Det är bara förväntansgraden som justeras och förändras. Ett av våra guldmedaljbelönade viner kostade under 125 kronor, de två andra över 600 kronor; men vi var lika nöjda med alla tre.

VAD ÄR MOTSATSEN TILL KVALITET? | Nu hör jag dig ropa: är det inte uppenbart, Ankarstierna? Det är helt enkelt att inte uppnå den förväntade mål och egenskaperna: utspädd karaktär, orenhet, avsaknad av fräschör, gles eller helt avsaknad av frukt, överdriven eller omotiverad syra som leder till ett obalanserat vin, neutralitet, överekade karaktärer, låg drinkability factor eller noll i tilltalande karaktär. Jodå, allt detta! Men notera att några av dem snarare är ett mått av att kanske överleverera; speciellt överdriven användning av ek och hårt markerad syra. På premiumnivån ser vi dessvärre alltför ofta en överdriven koncentration. Detta förstör i mitt tycke drinkability-faktorn. Man kan som vinmakare både över- och underleverera. Kvalitet är med andra ord den gyllene medelvägen. Vad jag och flera av de andra domarna ansåg var att ett flertal av vinerna svarade upp mot våra förväntningar, men klarade inte av att göra oss upphetsade. En initierad tungviktare inom den britiska vinskribentkåren sa träffande till mig vid ett tillfälle: ’det görs inga dåliga viner idag. Vi har bara en massa otroligt tråkiga viner. Teknisk korrekta men neutrala viner med liten eller ingen som helst känsla för ursprung och typicitet’. Jag återkommer om det senare.

Élixirs.1

VEM ÄR KONSUMENTEN? | Här kommer kanske den mest intressanta frågeställning avseende kvalitet. Du har säkerligen märkt i kvalitetsdiskussionen att jag refererar till förväntansgrad. Men vem gör dessa förväntningar? För att gå tillbaka till vintävlingen som jag refererade till tidigare så brukar argumenten ofta vara att vinmakare, vinboksförfattare, vinjournalister och sommelierer inte representerar den vanlige konsumenten. Jag tror dessvärre att detta inte är helt sanningsenligt. Vi är kanske inte representativa för den generella vinsmaken, men hela vårt värv bygger på att göra korrekta bedömningar av konsumenternas förväntningar och konsumtionsbehov. Vi är samtliga surrogatkonsumenter som ständigt letar efter alla de kvalitetsaspekter som existerar i ett vin. De flesta ’riktiga’ konsumenter tenderar till att ha mer extrema positiva och negativa inställningar till olika typer av kvalitetsparametrar än professionella bedömare av vin av olika slag.

Jag måste erkänna en sak: jag tjuvkikar i folks vagnar och kundkorgar på Systembolaget (Jodå, jag går dit, men enbart för att köpa öl och brännvin till de stora gillena). Varje månad håller jag ett antal konsumentprovningar och pratar med dem om deras preferenser. Jag har ett tämligen brett socialt nätverk. Bland dessa finns givetvis ett gränsnitt av samhällets olika vindrickare; analytikern, den omdömeslöse, vinromantikern och den prismedvetne. Hos några vänner brukar jag ta med några flaskor och servera dem ’blint’.  Jag ger ingen som helst förhandsinformation innan de får provsmaka. En kompis brukar smaka och sen bestämmer han sig för vilken som faller honom bäst på läppen. I början trodde jag att det enbart berodde på graden av residualsocker, men det var inte så uppenbart. Arom hjälper till, textur är nyckeln; smakernas balans är mycket viktigt. Han säger ofta, detta var gott. Inget mer. Här kommer en hemsnickrad teori, baserad på mycket ovetenskapligt samlande av information. Vi tenderar att undervärdera de flesta konsumenters förmåga att bedöma kvalitet i ett vin. Det finns konsumenter, detta är dagens sanning, vars utbildning i munhålan är baserad på upplevelser av så pass våldsam och av ickeautentiskt slag att de enbart är kapabla att reagera positivt på extrema smakyttringar i vinet. Detta innebär generellt residualsocker och justerad syranivå. Inget annat kommer upp på deras ’smakradar’ som har blivit förblindad av Red Bull, Coca-Cola, Bacardi Breezer och andra blanddrycker (otroligt läskigt ord för övrigt) och behöver jag verkligen tillägga bottom-range products inom produktsegmentet vin!

I kontrast till detta finns det andra konsumenter som är extremt smakkänsliga som aktivt undviker något som utsätter dem för alltför stor smakmässig utmaning. De är Moussaka och Merlot-gänget. Majoriteten av konsumenter, misstänker jag, ligger någonstans mittemellan. Likt mina vänner som detekterar kvalitet då de finner det i vinet och responderar positivt:

’de älskar arom, friskhet, renhet och balans.’

Det stora problemet är att det finns två gigantiska hinder i vägen för dem att finna dessa saker. En är av nästan mytisk karaktär: priset. Jag säger mytisk eftersom det i varje Systembolagsbutik finns en uppsjö av boxar med en smula kvalitet under 200 kronor. Kanske inte så många, men en del. Uppfattning är generellt för genomsnittskonsumenten att kvalitet kostar mer än de känner att de är villiga att betala. Visst blir då priset av nästan mytisk karaktär eftersom de flesta konsumenter de facto kan betala mer för vinet och andra alkoholhaltiga drycker än de tillåter sig till. Det är inte ovanligt att se folk som vägrar att betala mer än 70 kronor för en flaska vin eller en box för 200 kronor som de slänger in i bagageutrymmet i en stadsjeep för 650 000 kronor. Prioriteringar någon?

Det andra problemet är av mer reell karaktär: uppfattningsförmåga. Hur finner du denna kvalitet med hyllmeter efter hyllmeter av namn och etiketter och boxar på främmande språk? Detta är i sanning, pudelns kärna. Jag vet med säkerhet att solen kommer att gå upp i morgon också. Att min vän inte har den intellektuella förmågan att särskilja tio till femton olika druvsorter åt? Han har absolut hjärnkapaciteten för det men är inte motiverad och intresserad.

Det finns två fristäder för miljontals konsumenter som är blockerade med dessa problemställningar. En är residualsocker, som kompenserar vinets avsaknad av fundamental kvalitet. Sockret gör att konsumenten dricker vin av lägre kvalitet än de annars skulle vara kapabla till. Den andra fristaden stavas branding, vilket överskuggar den mentala utmaningen i vinets inneboende komplexitet. Stora varumärken är vänliga, varma och lättbegripliga. Konsumentens bäste vän?

Sedan jag nämnt b-ordet, så är det nog på sin plats att jag delger mina åsikter om stora varumärken (brands) och kvalitet. Dessa åsikter baseras på repetitivt jämförande provningar av stora varumärken både mot varandra och mot andra mindre brandade viner eller helt icke-brandade i deras respektive priskategori. De flesta stora varumärken erbjuder inte bra kvalitet. De erbjuder ’tillräckligt bra kvalitet’. De är trevliga och tekniskt korrekta, men de saknar oftast den förträfflighet som existerar i respektive priskategori. Mest noterbart blir deras totala avsaknad av ursprung och typicitet som ligger i vinets karaktär och personlighet. Effektiv marknadsföring låser dock konsumenterna i en stängd cykel med en repetitiv konsumtion av stora brands. Konsumenten utsätts aldrig för den kvalitet som ligger angränsande till dessa stora brands. De får därför aldrig chansen att utveckla de förväntningar som kvalitetsviner uppfyller. Detta i sin tur kommer att fortsätta att ge dem ’tillräckligt bra kvalitet’. Deras uppsättning med förväntningar är permanent nedsatta.

flaska4

VARFÖR ÄR KVALITET VKTIGT? | Detta leder oss osökt in på den fjärde och viktigaste frågeställningen: varför är kvalitet viktigt i ett vin? Det finns så många sätt att angripa denna fråga att det nästan är svårt att välja vilken infallsvinkel man skall inta. Men varför inte starta med den mest primala instinkten av alla: självbevarelsedriften. Och låt oss inte starta med konsumenten utan detaljisten/importören.

Vilket företag som helst som inte baserar sitt erbjudande till markanden på kvalitet är dömt att misslyckas. Givetvis finns det olika typer av kvalitetsaspekter och det är viktigt att matcha rätt sort med rätt marknadssegment. När den lokala kvarterskrogen bytte nisch så klagade stamgästerna i den lokala tidningen att de inte hade råd att gå dit längre. De fick helt enkelt mer kvalitet än var beredda att betala för. Under tiden fick man dock nya gäster som inte tog den ’långa’ resan ner till de fashionabla adresserna i finkvarteren för att tillgodose sin gastronomiska önskan om välbefinnande. Men nu avviker jag från ämnet en smula. Läxan är dock att i det ögonblick som uppfattningen om kvalitet försvinner följer marknaden med den. Om det förstås inte är så att ditt rykte är baserat på den mest dystra och oattraktiva av alla karaktärsdrag: ren och skär snålhet. Att besöka en border-shop är en nyttig men deprimerande erfarenhet:

’det är hit världens sämsta viner letar sig för att dö. Och jag lovar de dör fort!’

Vinet må vara en gåva från naturen, men utan talang och skicklighet hos vinmakaren och vinodlaren så kan man inte göra stora och högkvalitativa viner. Att odla druvorna, vinifiera dem och vårda dem i vinkällaren (denna process kallas för élevage på franska) kräver tålamod, gott omdöme, mod och ett ordentligt mått med genialitet. Och alla har vi samtliga av dessa karaktärsdrag inom oss men i olika proportioner. Detta kommer att innebära att varje vinmakare kommer att kunna ge oss så många diversifierade vintyper. Samtliga bär ett avtryck och signatur av dess skapare som garant för kvalitet och ursprungskänsla. Kom ihåg att upplevelsen av kvalitet består långt efter att priset är glömt, som den gode Philip Kottler en gång sa! I produktionsledet är kvalitet, och den upplevda kvaliteten allt. Liebfraumilchens totala förstörelse av kvalitetsupplevelse av den tyska vinindustrin torde vara ett bra varnande exempel för alla vinproducerande länder. Märkligt nog har det tagit tyskarna otroligt lång tid att smälta det själva. Österrikes famösa anti-frys skandal (yapp, glykol igen) var med en blick i backspegeln kanske det bästa som kunde ske deras vinindustri. I skandalens kölvatten har det tvingat de österrikiska vinproducenterna att gå tillbaka till ruta ett och man marscherar idag i stadig takt uppför kvalitetsstegen. Den bitande ironin avseende

Bordeaux 2005 är att topproducenterna och deras viner kivas välbeställda samlare världen över om medan de fortfarande ligger faten. Medan ett par kilometer därifrån, i Entre-deux-Mers och gamla hederliga AoC Bordeaux, lämnar producenterna tankar fulla med vin för destillation och undrar hur de skall klara att avvärja ett hot om att gå bankrutt ytterligare ett år. Om du någonsin haft en dröm om att äga lite vingårdsmark i Aquitaine, så är det rätt läge att investera. Vad är skillnaden mellan Château Latour och de hundratals andra slotten som är till försäljning för en spottstyver? Uttryckt i ett ord? Kvalitet! Vinvärlden dras med allt blodtörstigare konkurrens varje år och följer en utvecklingsbaserad kamp där kvalitet är den enda överlevnadsstrategin som fungerar. Inget annat har någon betydelse.

Hur är det då med den svenske konsumenten? Det borde vara den bästa av tider att köpa vin nu. Eftersom det breda internationella erbjudandet är så pass konkurrenskraftigt. För en lite aktiv och informerad minoritet är detta den gyllene eran för bra vininköp. Billiga viner har aldrig varit så konstant välgjorda som nu. Det har heller aldrig funnits en så stor oändlig pool av bra och goda viner som nu att njuta. Som jag tidigare nämnt är de flesta av Sveriges ständigt växande armé av vindrickare varken aktiva eller informerade, utan passiva och skrämda. Boxarnas marknadsandel är cirka 50-70 procent (beroende på mätperiod) och verkar skrämmande nog öka. Merparten av dessa är stora starka nationella och internationella brands. Jag upprepar, stora brands erbjuder ett antal bra saker som enkelhet, igenkännande och en känsla av trygghet.

Men återigen inte någon speciellt hög nivå av kvalitet. Det svenska Systembolaget var ett tag ett gyllene tvärsnitt över världens vinproduktion, ett ställe där vad som helst och allt fanns tillgängligt. Nu har pendeln vänt och man hör ständigt små kvalitetsinriktade producenter från Kalifornien och Nya Zeeland lika mycket som producenter från Italien och Spanien klagar över en marknadssituation då de inte får plats. De har inte råd att investera i, skall vi kalla det markandassistans, som de stora har. Detta är det stora vemodet i den svenska demokratiska vinevolutionen. Detta i en tid då antalet nya vindrickare mer än någonsin har fastnat för drycken. Ur ett kvalitativt hänseende är de flesta utestängda av den mysiga och självcentrerade relationen mellan detaljisten och de stora importörerna.

Vinet borde ge ett sensuellt uppvaknande för nya vinkonsumenter. Viner av hög kvalitet, även i det lägre prissegmenten, kan öppna nya möjligheter, skapa en känsla av förtjusning och inspirera till självutbildande resor för upptäckarglädjen och det rena nöjet. Det kan addera färg, skönhet och intensitet till livet och kan raffinera de försummade sinnen som doft och smak. Det kan måla upp en sensuell bild av ett avlägset landskap, där den hjälper oss att smaka på kulturer. Även de som inte har tiden eller den monetära möjligheten att göra resan kan dofta och smaka på nya platser på vår jord: i sitt eget kök, en tråkig och regntung torsdagskväll i november med vinden och regnet slående emot fönsterrutan, efter en långsam och trist dag på arbetet. Kvalitetsviner erbjuder och tillhandahåller bokstavligt talat glädje.

Jag vet detta med säkerhet för jag kommer ihåg viner som gjorde detta för mig i slutet av åttiotalet. Jag kommer ihåg hur jag upptäckte dem en efter en. En glasklar skälvning av en Anjou, den högdragna gåtan i en storslagen Bordeaux, det raffinerade men egendomliga skogslandskapet i Toscana, den svaga men söta anstrykningen från de Spanska slätterna, den bakade salta och järnrika exotismen av Australien.

Jag önskar verkligen att andra fick samma möjlighet att utforska vinets mångfacetterade ansikten som inspirerade och förändrade mig. Istället är det homogeniseringen av kvalitet i det stora varumärkena som har gjort vinet till en basvara, en Kellog’s All-Bran eller varma koppen i alkoholform, som dag efter dag ger ’tillräckligt bra kvalitet’ för att berusa men inte inspirera och oftast inte med urskiljningsbar skillnad givet dess ursprung.

Det är absolut inte för sent att förändra detta. Den stora rika världen av kvalitetsvin väntar därute. Men vi måste agera snabbt och det är Sveriges stora importörer av vin som måste leda vägen ur mörkret. Det finns inget underskott på kvalitetsvin i världen. De stora importörerna är filtret, för lite i dagsläget kommer igenom maskorna. Vi konsumenter har givit både Systembolaget och importörerna en enorm makt, ekonomisk förtjänst och inflytande. Nu är det tid för dem att återgälda oss med ett sortiment och urval som en gång gjorde dem ’världskända’. Bara då kan kvalitetsvinet ge den svenske vinkonsumenten den sensuella och själsliga näring som de förtjänar.

Skål! BJ

110223_2189

PS I GLASET? HAUT BRION ‘CLARENCE de HAUT BRION’ 2009 | 41% av produktionen | 46% M 39% CS  13% CF  2% PV | Péssac-Léognan | BJpoints 92-93 | TASTING NOTE ‘För mig är detta den mest fantastiska av ”de andra vinerna” av denna årgång, med alla de nobla dragen, texturen, och originaliteten som finns i ’le grand vin’, men lite mer tillgänglig. Tät och rik doft, med ett uttalat mineral-element, en rik, mäktig, garvsyra, en omedelbar tyngd i munnen, med mycket yppiga svarta vinbärsdrag, rik, varm, men så finlemmad, kryddig nästan köttig frukt, mycket lång och något varm finish, med en touch av bitterhet. Man skulle inte gissa att detta var ett ”andra vin”! Imponerande! Visst, jämfört med den motsatta änden av spektrumet; elegans, stil och finess från den mer aromatiska komplexiteten och återhållsamhet i 2008:an. Det kommer att gynnas av tid: 10 år minst? Haut-Brions berömda andravin Bahans-Haut-Brion har fått ett nytt namn, Le Clarence de Haut-Brion. ett av de bästa andravinerna från Bordeaux egen elitserie. I’m in love, again!’

Vinet finns just nu i Winefinders vinbutik på nätet för 1 259 sek. Just nu finns det 96 primörviner & 40 äldre årgångar från Bordeaux i sortimentet hos Winefinder.

I HÖGTALARNA? Lissie – Nothing Else Matters (Metallica live cover)

Standard
Bourgogne, Central Otago, Nya Zeeland, Okategoriserade, Oregon, pinot noir

NZ-Pinot Noir …

För mig är sommaren synonymt med lättare mat & dryckesvanor. Kanske man går ner på bryggan och sätter sig med sin picknick-korg en vardagskväll för att göra vardagsmiddagen lite skönare, lite mer avslappnande? Tro mig, njutningen blir mycket större genom att göra den miljömässiga inramningen aningen annorlunda och man är mer benägen att öppna upp sina sinnen.

Har du funderat på varför vinet på semestern smakar så mycket bättre än hemma? I hemmiljön är det så mycket som pockar på din uppmärksamhet. Så mycket tankar som flyger hit och dit för att få ihop livspusslet … I och med ledigheten så tar det några dagar att ‘landa’ i semestern. Strunta i telefon, iPad, uppkopplingar, tv och allt annat som ställer till det. När allt detta, skall vi kalla det ‘vardagsbrus’ eliminerats så kan både kroppen rent fysiologiskt och hjärnan rent mentalt ställa in sig på att enbart ta in det som sinnena utsätts för i form av sinnesstimuli (doft, smak, känsel, hörsel, synintryck) …

Jag vet detta med säkerhet för jag kommer ihåg viner som gjorde detta för mig i slutet av åttiotalet. Jag kommer ihåg hur jag upptäckte dem en efter en. En glasklar skälvning av en Anjou, den högdragna gåtan i en storslagen Bordeaux, det raffinerade men egendomliga skogslandskapet i Toscana, den svaga men söta anstrykningen från de Spanska slätterna, den bakade salta och järnrika exotismen av Australien. Jag önskar verkligen att andra fick samma möjlighet att utforska vinets mångfacetterade ansikten som inspirerade och förändrade mig. 

BJ.2

PINOT NOIR  Pinot Noir är som den ohängde tonåringen som ger sina föräldrar grå hårstrån i förtid, men som vid få väl valda tillfällen, när den lägger manken till, bevisar att den har ett genis hjärnkapacitet. Pinot Noir kan producera ordinära men alltför dyra viner, speciellt i Bourgogne, men också riktigt exceptionella, även detta i Bourgogne! Få är väl det som har lyckats undgå den rådande Pinot Noir-trend som vi upplever idag, få är väl de som inte lockas av en elegant bärig och sensuell Pinot Noir med sammetslena tanniner som ömt rinner ner för strupen och lämnar en rik och komplex eftersmak.

Du vet väl att det finns 65 viner på Pinot Noir i vinbutiken just nu? Jag har idag valt en av mina stora favoriter alla kategorier – Felton Road.

Felton10

I GLASET? FELTON ROAD ‘PINOT NOIR’ 2010 | 100PN | Central Otago | WineAdvocate 91points| TASTINGNOTE ‘Pinot-klassiker från världens sydligaste vinområde; Central Otago i Nya Zeeland! Smaken är ren med en rik fruktighet i druvtypiskt utspel. Mjuka tanniner och en behaglig syra. Pinot är expressiv för sin växtplats, de magra jordarna och svala temperaturen i Bannockburn ger eleganta, smala och delikat parfymerade viner.’

FELTON ROAD Felton Roads gårdar ligger i Central Otago på Nya Zeeland och man är det sydligast belägna vindistriktet i världen. Vingårdarna ligger på nordsluttningar inmejslade mellan de höga bergen. Enligt vitikulturisten Gareth King är klimatet idealiskt för pinot noir, chardonnay samt riesling. Det enda problemet man har är om det kommer en tidig frost. Ett problem man också har i norra Frankrike eller i Oregon i USA.

Vinet finns just nu i Winefinders vinbutik för 440 sek.

PS. | Förträng din fulla e-postbox och stanna upp för att dofta på rosorna. När du ändå är där, studera de vilda björnbären och jordgubbssylten i tjocka lager av svartvinbär och anis. Och dragen av te och tobak som genljuder tillsammans alltgenom sin finish. Och överväg starkt om det inte är den effektive Herr Siemens som får ta hand om resterna av en fantastisk gårdagskväll…

I högtalaren strömmar … Emma Louise ‘Stainache’

Standard
Hemmamatch, Okategoriserade, pinot noir, Winefinder, WineFinders vinbutk

Hemmamatch: ankbröst och Pinot Noir …

Under denna påskhelg så har jag i sann tradition inmundigat allt som sig bör; ägg, lamm, vit tysk sparris, nässelsoppa … På påskdagen hittade jag superfina ankbröst – maigret de canard på den finfina butiken Cajsa Warg på St Eriksplan i Sthlm.

Jag var sugen på Pinot Noir denna söndag. En klassiker som är fenomenal till PN är ju Anka à l’Orange (med apelsinsås), ankbröst med smörstekta jordärtsskockor. Men denna gång fann jag lite ‘fattigmans-sparris’ mao svartrötter som jag stuvade, smaksatte med riven muskotnöt och toppade med gremolata (citronskal, vitlök, bladpersilja).

Planked Duck Breasts

I GLASET? HAMILTON RUSSEL VINEYARDS ‘PINOT NOIR’ 2010 från Walker Bay. TASTING NOTE’En väldigt ren och fin Pinot Noir i Bourgognestil. ren, fin frukt av mogna bär med fina mineraltoner samt pigg och väl integrerad syra. Mycket bra Pinot från ”nya världen”. Finessen med detta vin är att man kan känna de klassiskt strama och eleganta tonerna från Bourgogne förfinat med en underbart sötmogen frukt. Frukten drar åt mogna körsbär, plommon och svarta vinbär. Förmodligen en av de bästa Pinoterna från Sydafrika just nu!’ 

Just nu aktuell i Winefinders vinbutik för 319 sek.

Hamilton Russell Pinot Noir

Mer Pinot Noir i sortimentet just nu? Just nu finne rdu 48 oilka Pinot Noirer i Winefinders vinvutik. Gå in i sökmortorn och välj druva och, voilà där finner du godsaker som Haut Cabrière ‘Pinot Noir’ 2008,  Emanuell Giboulot ‘Hautes-Côtes de Nuits’ 2009, Felton Road ‘Pinot Noir’ 2010 & Domaine LA Lignier ‘Clos de la Roche’ 2008.

Standard
'En doft av champagne - 8000', chardonnay, Cumière, Leclapart, Okategoriserade, pinot noir, Richard Juhlin, Selosse, Verzenay, Verzy

International Champagne Day @ Maison Juhlin

‘- Så vad då Juhlins manus till till nästa bok, ‘En doft av champagne – 8000’ inlämnat. Men det finns fortfarande ständigt nya champagner att testa för vår databas. Vi samlade några medlemmar (till och med inresta från Köpenhamn) för att prova 30 stycker champagner i höstkylan ute på Lidingö.

FLIGHT1

1 CUPERLY ‘CARTE VERTE’  | 40PN 20PM 40 CH | Liten udda firma i Verzy samt Verzenay. Ekfat 10 hektar. Huset Cuperly grundades 1845. På den tiden sålde man i första hand stilla vin och sprit. Nu är vi inne på fjärde generationen Cuperly med Gérard vid rodret för en ansenlig produktion av champagne. Även detta hus har hakat på trenden att vinifiera en del vin på små ekfat. Den malolaktiska jäsningen undviks konsekvent. En stor del av vinet kommer från hembyn Verzy och man förfogar över 10 hektar vingårdar. I Blanc de Noirs hittar man husets starka nötkolestil vackert uppbackad med ett uns läder, stall, lakrits och passionsfrukt. | TASTINGNOTE ‘Doft köttig näsa, fattoner. Rivig och busig Pinot noir, aningen animalisk underliga kruttoner, Aningen rustik känsla. Fyllig, metallisk underton. Rik busig animalisk Pinot med rivig finish. Lakritstoner, grillat kött och krut är tydliga arompelare’. 67(73) poäng

2 HATT et SÖNER ‘GRANDE CUVÉE EXTRA BRUT’ | 100CH | Man använder ingen ek i de fyra cuvéer idag och kommer inte att göra det för dessa fyra cuvéer i framtiden heller. Man vill bibehålla fräschören och elegansen de har. Däremot så har man precis köpt in gamla ekfat eftersom nya ger enligt deras smak för mycket inverkan på vinet. Dosage ligger på 0,5 gram/liter. Champagnen lagras på på fällningen i 5 år (dégorgerad mars 2007). Nuvarande version degorgerades i mars 2007. Total lagringstid är 6 år.Produktionen av denna cuvée är 20 000 flaskor per år. TASTINGNOTE ‘Blyg återhållen näsa. Väldigt ’liten och naken ’champagne, limesyra, liten ton av jäst, bra bett i mineraliteten. Fylligheten i mitten är intressant.’  75(82) poäng

3 HATT et SÖNER ‘GRANDE CUVÉE’ | 100CH | Dosage ligger på 0,5 gram/liter. Champagnen lagras på på fällningen i 5 år (dégorgerad mars 2007). Nuvarande version degorgerades i mars 2007. Total lagringstid är 6 år.Produktionen av denna cuvée är 50 000 flaskor per år. TASTINGNOTE ‘Rik floral näsa, finstämda toner av gråpäron. Rika gula, krämiga äpplen, en liten gråpäronton, honungstoner.’ | 70(78) poängHatt et Söner Grand Père'04
4  HATT et SÖNER ‘GRANDE PÈRE’ 2004 | 100CH | Husets flaggskepp som en hommage till farfar Joseph Ruscon – Le Grand Père.Dosage 8 g/l
 Lagring på fällningen i 7 år (dégorgerad mars 2008)
 Total lagringstid? 8 år
 Hur stor är produktionen av denna cuvée? 3 500 fl | TASTINGNOTE Rik floral näsa, finstämda toner av gråpäron. Rika gula, krämiga äpplen, en liten gråpäronton, honungstoner. | TASTINGNOTE ‘Härlig gul plommonton, dock stör champagne av en ton av vått knäckebröd. Mycket röda frukter i en BdB? Bra rikedom, polerad fukt, aningen för hög dosage som ger ett publikt intryck. Är detta bra eller dåligt? Kommande komersiell succée får utvisa det i framtiden’ 80(82) poäng

5 DEVAVRY ‘CUVÉE SIENNA’ | 10PN 10PM 80CH | Samma firma som Méa-Devavry som är Jean-Loup Devavrys frus skötebarn. Egendomen har 9 hektar totalt. De flesta vinerna har en kladdig lite fadd biton från hembyn som påminner om Autreau. Dock är ekfatsjästa Cuvée Sienna ett snyggt och spännande vin med djup animalisk koncentrerad kraft och mörka intressanta aromer. Egendomen har 9 hektar totalt. TASTINGNOTE ‘Lika delar 2007 och 2008. Sägs vara bästa vinet som denna odlare gjort. En ekfatsjäst ung champagne med mycket hög koncentration och djup. Tunga toner av tjära och målarfärg samspelar spännande med dvärgbanan och ekad kokos.’ 87(87) poäng

FLIGHT2

6 ROBERT CHARLEMAGNE ‘BLANC de BLANCS PRIVELÈGE’ | 100CH  | Guy Charlemagnes kusin förfogar över 4,3 hektar i byn uppdelade på 36 lägen. Vinerna är lättdruckna och aningen exotiska med toner av ananas, passionsfrukt och mandarin. TASTINGNOTE ‘En mogen blandning av lite äldre årgångar. Lite tung i gumpen och i fylligaste laget för detta lätt dansanta hus.’ 75(76) poäng

7 CHAUDRON ‘GRANDE RÈSERVE’ | 60PN 4PM 36CH | Firman grundades av Paul Dauchet 1820. Dagens ägare är Lionel Chaudron som förfogar över 25 hektar. Vinerna känns väldigt tillrättagda och har en mycket mjuk framtoning med låg syra. Påminner i stil om många stora kooperativ.VTASTINGNOTE ‘Enkel lätt jordig champagne med äppeldoftande grund och lite jästig brödighet. Mandarinpastilltoner.’ 55(58) poäng

8 CHAUDRON ‘BLANC de BLANCS ‘ | 100CH | Firman grundades av Paul Dauchet 1820. Dagens ägare är Lionel Chaudron som förfogar över 25 hektar. Vinerna känns väldigt tillrättagda och har en mycket mjuk framtoning med låg syra. Påminner i stil om många stora kooperativ. TASTINGNOTE  ‘Rund snäll tropisk enkel Chardonnay med söta toner av vaniljbullar.’ 60(64) poäng

9 RENÉ GEOFFROY ‘VOLUPTÉ’ 2006  | 20PN 80CH | Bästa producenten i Cumière. Bor inne i Aÿ. 100% biodynamisk. Familjen Geoffroy var vinmakare redan på 1600-talet och har hållit kvar egendomen inom familjen allt sedan dess. Förutom Cumières äger de vingårdar i Damery, Hautvillers och Dizy. De strävar efter absolut högsta möjliga kvalitet. De jäser vinerna på ekfat till flera cuvéer. Vinerna genomgår inte malolaktisk jäsning, vilket ger dem en nerv och lagrings-potential, som de flesta andra Cumièreschampagner saknar. När man talar med den välutbildade, unge Jean-Baptiste Geoffroy, förstår man vilka passionerade vinälskare de är i den här familjen. Vinmakeriet är mer och mer ekologiskt och man lever efter devisen. ”Vi äger inte vår jord, vi lånar den bara av våra barn”. Alla viner rekommenderas och odlaren är bättre än någonsin. TASTINGNOTE ‘Dosage 2gram/liter. selekterad Juice från “Tête De Cuvée” som kommer från 30åriga stockar, vinifierat i enbart ekfat. Jag är alltid lite mer förtjust när Geoffroy har mer Pinot i cuvéerna, men visst är stilen snarlik med sin choklad och kryddighet. Något smörigare här och aningen lättare.’ 84(88) poäng

10 DEVARY ‘MILLÉSIME’ 2008  | 70PN 30CH | TASTINGNOTE ‘Ambitöst vin med en märklig finkelton. Exotisk honungston men med en rå och rustik finish. Det finns något rustikt kladdigt över alldeles för många viner i Champillon. Verkar tyvärr vara en genetisk historia. Trots att frukten från den fina årgången är imponerande.’ 70(75) poäng

FLIGHT3

11 WARIS-LARMANDIER ‘ROSÉ’  | 10PN 90CH | Vincent Waris startade firman 1989. Han och de tre barnen förfogar över 7 hektar i Avize, Chouilly och Cramant. Trots den minimala produktionen är Blanc de Blancs en elegant och ren champagne med strålande klara syror och en försynt blommig bouquet. Jämn genom åren. TASTINGNOTE ‘Tyvärr en skam för Grand cru-konceptet! Doft av geléhallon och ost, söt enkel artificiell smak.’ 30(30) poäng

12 CUPERLY ‘ROSÉ’ | 50PN 50 CH | TASTINGNOTE ‘En tredjedel av vinet är vinifierat på ekfat. Ektonen känns väldigt tydligt som en nysågad planka. För mig är den tonen trevlig och god, men för dominant som nysläppt. Om man däremot lagrar vinet rundas den tonen av och färgen blir läckert orange.’ 72 (75) poäng

13 DEVAVRY ‘ROSÉ’ | 100PN | TASTINGNOTE ‘Fin djup färg, lite fräsande mousse, men härlig bouquet av prunkande Pinot Noir. Torr och ren med bra syra.’ 73(78) poäng2012-10-27 13.24.01
14 RENÉ GEOFFROY ‘BLANC de ROSÉ’ 2010 | 40PN 60CH | TASTINGNOTE ‘Första champagnen någonsin där man macererar Pinot och Chardonnay i samma tank. Jean-Baptistes idé är att skapa en ung, ren och aromatisk rosé med toner av rosor och citron. Instinktivt känner jag en Morey-St-Denis-elegans i doften. Vinet är förstås superungt och pirrigt vackert. Frukten är starkt äppelskalsdriven med jordgubbsunderton och en fin kanelliknande kryddighet trots mycket låg dosage. Blodgrape och kanderad apelsin!!! Tyvärr inne i den malolaktiska jäsningen på butelj. Beaujolaisaromer och vinös grund gör ändå vinet spännande. 2000 flaskor gjorda.’ 70(84) poäng

15 RENÉ GEOFFROY ‘ROSÉ SAIGNÉE’ 2009 | 100PN | TASTINGNOTE ‘Som vanligt gör denne rödvinskung lovande roséchampagner. En ny champagne gjord exklusivt från Pinot Noir där färgen erhållits genom skalkontakt. Vinet lagras endast ett och ett halvt år och uttrycker ungdomlig primärfrukt utan toner från jästfällningen. Inte någon stor årgång, men ändå ett bourgognelikt imponerande avrundat och vinöst vin i modern stil.’ 80(85) poäng

FLIGT4

16 WARIS-LARMANDIER ‘CUVÉE SENSATION’  | 100CH | TASTINGNOTE ‘Ren och enkel blanc de blancs med anstrykning åt lakrits i den blommiga och citrusdoftande frukten.‘ 55(59) poäng

17 ERIC RODEZ ‘DES CRAYÈRES’  | 50PN 50CH | Familjen Rodez har varit odlare i mer än hundra år i Ambonnay. Eric förfogar över 8 hektar i hembyn planterade med 55% Pinot Noir och en ständigt ökande andel Chardonnay. Vinerna görs delvis på ekfat och man drar mer och mer mot en ekologisk drift. Grandes Vintage är ett exotiskt och hårt ekat vin med tropisk frukt och kokosarom. Blanc de Noirs är en chokladmättad och mjuk uppenbarelse med upplyftande mandarinton. TASTINGNOTE ‘Alldeles för nydegorgerad och rå när jag provade vinet på en vinmässa i Stockholm. Lite metallisk och samtidigt fylld av godissmakande frukt.’ 66(74) poäng

18 RENÉ GEOFFROY ‘EXPRESSION’ | 40PN 50PM 10CH | TASTINGNOTE ‘En blandning av två unga år (2008 & 2009). Liten fin doft. Rundare och mjukare än Empreinte, men också lite för tydlig Pinot Meunier. Mycket friskt avslut.’ 77(84) poäng

19 RENÉ GEOFFROY ‘EMPREINTE’ 2006 | 76PN 10PM 14CH | TASTINGNOTE ‘100% ekfat. Åh vilken skön stil Geoffroys champagner har! Det här Pinotdrivna vinet har en fin kakaoton med lätt nötigt anslag, torra kryddor och stram röd frukt.’ 87(90) poäng

20 DELAVENNE ‘MILLÉSIME’ 2006 | 20PN 80CH | Jean-Christophe Delavenne driver denna lilla familjegendom i Bouzy. Odlaren förfogar över en oväntat hög andel Chardonnay. Vinerna är gjorda med passion och skicklighet, men personligen har jag svårt för de havsdominerade fiskoljetoner som Chardonnay ger i Bouzy och hävdar tvärt emot odlaren själv att hans Pinot är bäst i hans rosé. TASTINGNOTE ‘Förvånande med 80% Chardonnay i Bouzy. Känns knappast som ett riktigt beslut då de animaliska tonerna från Pinotmark ofta får en lite fiskoljeliknande biton som här. Annars rent, djupt och välgjort.’ 70(80) poäng

FLIGHT5

21 AGRAPART ‘TERROIRS’ 2008 | 100CH | Seriöse Agrapart äger 10 hektar i Avize, Cramant, Oger och Oiry och producerar lagringsviner vinifierade på ekfat av olika storlekar. Hela 60% går på export. Vinerna var tidigare lite rustika, men mycket extraktrika och kräver tid. Speciellt fastnade jag för Terroirs som är gräddig och imponerande tät med Cramant som ledstjärna. Fyllig, nötig och simmig. Borde varit årgångsbetecknad med så volymiös struktur. Sedan 2002 Vénus och 2003 Mineral dök upp på marknaden kunde jag inte längre hålla tillbaks de 4 stjärnorna. En av de främsta odlarna i Champagne. TASTINGNOTE ‘Ren 2008! Oj då! Här smällde det till ordentligt. Mycket gräddig och imponerande tät med Cramant som ledstjärna. Fyllig, nötig och simmig. Borde varit årgångsbetecknad med så volymiös struktur.’ 85(89) poäng

22 COOP. de MESNIL ‘SUBLIME CUVÉE PRÉSTIGE’ 2004 | 100CH | Kooperativet hade alla förutsättningar att bli något alldeles extra, men en slarvig druvhantering och ett alldeles för högt skördeuttag ledde länge till undermåliga viner. Vissa odlare i byn har etiketter märkta med bokstäverna R.C. (Récolteur-Coopérateur) . En sådan champagne är gjord av kooperativet i byn men under olika etiketter. Numera är vinerna alltid strama, men i vintage 2002 förenas stringensen också med en skön exotism och mangopräglad charm. TASTINGNOTE ‘Snarlik Saint Galls 2004 med tropisk mjukhet och klassisk frukt. Mjuk och lovande.’ 82(85) poäng

23 GUY LARMANDIER ‘MILLÉSIME ‘2005 | 100CH | Den lilla firman som grundades 1977 i Vertus har mycket gott rykte sedan Robert Parker haussade upp deras viner. Personligen tycker jag att Côte des Blancs har många betydligt intressantare odlare. Samtliga viner jag provat från egendomen var välgjorda men mycket snåla i doften. Guy Larmandier, som brutit sig ur Larmandier i Cramant är mest stolta över sina 4 hektar i Cramant, och har dessutom 3 hektar i Vertus, 0,5 hektar i Cuis samt 2 hektar i Chouilly. Vinerna genomgår malolaktisk jäsning och kyl-stabilisering, vinstockarna i Cramant är nära 30 år gamla och borde ge mer spännande champagner än de gör i dag. Årgångsvinet kommer alltid från två Cramantlägen: Gros Mont och Fond du Bateaux. TASTINGNOTE ‘Första två flaskorna var korkskadade. När den väl var frisk fanns en bra mineralitet och stor portion seriositet. Torr och utvecklingsbar för att vara en 05:a.’ 78(85) poäng

24 ERIC RODEZ ‘BLANC de NOIRS’  | 100PN | TASTINGNOTE ‘70% ekfat numera. En underbart mogen och läcker uppenbarelse med tämligen rak kork slank ned utan motstånd. Toner av frisk apelsin och mandarin lyfte upp den mäktigt chokladtyngda helheten. Antagligen betydligt kartigare om man köper direkt från odlaren. Ja så var det!’ 83(87) poäng

FLIGHT6

25 CHAUDRON ‘BELLE HÉLEME  2005’ | 65PN 35CH | TASTINGNOTE ‘En enkel och mjuk prestigechampagne som andas översötning och överdriven mjukhet och brist på syra. Doft av tropiska torkade frukter och ett uns halspastiller.‘ 68(71) poäng

26 PASCAL-DOQUET ‘HORIZON BIO’ | 100CH | En mycket seriös odlare som vingårdsseparerar flera av sina viner. Sista utposten i Côte de Blancs berget Mont Aimé är speciellt intressant att följa. Ser sig själv numera helt som ekologiskt sedan 2007. Har varit sammanlänkat med Doquet-Jeanmaire fram till 2004. Domänen omfattas av 8,6 hektar. reservviN. TASTINGNOTE ‘Gamla stockar, de äldsta ca 70 år. 30-50%’ ??(??) poäng

27 LILBERT ‘GRAND CRU CRAMANT’ 2006 | 100CH | Georges Libert är mannen som gör de tuffaste vinerna i hela Cramant. Hans vingårdar ligger i Chouilly och Cramant. Avkastningen är låg och vinerna lagras minst fem år före försäljning. Faktum är att vinerna är så hårda och syrliga att det enda riktigt mogna vin jag druckit från egendomen är 64:an. TASTINGNOTE ‘Oh vilken syra … hade jag inte vetat hur väl dessa lite ungt griniga viner blir med tiden hade jag dissat champagnen. Istället hyllar jag tålamodet och den ålderdomliga inställningen.’ 73(85) poäng

28 RENÉ GEOFFROY ‘PRÉSTIGE’ 2004 | 33PN 67CH | TASTINGNOTE ‘Klar fin färg, exemplarisk mousse och en finstämd doft av brioche, kakao och kanel. Tät, fyllig smak med bra potential.’ 75(79) poäng

29 AGRAPART ‘VÉNUS’ 2006 | 100CH | TASTINGNOTE ‘Gjord på druvor från stockar i La Fosse planterade 1959. Äldsta stockarna. Helt utan dosage och med en ordentlig rivighet. Vilken vansinnigt fin trilogi Agrapart visar upp detta år. Ändå är det mer likheter med Leclapart än Selosse. Ren frukt, biodynami, koncentration och detta år superelegans. Mest koncentrerad och knäckig är Venus på samma sätt som Apôtre är hos Leclapart. Vénus? Namnet på hästen som jobbar i vingården. Ett makalöst mäktigt vin som helt litar till kraft och maskulin koncentration. En slags Batrd-Montrachet. Finess, elegans, viktlöshet, blommighet? Venus spelar inte det spelet!‘ 91(94) poäng

Standard
Belle Epoque, chardonnay, chef des caves, Comtes de Champagne, Cristal, cuvéechampagne, Dom Pérignon, Okategoriserade, Perrier-Jouët, pinot meunier, pinot noir

Hemmamatch – Perrier-Jouët ‘Belle Epoque’ då & nu …

Ibland är det kul att köra paralellslalom på några goda flaskor man stoppat undan i källaren och ta fram en referens med mognad. I helgen plockades den ultra eleganta ‘BELLE EPOQUE’ från PERRIER-JOUËT fram ur sin sömn.

Hur många gånger har man inte sett den anemonprydda flaskan i en Hollywoodproduktion? Av alla vackert utformade champagneflaskor är Belle Epoque den mest kända tillsammans med den karaktäristiska Dom Pérignon, de bowlingkägleformade samt den transparanta Cristal. Så pass mycket att ’Fleur de Champagne’ eller ’champagnen i den blommiga flaskan’ har nått ikonstatus runt om i världen. Elegantare cuvéechampagne finns inte! De första gångerna jag provade Belle Epoque tyckte jag att flaskan var vackrare än innehållet. Numer vet jag bättre!

FLASKAN | De vackra anemonerna i Art Nouveau-stil målades ursprungligen av Emile Gallé 1902, men kom inte att pryda några flaskor förrän 1964 då de lanserades till Duke Ellingtons 70-årsdag 1969.

CHAMPAGNEN | Utan tvekan är Belle Epoque det vin som sticker ut i Perrier-Jouët-serien. Även om denna préstigecuvée skapades av Michel Budin, marknadschefen Pierre Ernst och chef des caves André Bavaret under senare delen av 1900-talet så är dess ursprung är faktiskt mycket äldre än detta datum antyder. Deras inspirationskälla var upptäckten av en vackert dekorerad flaska, med anor från 1902, som man fann länge försummad och samlade damm i ett skåp i ett av de bakre rummen i Masion Belle Epoque. Flaskan bar emaljerade konstverk av glaskonstnären Emile Gallé, en arsenal av glas och fint färgade anemoner. Det verkar som Gallé hade skapat flaskan på begäran av Henri Gallice, som en symbol för det härliga 1890- talet. Men varför den låg oupptäckt i nära sex decennier är fortfarande oklart. Idag Gallé är känd för den höga kvaliteten på sina glasarbeten och betraktas med rätta som en av förgrundsfigurerna i Art Nouveau-rörelsen i Frankrike. Upptäckten fick Ernst och Bavaret att skapa en champagne värdig ett sådant fantastiskt konstverk. Den första årgången av Belle Epoque, i stilen brut, var 1964, som släpptes 1969, och såldes uteslutande i ett litet antal utvalda butiker. Den fick senare sällskap av La Belle Epoque Rosé med årgången 1976, och senare av La Belle Epoque Blanc de Blancs 1993.

CUVÉEN | Den ’vanliga’ Belle Epoquen är en blandning av 50% Chardonnay, 45% Pinot Noir och 5% Pinot Meunier. Styrkan i denna préstigecuvée är finess och elegans snarare än kraft eller frukt. Av den anledningen har oerfarna champagnedrickare kritiserat Belle Epoque för att den inte ruskar om och tar plats som många av de andra mer kända préstigechampagnerna (som Dom Pérignon, Comtes de Champagne exempelvis). Dessa kritiker har framfört sin kritik att de tycker att man lagt ner för mycket energi på flaskan snarare än innehållet. Men för mig pratar vi om ett vin som har en oklanderlig balans, något mycket mer värdefullt än kraftfull frukt. Med lämplig flaskålder avslöjar dessa viner sin verkliga klass, det höga kvalitetsursprunget av frukten från några av de bästa vingårdslägena i regionen.

NU | PERRIER-JOUËT ‘BELLE EPOQUE’ 2004 TASTINGNOTE ‘En väldigt charmig ung champagne. Finns en massa smäktande solig drickglädje direkt med vaniljartad silkig mjukhet och okomplicerad njutning. Vaniljdrömmarna styr för tillfället även om tiden kommer att ge djup och seriositet. Smakens kärna är fylld av röda frukter som bäddas in i blommig och krämig Chardonnay från Cramant. En skygg kryddighet som är upprinnelsen till kakdoften som på sikt blir kafferosteriet kan skönjas i det tomma glaset.’ 90(93) POÄNG

DÅ |  PERRIER-JOUËT ‘BELLE EPOQUE’ 1989 TASTINGNOTE ‘Vinerna har alltid en strålande blommig elegans, som de bevarar i många år. Till elegansen adderas en nötig och rostad kaffearom av storslaget snitt. Ett sagolikt vin som påminner mycket om en fin Montrachet i sin ultraeleganta rostade skepnad. Doften formligen exploderade i glaset med toner av blommor, frukt och rostat kaffe. Smaken är exotisk och klassisk på samma gång med oerhört njutbar kolafinish. Mer nötig och uniform på senare tid med inslag av puder och mintkaramell.’ 94(94) POÄNG

OUTRO | Finns det något som är mer njutbart än att dricka 20-25 år gammal champagne av hög kvalitet? Perfekt mognad och harmoni. Så mycket mer komplext än unga omogna viner samtidigt som de ännu inte är tyngda av ålder.

Standard
Anselme Selosse, Avize, Bourgogne, Chambolle-Musigny, chardonnay, Egly-Ouriet, Okategoriserade, pinot noir, Richard Juhlin, roséchampagne, Selosse, Winefinder, WineFinders vinbutik

Thank God It’s Friday – Selosse ‘Rosé’ …

Fram till sjuttiotalet var det mycket få firmor som kontinuerligt tillverkade rosébubbel än mer sällan årgångsbetecknade rosa bubblor. Det är svårt, för att inte säga i princip hart när omöjligt att finna rosa bubblor från innan sjuttiotalet på de stora auktionshusen i London, New York och Chicago. Préstigecuvéer i rosa förpackning började skönja dagens ljus först under åttiotalet. Personligen tycker jag att det är riktigt sexigt med stora préstigecuvéer i roséversion… Idag är det väl ingen som tvivlar på att roséchampagnen är romantikens bubblor som bröllopschampagnen framför andra? Jag arbetade under en period i mitten av nittiotalet på Hotel du Vin i Winchester, där var det inte ovanligt att vi serverade en hel låda rosa bubbel under en fredagskväll I vinbaren.

Vi dricker roséviner som aldrig förr, det gäller även roséchampagner. Det är härligt att vi upptäckt rosébubblorna. Ett glas kvalitets-roséchampagne är oslagbart gott. Och snyggt. Hela branschen ser en 20 procentig försäljningsökning de senaste 5 åren. Hur kommer det sig då att vi Sverige länge har tyckt att roséchampagne har varit en sötfruktig och aningen trist företeelse. Mja, jag skulle vilja säga att vårt kära Systembolag har haft en (Lanson Pink Label!) enda roséchampagne i standardsortimentet så pass länge att svensken duperats i tanken att detta var vad roséchampagnen verkligen stod för… Var inte rädd att upptäcka alla dessa ljuvliga roséchampagner som letat sig hit till oss i Sverige!

’where pink dreams have no end…’

Roséchampagnen görs idag i en färgskala från blekt laxrosa till mörkaste rött. En pinotdominerad roséchampagne från en odlare som Anselme Selosse i Avize  är så pass mörk att man skulle kunna tror att man fått ett glas med Campari i sin hand! Aromerna som stiger ur glaset är Chambolle-Musigny-doftande (mycket aktad grand cru-by i Bourgogne) som gör den härligt saftig och njutbar. Var gång jag dricker något av Bollingers årgångschampagner i allmänhet och deras roséchampagner i synnerhet så slås jag av hur lättillgängliga de är från dag ett. Ärligt yppiga och slående bourgognelika! Varför inte avnjuta den en ruggig fredageftermiddag i oktober i Stockholms innerskärgård?

SELOSSE ‘ROSÉ’ NV | dégorgerment 26 novembre 2010 Avize  | Champagne | Frankrike | 10 Pinot Noir 90 Chardonnay | Importör vinlistan.com | 995 KR | Druvsammansättning (Cépage): Två efter varandra kommande årgångar av chardonnay från Avize. I tidigare versioner (fram till 2002-2003) användes pinot noir från Egly-Ouriet. Efter 2005 kommer frukten från egna parceller i Ambonnay. Denna version är främst baserad på årgång 2005. Lagring på sin jästfällning i 5 år före dégorgering. Dosage: 0-4 g/l. Blygsam produktion: ca 500 lådor – 3 000 flaskor TASTINGNOTE ‘Är normlat inte speciellt imponerad då Blanc de Blancs-producener ger sig in i roséträsket!  Med bara en antydan av orangeröd färg, överskrider detta rosévin det mest i sin kategori, ett unikt vin. Jag älskar näsan med en fin mineralitet och små röda frukter. Efter att den öppnar upp sig; en touch av jod och havsvatten. Fullständigt harmonisk – som ingen annan roséchampagne från en odlare jag någonsin provat tidigare. Nästan som ett vitt vin, men med några extra lager av komplexitet, fast det hela var vackert harmoniskt. Smaken är lite mindre komplex och det behöver tid i glaset. Denna oxidativa behandling passar verkligen roséchampagne. Burgundiskt!’ | Richard Juhlin 88(92)

Sugen på rosébubbel av dignitet? I WineFinders vinbutik finns just nu DEUTZ ‘BRUT CLASSIC ROSÉ‘ för 449 sek, DEUTZ ‘ROSÉ BRUT MILLÉSIME’ 2007 för 491 sek, DEUTZ ‘CUVÉE WILLIAM DEUTZ ROSÉ’ 1999 för 995 sek

Standard
chardonnay, Grand Siècle, Laurent-Perrier, Le Mesnil-Sûr-Oger, Livets Goda, Okategoriserade, pinot noir, THANK GOD - IT'S FRIDAY-MYS!

Thank God It’s Friday Mys! – Grand Siècle 1955/1953/1952

Det var en kall och regnig oktobermorgon då jag landade på den numer klassiskt ful-snygga terminal 1 på Charles de Gaules-flygplatsen. Jag blir upphämtad av Gilles, min chaufför. Han navigerar oss mot Reims med säker hand på ratten. Jag sitter i baksätet på vår franska bil på väg från Paris, det är mitten av oktober och allt eftersom Paris förorter tynar bort blir landskapet kulligare och idyllerna lantligare. Rankorna går över från grönt till höstliskrud i orange och rött, fortfarande med grönslöjigt skimrande inslag av en lång och men inte speciellt varm sommar. De flesta vingårdarna ligger i startgroparna att sjunka in i sitt sovande  stadium. Senare ligger allt i händerna på vinmakarna som förväntansfullt och ivrigt vandrar mellan jäskaren och ser vad som sker. Hur är 2012? Är det en legendarisk årgång i paritet med den stora 02:an, eller den varmare 03:an, 79:an eller rentav 61:an? Den som har tålamod kommer snart att veta.

Jag var nerbjuden med ett par av världens mest influensrika champagneskribenter att vara med om invigningen av det nya Grand Siècle-vineriet. Vi provade de flesta av Grand Siècle-versionerna som gjorts genom åren. Dessa kommer jag att skriva om i Livets Goda nr 67 som publiceras 11 december.

Grand Siècle – la cuvée

Husets verkliga trumfkort är emellertid Grand Siècle som vackert tapetserar även den mest kräsnes gom. En underbart komplex champagne i världsklass. Grand Siècle är tillverkat genom en blandning av Chardonnay och Pinot Noir, den förstnämnda något mer dominant. Druvorna i Grand Siècle är plockade från tolv av Champagnes allra finaste Grand Cru vingårdar, däribland Ambonnay, Avize, Chouilly, Cramant, mailly, Le Mesnil-sur-Oger och Verzenay inkluderade. Endast druvor från de allra finaste lägena i vingårdarna har valts ut för att tillverka denna champagne som har tagits fram med vin från tre olika årgångar. Generellt är minimum 7 år på jästfällning för Grand Siècle.

styrka – fräschör – elegans

Grand Siècle ’La Cuvée’ (1955/53/52)

Tours-sûr-Marne / Champagne / Frankrike / Laurent-Perrier / importör: Bibendum / pris: utan uppgift / 45PN 55CH / LG 96(96)

TASTINGNOTE Premiärupplagan av Grand Siècle! Med 1955 som bas är det svårt att misslyckas. Vinet är verkligen årgången trogen med den lena ytan som omsluter hela upplevelsen. Detta är ett poetiskt vin som döljer mycket skönhet under den milda gäckande gräddigheten. Inte helt oväntat når vinet sitt crescendo i ett färgsprakande smakfyrverkeri av kaffe och citron…

Standard